tag:blogger.com,1999:blog-28423360931049338722024-03-13T02:03:07.050+01:00Sprakfålen språkarSprakfålen språkar om allt som livet har att erbjuda.
Bilder,texter,musik,hälsa och annat essentiellt.Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.comBlogger1390125tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-239737737476711242018-04-06T19:32:00.002+02:002018-04-06T19:32:56.324+02:00Fredag<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>v 13. Förkorta Marie Bebåd.d.</i></span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Läser </span><span style="background-color: white; font-size: 14.6667px;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">1205-L Week planner 2019</span></span><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">, namnsdagskal. men nu orkar jag inte mer, det är ju fredag!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Imorgon ska en cykel med punka och dubbdäck förflyttas till stans cykelaffär för hundraåttifemte jävla gången för reparation och däckbyte!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag ska också köpa en kabinväska för första gången i mitt långa liv.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Måste ha en till resan till Amsterdam kommande fredag.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ska också städa en foajé.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jobbade idag på museet. Värdinna på Hissvägraren. Fick en fin bok från museet om Christina Nilssons smaragder!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Cyklade hem i motvinden på min yngste sons cykel som jag delar med min äldste son vars cykel blev stulen förra veckan. TREDJE cykeln som han blir av med! </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Igår kväll när jag hade jobbat färdigt på teatern hade jag tappat bort nyckeln till låset... jag dog och letade om och om igen. Fick ge upp och till slut, till slut, efter 45 minuter låg nyckeln på trappen utomhus, som jag gått i tre gånger den kvällen UTAN att se den. Ibland tror jag att någon skojar med mig. Fick ringa in skjuts innan jag hittade nyckeln.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men solen har lyst idag och det finns hopp om våren!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Har också tecknat en pappersdocka till Region Kronoberg. Väldigt roligt!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Den hade många religiösa attribut, men de spar jag på tills den är publicerad. Bäst att ligga lågt. Någon kan känna sig kränkt. I dessa dagar kan man aldrig vara säker.</span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs_98NHDwU40AvVuogPftct4k1e2VxdMjHhevQfC7OxJRnMB2lhQjBmeOeMdm5s6QUfZM36dhPH0eatEfAsofOVTs07nW9moM4ZGTo3TnWqOckgShTNL-cq3LBg8rPHW-S1L7jI14uPrZy/s1600/Klippdocka-Sprakf%25C3%25A5le.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small;"><img border="0" data-original-height="517" data-original-width="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs_98NHDwU40AvVuogPftct4k1e2VxdMjHhevQfC7OxJRnMB2lhQjBmeOeMdm5s6QUfZM36dhPH0eatEfAsofOVTs07nW9moM4ZGTo3TnWqOckgShTNL-cq3LBg8rPHW-S1L7jI14uPrZy/s1600/Klippdocka-Sprakf%25C3%25A5le.jpg" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small;">Kille eller tjej? Bådadera!</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-31782758042153466722018-03-29T12:39:00.000+02:002018-03-29T12:39:30.269+02:00Påsk!<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9TvRJDRmVMsvp8uI3Ocqo9Y6pLisHR4oiiNmevsD1Uy_wD2ZLum3IH9imaQSqhL6S9Gb0ohhDuK23Cbk1naeBR-e0TSfpWoOx6Z1vzAtGgFebTnW3OGrW5Jw9UpusP_lDZyRX1MGYaGVs/s1600/P%25C3%25A5sk-NoahsArk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="371" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9TvRJDRmVMsvp8uI3Ocqo9Y6pLisHR4oiiNmevsD1Uy_wD2ZLum3IH9imaQSqhL6S9Gb0ohhDuK23Cbk1naeBR-e0TSfpWoOx6Z1vzAtGgFebTnW3OGrW5Jw9UpusP_lDZyRX1MGYaGVs/s1600/P%25C3%25A5sk-NoahsArk.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Påsk som NoahsArk ser den, skapad av målade papper</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTiJ68nkZ_k3nSkBLBE4VT0ZydQePLGkok-gvX6xqkNOw3aHfMLrB3gir6zJR6IvGJGHndFSQn-_tT9kIqmg0BKAkkeHlz93i3rkVJ92Mw42G4HKYaZtQeR_0b46XA0iV_SUIjfylGQOTd/s1600/P%25C3%25A5sk-Gunilla-Bystr%25C3%25B6m.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="664" data-original-width="600" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTiJ68nkZ_k3nSkBLBE4VT0ZydQePLGkok-gvX6xqkNOw3aHfMLrB3gir6zJR6IvGJGHndFSQn-_tT9kIqmg0BKAkkeHlz93i3rkVJ92Mw42G4HKYaZtQeR_0b46XA0iV_SUIjfylGQOTd/s400/P%25C3%25A5sk-Gunilla-Bystr%25C3%25B6m.jpg" width="360" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Påsk som Sprakfåle ser den, skapad med blyerts på ett papper</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Besökte en kär vän förra helgen. Hon hade plockat in grenar och pyntat dem med fina spräckliga ägg. Väldigt fint arrangemang! Nu stundar påsken och jag har inte plockat in en enda gren! Oh ah, nej dumma mej!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Alltså, det har snöat oavbrutet i ett dygn, det är storm ute och jag hade ont i huvudet igår. Är det okej som ursäkt? </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och varför ska jag ursäkta mig?</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jo, därför att det hör till en god moders uppgift att pynta hemmet i högtidsdräkt. Min mamma, som var en mycket god moder, pyntade alltid hemmet till alla högtider. Och därmed har jag det i blodet. Skammen, när man inte har tänkt till. Att inte föra traditionerna vidare.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag har två söner som skiter fullständigt i det mesta. och en sambo som inte skulle se skillnad på en gran och ett påskris. Han skulle inte<i> se </i>dem, för det första. Varför, oh varför ska jag då sträva ut i vinterkylan och plocka ris och pynta? För min egen skull naturligtvis!