Påsk!

Påsk som NoahsArk ser den, skapad av målade papper

Påsk som Sprakfåle ser den, skapad med blyerts på ett papper

Besökte en kär vän förra helgen. Hon hade plockat in grenar och pyntat dem med fina spräckliga ägg. Väldigt fint arrangemang! Nu stundar påsken och jag har inte plockat in en enda gren! Oh ah, nej dumma mej!
Alltså, det har snöat oavbrutet i ett dygn, det är storm ute och jag hade ont i huvudet igår. Är det okej som ursäkt? 
Och varför ska jag ursäkta mig?
Jo, därför att det hör till en god moders uppgift att pynta hemmet i högtidsdräkt. Min mamma, som var en mycket god moder, pyntade alltid hemmet till alla högtider. Och därmed har jag det i blodet. Skammen, när man inte har tänkt till. Att inte föra traditionerna vidare.
Jag har två söner som skiter fullständigt i det mesta. och en sambo som inte skulle se skillnad på en gran och ett påskris. Han skulle inte se dem, för det första. Varför, oh varför ska jag då sträva ut i vinterkylan och plocka ris och pynta? För min egen skull naturligtvis!
Men i år vill jag nog inte ens göra det för min egen skull.
I år ville jag köpa rödkål och färga ägg ljuvligt duvblå!
Då fanns det bara rödkålshuvuden på 50 kilo i affären!
Så då blir det inga färgade ägg i år heller.
Men jag é inte bitter...

Glad Påsk förresten!

Julstök

Christmas on the Tube 1922

Jag går min tredje skrivarkurs för Jorun Modén nu. Alltid trevligt!
Skriver på en historia som utspelar sig i England och måste ibland göra lite research, som det heter på svenska... 
Letade efter vilket material som användes i golfparaplyer på 1930-talet (!) och hamnade då på en sida om Storbrittaniens spårvägar.
De sålde nämligen ett paraply som matchade stolsitsarnas mönster, om du förstår.
Och då dök denna bedårande bild upp. Juldekorationer i en tågvagn. Man baxnar. Tänk detta scenario år 2018... Nä, det är otänkbart.
Och materialet? Ingen aning, men förmodligen ganska likt det nuvarande.
Det är inte alltid det är lätt att hitta fakta på the Internet.

Filmtips

Bara fem år senare såg jag denna fantastiska film.
Ibland tar det lite tid att hitta guldkornen även för en höna.
"Moonrise Kingdom" av Wes Anderson.

Fantasin, färgen, skådespelarna, miljön. Toppen! 

Surprise!

Hej, hej, kära läsare!
Det här känns ju ovant och ska nog inte bli någon vana igen, tror jag.
På dagen ett år och en dag sen jag sist kretade ner lite text.
Sedan dess, premiären av Stenjätten som jag åkte på turné med, har det blivit några fler premiärer på Regionteatern. Några fler pjäser som jag sufflerat, många kvällar som jag varit värdinna, samt några månader då jag jobbade som vaktmästare också. Mångsidig, jo tjena!
Nu ägnar jag min privattid åt skrivarkurs för tredje gången. Synnerligen givande sysselsättning. Har äntligen fått korn på en historia som jag tror att jag kan genomföra.
Och när den utvecklats vidare kanske jag lägger upp några spår här.

Men de flesta bloggare jag följt har lagt ner nu.
Det var några gyllene år då många skrev, men till slut tog väl livet över kantänka. Det gjorde det för mig iallafall.
Men visst kan man skriva sitt liv trots att det lever om med en!
Ja, skriv på vetja!

Picket fences av NoahsArk