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men i år vill jag nog inte ens göra det för min egen skull.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">I år ville jag köpa rödkål och färga ägg ljuvligt duvblå!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Då fanns det bara rödkålshuvuden på 50 kilo i affären!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Så då blir det inga färgade ägg i år heller.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men jag é inte bitter...</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Glad Påsk förresten!</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-90221677504856367652018-03-19T16:17:00.000+01:002018-03-19T16:17:04.524+01:00Julstök<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpPoEybneQdM81vGYOmIIgwd1VlIQNJ5a3R6frYBim-DeAodkYS0krh6fxzf4m385-Rvq3MAfcvwr3-G81Nqc4dedkCRI3A03PHAzRKnMwVpRA2inXuBWc5Z-qBM9hmmUUYZKLIUJqSgni/s1600/Christmas+on+the+Tube+1922.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img border="0" data-original-height="530" data-original-width="640" height="331" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpPoEybneQdM81vGYOmIIgwd1VlIQNJ5a3R6frYBim-DeAodkYS0krh6fxzf4m385-Rvq3MAfcvwr3-G81Nqc4dedkCRI3A03PHAzRKnMwVpRA2inXuBWc5Z-qBM9hmmUUYZKLIUJqSgni/s400/Christmas+on+the+Tube+1922.jpg" width="400" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Christmas on the Tube 1922</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag går min tredje skrivarkurs för Jorun Modén nu. Alltid trevligt!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Skriver på en historia som utspelar sig i England och måste ibland göra lite research, som det heter på svenska... </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Letade efter vilket material som användes i golfparaplyer på 1930-talet (!) och hamnade då på en sida om Storbrittaniens spårvägar.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">De sålde nämligen ett paraply som matchade stolsitsarnas mönster, om du förstår.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och då dök denna bedårande bild upp. Juldekorationer i en tågvagn. Man baxnar. Tänk detta scenario år 2018... Nä, det är otänkbart.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och materialet? Ingen aning, men förmodligen ganska likt det nuvarande.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det är inte alltid det är lätt att hitta fakta på the Internet.</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-24307923779369107122018-03-08T13:27:00.001+01:002018-03-08T13:27:10.225+01:00Filmtips<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Bara fem år senare såg jag denna fantastiska film.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ibland tar det lite tid att hitta guldkornen även för en höna.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">"Moonrise Kingdom" av Wes Anderson.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Fantasin, färgen, skådespelarna, miljön. </span><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Toppen!</span><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0E8L5mSBjBfS8u43Pu6Z3P5vVx_vPbgB_9flVKOcY0LLvl3xAc2u4eVWIQjXohO0y3mThsbUkvZb19uWMdtZOrhjFPe0zzWl3dwd35jMq-12jpS9VzsoZtms1Krw3pNNsA2A_2EMf99q0/s1600/Moonrise+Kingdom.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="250" data-original-width="600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0E8L5mSBjBfS8u43Pu6Z3P5vVx_vPbgB_9flVKOcY0LLvl3xAc2u4eVWIQjXohO0y3mThsbUkvZb19uWMdtZOrhjFPe0zzWl3dwd35jMq-12jpS9VzsoZtms1Krw3pNNsA2A_2EMf99q0/s1600/Moonrise+Kingdom.jpg" /></a></span></div>
Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-67182749018613291552018-03-06T17:39:00.003+01:002018-03-06T17:39:59.110+01:00Surprise!<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Hej, hej, kära läsare!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det här känns ju ovant och ska nog inte bli någon vana igen, tror jag.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">På dagen ett år och en dag sen jag sist kretade ner lite text.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sedan dess, premiären av Stenjätten som jag åkte på turné med, har det blivit några fler premiärer på Regionteatern. Några fler pjäser som jag sufflerat, många kvällar som jag varit värdinna, samt några månader då jag jobbade som vaktmästare också. Mångsidig, jo tjena!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu ägnar jag min privattid åt skrivarkurs för tredje gången. Synnerligen givande sysselsättning. Har äntligen fått korn på en historia som jag tror att jag kan genomföra.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och när den utvecklats vidare kanske jag lägger upp några spår här.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men de flesta bloggare jag följt har lagt ner nu.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det var några gyllene år då många skrev, men till slut tog väl livet över kantänka. Det gjorde det för mig iallafall.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men visst kan man skriva sitt liv trots att det lever om med en!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ja, skriv på vetja!<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVPYY8LRi0hIZSXxrszXUaUtxshZb4VG1XOsEYNmtqr3tyYVTWL1qQIT2VaHMYZ4sNgaFeUFiSOVB0r1WdavgyC6oFuunE7gTE7dtmaeqnAc9XhNHBuNkdJMwHFsQ4Y3iK-iGUc4tqyYJF/s1600/Picket-fences-NoahsArk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="450" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVPYY8LRi0hIZSXxrszXUaUtxshZb4VG1XOsEYNmtqr3tyYVTWL1qQIT2VaHMYZ4sNgaFeUFiSOVB0r1WdavgyC6oFuunE7gTE7dtmaeqnAc9XhNHBuNkdJMwHFsQ4Y3iK-iGUc4tqyYJF/s320/Picket-fences-NoahsArk.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Picket fences av NoahsArk</td></tr>
</tbody></table>
</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-20127213636572931882017-03-05T15:35:00.001+01:002017-03-05T15:35:44.323+01:00Premiär avklarad<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Igår var det premiär på Stenjätten inför fullsatt salong.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Allt löpte enligt planen förutom kanonkulan som inte ville brisera. Ska jag skylla på mig själv, eftersom det är min uppgift att aptera densamma? Nej, jag skyller på materialet istället. Gummi som inte vill gå sönder t ex. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Kan väl inte jag lastas för?</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Livet går vidare liksom.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Har jobbat heltid i två veckor nu, med arbetstid fram till 22 som standard. En kväll blev det 22.30. Men så länge jag har någon hemma som sköter ruljangsen så stör det mig inte det minsta. Som att ha en hemmafru på 1950-talet. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Förstår att det var gött för männen då för tiden.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5iABlQaMvvYATzgoPE1mw8-1JDPsZiXtnNZlLmksonD7AgqxSSxgVJYnoOdu6XroLUS19mWO10CptDIx46URc5wLvUHumyaLLFnUvepf4RC4dj8eJnr76t0imubmoK0oIBNpJjU7U-C63/s1600/rak-pipa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="314" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5iABlQaMvvYATzgoPE1mw8-1JDPsZiXtnNZlLmksonD7AgqxSSxgVJYnoOdu6XroLUS19mWO10CptDIx46URc5wLvUHumyaLLFnUvepf4RC4dj8eJnr76t0imubmoK0oIBNpJjU7U-C63/s320/rak-pipa.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Inga bekymmer för barnens väl och ve. Inga tankar på matlagning, tvätt eller städ. Bara egotrippa på jobbet: göra sitt bästa av de arbetsuppgifter som är givna. Dela skratt och matbord med goda arbetskamrater. Singelliv, liksom.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu har ju jag suttit hemma som en hemmafru i cirka tio år, så jag jobbar med att<i> inte ha det minsta dåligt</i> samvete för att jag jobbar, som min sambo har jobbat i alla år! Nu "lyckades" han ju bli sjukskriven p g a en ond axel precis när jag började jobba, så han har varit hemma 100%. Perfekt!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Lite tokigt blev det när han för första gången på åratal skulle hälsa på en kompis som opererat sig och är konvalescent i hemmet; då jag helt plötsligt skulle infinna mig på jobbet ca fyra timmar tidigare än planerat. Då fick han ställa in besöket. Men då tänkte jag i mitt stilla sinne, att "va fan gör det?" (efter att ha försökt ordna det på annat sätt). Har han inte brytt sig om att träffa sagda vän på två år så brinner det väl inte i buskarna just nu? </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nej, just det!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sånt som känns självklart för den arbetande mannen: att han ska ha tid att träna, duscha och ta god tid på sig, samt vila ut efter en hård dag på jobbet; det är sånt jag måste lära mig nu : )</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag är ju rätt så lättlärd, så det ska väl inte vara så svårt...</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-33499795155415959032017-02-20T14:39:00.002+01:002017-02-20T14:39:39.890+01:00Birda och Birdie<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqFs0bxQxMMx873oC0qT0bTmtt0nrGcgBOkIk8jFwWQRYgh_PnIBHY3b54IHKIfI4jSgKc1FOOOrwEIgPsaJ-Pev-BfZyvdCA4ce2G3Prrzwt8lP-e8VpTo6v0tfp-U4IvxcJxTIKvNneP/s1600/Birda-och-Birdie-Sprakf%25C3%25A5le.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqFs0bxQxMMx873oC0qT0bTmtt0nrGcgBOkIk8jFwWQRYgh_PnIBHY3b54IHKIfI4jSgKc1FOOOrwEIgPsaJ-Pev-BfZyvdCA4ce2G3Prrzwt8lP-e8VpTo6v0tfp-U4IvxcJxTIKvNneP/s400/Birda-och-Birdie-Sprakf%25C3%25A5le.jpg" width="275" /></span></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Oj, jag kom på att jag inte har lagt upp stor-Birda, eller Birdie som hon fick heta. Och jag hittade bara en bild just nu, nämligen denna. Vill du se flera får du titta på instagram: noahsark164.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Lite större än Birda blev hon allt. Inte lika söt som Birda, tycker jag, men kraftfull. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vit lera var svårare att jobba i, inte lika mjukt som pappersleran. Men å andra sidan kunde man skära i leran när den väl hade torkat, vilket var jätteroligt! Jag kunde skära fram formen på stövlarna som var rätt svåra att få likadana (alltid lika svårt när man ska göra två likadana saker). Nu står de här hemma och visslar på fåglar. </span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-65839582989942319282017-02-18T19:23:00.002+01:002017-02-18T19:23:44.376+01:00Efter igår<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Otroligt!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det gick bra. Vi ställde oss i en gigantisk kö, vi mötte ledsagaren, vi åkte till Gunhild med familj, och allt gick så bra, så bra!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och ikväll ska vi titta på Mellofestival tillsammans och hoppas att N tycker det är roligt att ha varit där och redan hört alla låtarna.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Tydligen gillade han Owe Thörnqvists låt : ) </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och vi gillade Gunhild Carling. Oj, så det svängde. Alltid lika mycket ryck i benen av den musiken. Love it. Alla var där. På scenen alltså. Hela familjen, barn, barnbarn, fru med kommande barn, vänner från Skåne. Och alla spelar och dansar flera instrument. Det är bara att ta över när någon gör cirkuskonster, som de också bjuder på. Galet trevlig familj!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Tips: Carlings har en egen You Tube-kanal där de sänder live varje söndag kl 20. Man kan t o m önska låtar direkt! Så ballt!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Idag gick jag ut med katten. Satte honom i det "övre landet" och passade då på att resa upp den liggande julgranen som vi satte ut efter väl förrättat värv.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Flera timmar senare råkade jag känna i mitt hår och kände då en klump som satt fast i håret! Kåda. Kåda i håret! Hur festligt är inte det?</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Har inte haft tid att ta hand om det och jag vet inte hur man får bort kåda heller. Jag som skulle blitt lite ljusare i håret denna helg, men det får nog vänta tills kådan har gått sin väg.</span><br />
<br />Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-46005396175507877502017-02-17T13:02:00.001+01:002017-02-17T13:02:38.810+01:00Work, work, work<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Istället för ett dagligt inlägg blev det visst ett inlägg i månaden, nästan.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Röran här hemma är extremt kreativ, eller åtminstone sprungen ur kreativ verksamhet. Kartonger till beställda ramar, bubbelplast, silkespapper, mer Noahpapper. Utställningen blev en "huge success" för att citera Gudrun Carling som jag just nu värmer upp med. </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_5HsBzxX3Mbh1hYWb-IizTdjGQmi3H-3p-G0xl8TJSonDtsPwTkAc7Oj7OF-2usPjKW_CI_8lkeLTh8Z3O0v6XnoSLehSytMUZBFEFK5Ysze6xdD_Q6AS6qgAwKgL92B5k06wVboJ-I6g/s1600/Stenj%25C3%25A4tten.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_5HsBzxX3Mbh1hYWb-IizTdjGQmi3H-3p-G0xl8TJSonDtsPwTkAc7Oj7OF-2usPjKW_CI_8lkeLTh8Z3O0v6XnoSLehSytMUZBFEFK5Ysze6xdD_Q6AS6qgAwKgL92B5k06wVboJ-I6g/s320/Stenj%25C3%25A4tten.jpg" width="238" /></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och nu, rekvisitalistor och fotografier från pjäsen "Stenjätten" som jag ska jobba med i vår.<i> (</i></span><span style="background-color: white; color: #545454;"><i><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ett grovt tillyxat folklustspel om livet bland Blekinges och Smålands allmoge så som det berättats för en upplänning</span><span style="font-family: arial, sans-serif; font-size: x-small;">). </span></i></span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Mitt jobb kommer att bestå av ordning och reda! Kan ju kännas motsägelsefullt med tanke på röran här hemma...</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag ska hjälpa till och förbereda pjäsens alla grejer som ska vara med i åtta olika "scener". Och städa scenen och tvätta kläder nedstänkta med blod. En riktig städerska alltså.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Har varit med i två dagar då ensemblen har spelat upp alla scenerna med kostym på för första gången. Men utan blod och andra vätskor.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag har just nu inte mycket koll på vilka grejer som hör till vilken scen. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Detta ska bli intressant att lära mig.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och ikväll ska jag och sambon (!!!) gå på The Carling Family och digga jazz. Okänt och osäkert om Gunhild är med. Yngsta sonen skulle med ända tills han blev medbjuden på Mellofestival istället. Inget vi skulle tänka oss att ta med honom på men om ledsagaren vill det så är det bara "Vassego´" som gäller, och att hålla tummarna riktigt hårt!</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-17897099504231737412017-01-14T16:13:00.000+01:002017-01-14T16:13:10.546+01:00Min intressanta helg<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Igår började helgen med en fruktansvärd huvudvärk och en svullen körtel på ena sidan av halsen (ja, jag kommer inte ihåg vilken). Gick till motattack med silvervatten, samt varm citronsaft och senare på kvällen örtsprit blandat med silvervatten. Kanske lite starkt för jag mådde så pyton att jag fick inta sängläge redan kl 21.30 (efter att dessutom slängt i mig en 655 mg Alvedon!)</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Skillnaden mellan att må bra och inte må bra är så himlavid att mitt medlidande med de som inte mår bra steg många grader där jag låg och mådde illa.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och så fort det går att önska att man slapp må så dåligt...</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Somnade i en pust av alkohol. Sov som en stock och vaknade i morse med en lätt huvudvärk... som ligger och påminner mig om att den när som helst kan anfalla igen. Men jag är fast besluten (jo jo, lätt att säga) att inte besegras av eventuella bakterier. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Idag är det istället sambon som har huvudvärk. Och det vet man ju hur män brukar må då. Så det blev en inställd middag ikväll. Vi får roa oss med lutfisk i hemmet istället. Denna paradrätt, så god att man gärna äter den på en lördag också!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Igår gnetade jag ihop en bild också, och en detalj ur den bilden ser du här.</span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVSMjC-Hd1PIkBRB7-2xdRdqgofPrlcM7LXF_n_p1xyaY2-flL6hpM_L3hpv81I8z7B4oeelzGU_wRQp2_vbDWP9Fl4l1KrSfRrA4SjEX8AEMfXWXvfyiwCmSDDsoKwb4RPBM-G0rbWcuC/s1600/Lada-NoahsArk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVSMjC-Hd1PIkBRB7-2xdRdqgofPrlcM7LXF_n_p1xyaY2-flL6hpM_L3hpv81I8z7B4oeelzGU_wRQp2_vbDWP9Fl4l1KrSfRrA4SjEX8AEMfXWXvfyiwCmSDDsoKwb4RPBM-G0rbWcuC/s400/Lada-NoahsArk.jpg" width="247" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: xx-small;">Ladan av NoahsArk</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">I morse kletade jag också på ett förkläde på min skulptur. Men vit lera är inte alls lika lättarbetat som papperslera och resultatet blir inte lika bra som jag hade inbillat mig... Imorgon ska jag bygga en kofta.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Julgranen lyser fortfarande i stugan, men jag tycker synd om den för numera lägger man inte märke till den lika mycket som i början. Det är bara sonen som brukar sitta och tindra framför den. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vi äter risgrynsgröt till lunch och lutfisk till middag. Och lunchen äts nu av vissa sent vakna individer, kl 16.15... Denna familj är inte helt som den ska.</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-65462183153775758712017-01-09T10:03:00.001+01:002017-01-09T10:03:33.380+01:00Min intressanta vardag<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Läste just en bloggpost där kvinnan berättar om alla idéer hon har för 2017.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Hon skapar i tyg: fåglar, dockor, svampar etc. Ganska trevliga saker, men som jag ser det inget extraordinärt. Det slår mig (hårt) att det där har ju jag också gjort, fast för 10-15 år sedan. Och inte gjorde jag nåt väsen av de dockorna.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Hon gör då "kit" som kunderna kan köpa. Och tydligen handlar folk också!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det är väl där jag har helt fel tänk: om jag ser något som ser intressant ut, så försöker jag ofta göra det själv istället för att köpa. Men jag bör nog lära mig att alla inte är som jag? Det kanske är ganska så ovanligt (nåja) att vara kreativ? Vilja göra själv för att se om jag kan.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och det där med att berätta om vad man håller på med... där skulle jag behöva många timmars övertalning och förklaring vad det är som är så intressant med vad jag gör : /</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men okej då. Nu ska jag berätta vad jag gör just nu.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Förutom alla idéer </span><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">(mohahaha)</span><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> för 2017 som surrar runt i huvudet, så har jag precis tecknat på datorn. Fem bilder till en kyrklig bok. Symboler kan man säga. Enkla linjer ska det vara, men ändå tolkningsbara. Och som en extra svårighet ska varje bild kunna kopplas ihop till en vågrät linje.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">För övrigt har jag beställt och fått hem tre kilo vit lera. Pappersleran var slut på Panduro (och extremt dyr), så nu ska jag jobba i vanlig vit lera. Kan bli intressant. Har ingen aning om det är annorlunda jämfört med papperslera. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Av dessa tre kilo lera ska jag skulptera en ca 50 cm Birda! Hur kul kan inte det bli? Hon ska vara med på utställningen den 28 januari är det tänkt. Hur snart är inte det?! Äh, jag orkar inte stressa upp mig. Det funkar aldrig. Lugn och fin, så kommer allt att ordna sig till det bästa. Hav tillit.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag ska också hinna måla två grenar som jag var ut i naturen och hämtade häromdagen. De var redan nedsågade, så ingen åverkan på träd gjordes av min hand. Måste eventuellt köpa väggfärg till detta.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Funderar på flörtkulor, pappershus och ett stängsel i papper också.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Under tiden gör jag nya bilder som eventuellt får vara med på utställningen.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och funderar på om jag ska trycka upp fler motiv som vykort.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Korrekturläser almanackor. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Tänker på att samtidigt som det är jobbigt att laga mat och styra upp fyra dagar ensam, så är det också väldigt skönt att göra det själv... </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nya vanor: i tre hela dagar har jag promenerat! Och jag känner att jag snart måste ut igen. Trots att vädret är disigt, töigt och grått. Vore på tiden att skaffa mig <i>en</i> sund vana åtminstone.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Funderar också på att jag nästan har anmält mig till en till skrivarkurs med start i april. Har jag det rätta suget för att skriva en hel bok? I så fall bör jag genast sätta igång med en till ny vana: morgonskrivning. Att skriva något innan jag gör någonting annat, bara för att få igång hjärnan.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu har jag skrivit något idag. Nu ska jag klura på hur stommen ska byggas till Birda. Här får du se hur hon ska se ut: bara mycket större.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVengoaK0mE5fVEZJ5sYSnOL2b_Ib26MlbkjxGh4c6zuPPmXpWoWP72MviXu1Mx-t_xsiCFIxOrM-M89etQJ9ZgckFbMiAfl3tL14PWqZrkONo1y83t4u7kdPOAtw3-Ct6g6D8pA9l6noM/s1600/Birda.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVengoaK0mE5fVEZJ5sYSnOL2b_Ib26MlbkjxGh4c6zuPPmXpWoWP72MviXu1Mx-t_xsiCFIxOrM-M89etQJ9ZgckFbMiAfl3tL14PWqZrkONo1y83t4u7kdPOAtw3-Ct6g6D8pA9l6noM/s400/Birda.jpg" width="306" /></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-48490870039936329522017-01-04T09:44:00.004+01:002017-01-04T09:44:52.877+01:00Idiotreklam<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag kommer inte att vaccinera mig överhuvudtaget, med tanke på allt skit de lägger i vaccinen. För att inte tala om de "misstag" och "olyckshändelser" som har drabbat de som tagit svininfluensasprutan Pandemrix och Gardasil. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>Men jag skulle ALDRIG, ALDRIG gå och ta vaccinspruta på ett företag som gör reklam i radion, där en vuxen man pratar på nåt j-la tillgjort sätt och säger åt en att vända sig till Vaxiluskerna!</i></span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vilka vänder de sig? Barn, eller?!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">- Hallå, mamma/pappa, jag vill ta vaccinsprutan, Nu! NU! Jag viiillll!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Är det den scenen de ser framför sig, "reklammakarna"?</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Idioter.</span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeeVgMrM7jAvt0su7I00eCKU4xVoeACJtZjXzgXp5qDClWoRiAphiZHoe_t_axsMWRVa9YNTq95y8dFz6fUeqQXsgrXmKZtIt0rXrdzLfaE5QF1hDanWYwCgJtfxHk2DcH2XsGXuCcKTUJ/s1600/Jag+kan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeeVgMrM7jAvt0su7I00eCKU4xVoeACJtZjXzgXp5qDClWoRiAphiZHoe_t_axsMWRVa9YNTq95y8dFz6fUeqQXsgrXmKZtIt0rXrdzLfaE5QF1hDanWYwCgJtfxHk2DcH2XsGXuCcKTUJ/s400/Jag+kan.jpg" width="378" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: xx-small;">Jag vill! Jag vill!</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-91030206879151206902016-12-29T14:00:00.003+01:002016-12-29T14:00:41.158+01:00Manglad<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Apropå att jag älskar känslan av manglade lakan. Och älskar tanken på jämlikhet. De går inte ihop med mindre än att jag flyttar hemifrån och skaffar mig en egen mangel. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Hittade en del utav en längre text av vår kära Mia Skäringer på FB, där hon har en egen sida naturligtvis.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vill med denna textstöld belysa problemet.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>[...]</i></span><br />
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>Jag är också helt ointresserad av att stryka. Om någon i vår familj vill ha något slätt att ha på sig får alla fälla ut strykbrädan själva. Och då är jag ändå uppväxt med en mormor som manglade lakanen efter att de hade fått torka i solen. Så mjuka mot huden och med doft från syrenbusken som ramade in baksidan där torkvindan snurrade. Hennes lakan och handduksskåp var en fröjd för både hud och öga. Helt perfekta vik och alltid fullproppat av rena stora badlakan. Visst jag rullar också ihop handdukarna och viker lakanen. Men de är skrynkliga. Och handdukarna missfärgade av blåjeans eller av någon i familjen som färgat håret. Skåpet är överfullt så hyllplanen ofta lyfter sig. Drar man ut ett lakan kommer det fem örngott som förlorat sin tvilling på köpet. Så något har gått förlorat. För jag ser det inte som min uppgift. Och ingen annan heller. Det är jämställdhetens pris. Som så mycket annat. Vi får sova på strävare lakan. Som torktumlats och i värsta fall kan lukta surt för att de inte blev helt torra. Och den sura doften skall då påminna oss om all lagrad kvinnlig bitterhet, om att jag inte alls är skapad av Adams gamla revben. Det fanns byggmaterial för mig också. Gud behövde inte ta det som blev över efter han skapat Adam. Typ bubbelplasten och nåra överblivna skruvar i lådan från Ikea.</i></span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i>[...]</i></span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><i><br /></i></span></span>
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Kanske inte allt stämmer exakt, men andemeningen är densamma.</span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och jag sover numera på ganska knöliga lakan; definitivt inte manglade. </span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Med en son som kissar ner sina lakan varannan dag kan man bara glömma all extravagans. Vi är numera glada att tvättmaskinen fungerar relativt väl och att avfuktaren gör sitt jobb, så vi hinner byta hans sängkläder till kvällen. Vi har tre täcken som cirkulerar i hans säng. Varje kväll som inte resulterat i ett byte är en seger! </span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #1d2129;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men sura lakan, nä, där går gränsen. </span></span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-26372388339785264702016-12-28T19:01:00.002+01:002016-12-28T19:01:49.159+01:00IKEA<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">IKEA-besök idag. Både butik och museum.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Butiken har ryckt upp sig och presenterar många fina interiörer. Fina svarta möbler som jag gärna skulle äga. Men idag fick det räcka med petroleumblå (ny favoritfärg) kuddöverdrag i sammet, samt en maskinbroderad kudde som vi hittade på Fyndvaruhuset för 99:- : ) (ord.pris 249:-!)</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBr6NqQUD848lKpEjGZAe4pMdeUb56xc6jq7ToNjx8I6Xr8bX-LtRw2LAUoRu64QvI80vef2ekFlaaJv3jrtmtNMWHBGtwz-0RsbQ5ZU_Uu5LxH_t0GnzJ7nXCs2kXFX7fReyTjDfuVUK8/s1600/sanela-kuddfodral.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBr6NqQUD848lKpEjGZAe4pMdeUb56xc6jq7ToNjx8I6Xr8bX-LtRw2LAUoRu64QvI80vef2ekFlaaJv3jrtmtNMWHBGtwz-0RsbQ5ZU_Uu5LxH_t0GnzJ7nXCs2kXFX7fReyTjDfuVUK8/s320/sanela-kuddfodral.JPG" width="320" /></a></span></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKla4EESxdLtHa9CTNdunWvy32hk0Ywd5XH7BqN8w2eecEoGFFv4p8wMx7oi08Yfymurm7cn6P2oqt7Zos68n2ijxKogHFiLzY5QlkijROErzKjx165JpmJCuHU-Qc2c6wv8zRAHN-J95I/s1600/rodarv-kudde.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKla4EESxdLtHa9CTNdunWvy32hk0Ywd5XH7BqN8w2eecEoGFFv4p8wMx7oi08Yfymurm7cn6P2oqt7Zos68n2ijxKogHFiLzY5QlkijROErzKjx165JpmJCuHU-Qc2c6wv8zRAHN-J95I/s400/rodarv-kudde.JPG" width="400" /></a></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Museet var förvisso trevligt men inte överraskande fantastiskt. Älskade den första delen där de visade hur folk levde innan IKEA så att säga. Bondesamhällets möbler och tyger. Och sedan det modernare samhället efter andra världskriget. Men det var ju egentligen inte IKEA alls!</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Gillade också alla stora "diabilds"visningar av svartvita bilder från förr i världen. Love it!</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Väldigt många fotografier av produkter. Där hade jag nog gärna sett produkterna istället. Väggar täckta av ett rutnät av hyllor med en produkt på varje hylla. Det hade jag gillat bättre.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Kunde också konstatera att Ingvar Kamprad måste ha rökt väldigt mycket, då det stod en stank av tobak runt de möbler som han hade bidragit med. Men han fyller 91 nästa år, så det tycks inte ha skadat honom : ) En imponerande levnadshistoria. Började redan som 5-åring att sälja och köpa! Då har man nog en talang utöver det vanliga.</span></div>
Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-32555180736121115902016-12-26T16:50:00.000+01:002016-12-26T16:50:02.790+01:00Svartvit dag<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiUcl3z-cE2gWPLo9trTnrPmwIQuSQGLnrqqXOb9M3RwxVAPLfCNlMpfh-rGEkaInf63EhAjTv26UdAY8nCAbZOFAWyFGRWK655OR7aXy9wNINSeYrGpjbx5A8ln25RBOJH_n-ThsujpWe/s1600/Vitt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiUcl3z-cE2gWPLo9trTnrPmwIQuSQGLnrqqXOb9M3RwxVAPLfCNlMpfh-rGEkaInf63EhAjTv26UdAY8nCAbZOFAWyFGRWK655OR7aXy9wNINSeYrGpjbx5A8ln25RBOJH_n-ThsujpWe/s400/Vitt.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: xx-small;">Förra årets bjäfs, tror jag.</span></div>
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Idag slog nattmörkret till redan på förmiddagen! Den väntade stormen Urd blåste visst ut ljuset. Jag gick runt och tände stearinljus lite överallt. Ösregnet slog till. Trevligt, liksom. Det gick väl en tjugo minuter, så kämpade sig solen fram! Jaha, lika bra att släcka alla ljus och ta en promenad istället för att sunka ihop här hemma. Sagt och gjort. Lång blev den. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Yngste sonen klädde på sig och tvärvände när vi öppnade dörren. Ja, han gör så nu för tiden. Inget att haka upp sig på, det hjälper inte att tjata.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Väl hemma började det regna, hagla och sedan snöa. Äntligen lite vitt på marken! Men sen sänkte sig mörkret snabbt och jag tände ljus igen.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Så gick en dag och kom aldrig åter.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ska sy i knappar i alla kragar jag har virkat. Fundera på vad x antal hundra flörtkulor kan kosta. Jag kom på en tävling till utställningen på Kulturnatten. Första pris blir tavlan. Kan det locka folk, månntro?</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-11234011119183066702016-12-25T13:25:00.000+01:002016-12-25T13:25:03.659+01:00Ja, just det<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGX0H32zg7vZlOxrV527_wb9C9Jm4nPtmgMS5Ojl_LnzWAiOKyceDs5ICX9NgcV-LdTH37jumjODj4lZz1BlbyDXtWKW95DSFVdze1jDqBQh0iS5rdfSqZTC2UlZCehHcudDullIOXKFDR/s1600/GOD-JUL-Sprakf%25C3%25A5le.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGX0H32zg7vZlOxrV527_wb9C9Jm4nPtmgMS5Ojl_LnzWAiOKyceDs5ICX9NgcV-LdTH37jumjODj4lZz1BlbyDXtWKW95DSFVdze1jDqBQh0iS5rdfSqZTC2UlZCehHcudDullIOXKFDR/s1600/GOD-JUL-Sprakf%25C3%25A5le.jpg" /></a></div>
<br />Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-64152500332314911932016-12-13T12:27:00.001+01:002016-12-13T12:27:28.019+01:00Lucia<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFnCnECeYERYn8Q7XnpNcfRi8JxUHbrtJMq9IzG0kCYcgHbFASvKY87RfIYVpWSC0fF6jyXFum7nzUIPR-Zp_vVbJDLsnxPyxgmdr3s4o-ri9RYLq__SQ8yJphLMpWZCWUkRrj_U-3SOuk/s1600/Lucia-Gunilla-Bystr%25C3%25B6m.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFnCnECeYERYn8Q7XnpNcfRi8JxUHbrtJMq9IzG0kCYcgHbFASvKY87RfIYVpWSC0fF6jyXFum7nzUIPR-Zp_vVbJDLsnxPyxgmdr3s4o-ri9RYLq__SQ8yJphLMpWZCWUkRrj_U-3SOuk/s1600/Lucia-Gunilla-Bystr%25C3%25B6m.jpg" /></span></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Så står hon där igen, för femte året i rad. Man kunde ju tänka sig att jag hade tecknat en ny Lucia i år, men inte då! Jag ägnar mig åt teater, rama in tavlor och försöka skriva texter till min skrivkurs istället.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Hela jag saktar in och knackar mig så sakteliga mot ett nytt år.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Energinivåerna har sakta sjunkit i höst och jag försöker, försöker få upp dem, men det verkar mycket svårt.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag letar överallt efter mina IKEA-akvareller! Brukar ge bort en tavla per år, till min "mamma" i USA. Men i år hittar jag dem inte! Hur frustrerande är inte det? Jag tror inte jag har givit bort alla fyra ännu, så någonstans ligger de och fnissar åt mina desperata sökningar. Och dagarna rinner bort och snart är det alldeles försent att skicka nån bild.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">För att inte tala o julkorten i år!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jösses, jag har inte ett enda på gång. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och blir lite tirriterad för att jag bryr mig. Andra bryr sig inte ett spår om julkort längre. Så varför jag? Jag har dragit ner på antal mycket drastiskt, men de som fortfarande skulle/ska få, ska väl åtminstone få då? </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och eventuella julklappar... tala inte om eländet.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Näe, det här känns inte så positivt, så jag slutar med ett sjungande Glad Lucia!</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-69415419477805301372016-12-07T09:30:00.000+01:002016-12-07T09:30:10.018+01:00Julbilder<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5xQwClXOr-Z6pIDXWUnbDZ-AqwKP5mbrB1BEMCSvDP8gpjs7WBdxkAcX9lfp6d8uSj-VbXjMo0ZVR7ztGxg1U9xgU_OYwyc_bHbyLpruA_X7ZR_U8nPGVDKTDV1V7L59XIqvNXxighRJ0/s1600/f%25C3%25B6nster.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5xQwClXOr-Z6pIDXWUnbDZ-AqwKP5mbrB1BEMCSvDP8gpjs7WBdxkAcX9lfp6d8uSj-VbXjMo0ZVR7ztGxg1U9xgU_OYwyc_bHbyLpruA_X7ZR_U8nPGVDKTDV1V7L59XIqvNXxighRJ0/s400/f%25C3%25B6nster.jpg" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Senaste julfyndet: silverkanna på ett annat fynd: Go-spel</span></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP9UmmXrpQPVlrxpv1Vtt0MEOmBAM5ENsWgGI0A70yBL8pzemrVsOvVXXeh6fp3h8rSnMTXHYiNxbzqPfcOO3DW75FydrrdJhjD8FKeNP6L5dxekQolX37Pt5Xpt0iuYKg1DlfOt6PYbus/s1600/kastrull.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP9UmmXrpQPVlrxpv1Vtt0MEOmBAM5ENsWgGI0A70yBL8pzemrVsOvVXXeh6fp3h8rSnMTXHYiNxbzqPfcOO3DW75FydrrdJhjD8FKeNP6L5dxekQolX37Pt5Xpt0iuYKg1DlfOt6PYbus/s400/kastrull.jpg" width="298" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="font-size: 12.8px;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Fin kastrull, tycker jag.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU1O2gjePcQFTXmbwdoShAd_mh7d0zq-zyO2sp5plXChsS9uXQS4Vyy2GFFPTaSyThw7bTY7mkL2xz23QYMlS3HQFduy8AwNvm6aU6QMzrwmPHNz883RkvaYXIm9pjyFAiSKoGzQJV6ovj/s1600/bj%25C3%25B6rn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU1O2gjePcQFTXmbwdoShAd_mh7d0zq-zyO2sp5plXChsS9uXQS4Vyy2GFFPTaSyThw7bTY7mkL2xz23QYMlS3HQFduy8AwNvm6aU6QMzrwmPHNz883RkvaYXIm9pjyFAiSKoGzQJV6ovj/s400/bj%25C3%25B6rn.jpg" width="246" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Lampfynd från Watt&Veke. Min kopparhörna.</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj309-s_ZKslqHBKUNxq_brgJkAItd4KNwEDVgW4onNjnLHb3DNSpeiQm760CaG7y2aXKCsKMfxH3RZ1JWMYxtyYm-vFe9IW17ede7fgK4w5KpuhU2iwSIFcnTldHHrMUjhRVEPByP8cNEr/s1600/kruka.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="252" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj309-s_ZKslqHBKUNxq_brgJkAItd4KNwEDVgW4onNjnLHb3DNSpeiQm760CaG7y2aXKCsKMfxH3RZ1JWMYxtyYm-vFe9IW17ede7fgK4w5KpuhU2iwSIFcnTldHHrMUjhRVEPByP8cNEr/s400/kruka.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Lite mässing. Sprayflaskan är min julklapp till mig själv. Tack!</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR3l6Rstq4ytXQDjYIzgl-XeLcTdtl4YFaMsRtqlr_xxUxe8-jnynqqWd10IF2L8HvxjwaMzvVBJpQX3bGg9i0ZpOiffp0lF-e0F0nyALFr7hWC_AXlZZ2CY2_G_2_O7qYnz1yjsYph0A6/s1600/staty.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="337" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR3l6Rstq4ytXQDjYIzgl-XeLcTdtl4YFaMsRtqlr_xxUxe8-jnynqqWd10IF2L8HvxjwaMzvVBJpQX3bGg9i0ZpOiffp0lF-e0F0nyALFr7hWC_AXlZZ2CY2_G_2_O7qYnz1yjsYph0A6/s400/staty.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Min finaste skulptur.</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaSuTlQ__83KmRWqIszovuuBtc8eCozwjlrRQPVE9IzZ0n4y8itNE8TkneZi7POKjy9UE-f-cov7kP8cbrWiCoWboLGbZMjh3Yu1YOgybgsF5oXoRccuShMYVSlw2N_ZuPisvwnCoarIUi/s1600/almanacka.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaSuTlQ__83KmRWqIszovuuBtc8eCozwjlrRQPVE9IzZ0n4y8itNE8TkneZi7POKjy9UE-f-cov7kP8cbrWiCoWboLGbZMjh3Yu1YOgybgsF5oXoRccuShMYVSlw2N_ZuPisvwnCoarIUi/s400/almanacka.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">En bok med BARA rödvita lapptäcken!</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL6yhPevnz6k3mjvkjFNTWyhNHiyJjZhrB_egeP3JULfHy3ViyConfbdL7Zqo74P_KlhTymugHt-A2H6niE0cugAVO8Q93PHTp5C9MnZQ6OU0XUcDNIGPudJOABrZE_nxD4Kuk0xHl1KQD/s1600/apelsiner.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL6yhPevnz6k3mjvkjFNTWyhNHiyJjZhrB_egeP3JULfHy3ViyConfbdL7Zqo74P_KlhTymugHt-A2H6niE0cugAVO8Q93PHTp5C9MnZQ6OU0XUcDNIGPudJOABrZE_nxD4Kuk0xHl1KQD/s400/apelsiner.jpg" width="298" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Apelsinerna julpysslade en vän till mig.</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihvmHdjQEMzUZX6S60_fWGgPmaf7nrEjE-yZc-FxZ9a4YyYpyZ0GMdBTjQyAJAly8pn3Mu5q4QvusyPusq0cAKypW6pNnAm3knD8xb85i0tXC03X-l6ymvtNVIJQj5fcPXlL1gbppdmHpp/s1600/ask.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihvmHdjQEMzUZX6S60_fWGgPmaf7nrEjE-yZc-FxZ9a4YyYpyZ0GMdBTjQyAJAly8pn3Mu5q4QvusyPusq0cAKypW6pNnAm3knD8xb85i0tXC03X-l6ymvtNVIJQj5fcPXlL1gbppdmHpp/s400/ask.jpg" width="300" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Fina silverdosan med glasask inuti. Förmodligen till smör?</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">För övrigt är det inte mycket till julstämning. Vi får väl köpa gran i helgen kanske, så det händer nåt med känslorna.</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-33721341013506658142016-12-02T11:50:00.001+01:002016-12-02T11:50:05.917+01:00NoahsArk levererar<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Idag ska jag äntligen lämna över bilden till kommunen.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">"Vassego´ sa I vara, här är tavlan I beställde".</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men först måste jag signera den, och det kan ju sätta nerverna i dallring.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Så mycket att jag hellre skriver ett litet inlägg.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Är jag inte lite kall om händerna? Kommer inte pennan att slinka iväg? Hur stor upplaga ska jag skriva? Har jag inte lite oregelbunden andning?!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag ska alltså bara hand it over till Maria, min vän, så så nervös behöver jag onekligen inte vara.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHlIgHbIre4s0EDbXmVkzrVD94SotOeDZOzxAPBMs0iju1cYveQc4mLy_WQ0hn4WI44eNbDIa7Dp2txsZUbCSSwddyHhzRKHRza2meXR9ksuw5s1-2sFwKMNK4dq21V9-psmGPg5HCLlc7/s1600/Kulturnatten-2017-NoahsArk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHlIgHbIre4s0EDbXmVkzrVD94SotOeDZOzxAPBMs0iju1cYveQc4mLy_WQ0hn4WI44eNbDIa7Dp2txsZUbCSSwddyHhzRKHRza2meXR9ksuw5s1-2sFwKMNK4dq21V9-psmGPg5HCLlc7/s400/Kulturnatten-2017-NoahsArk.jpg" width="282" /></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sen trippar jag iväg till lite "glöggmys" på Löwex. Där har jag en till väninna som årligen bjuder in sina medarbetare och kunder på julpyssel. jag har dissat henne flera år i rad (pga tidsbrist), så nu vill jag verkligen dit och se hur det är.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">För övrigt har jag börjat virka kragar och axelvärmare. Då tog garnet slut mitt i den kreativa processen! Måste se om jag kan hitta ett nystan till. Mina nystan har jag beställt på nätet, så det kan bli svårt att hitta ett kompletterande...</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ska också hitta nån fin knapp tänkte jag mig.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ja, så spännande det kan vara.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">På söndag tar vi oss till körkan och lyssnar på vacker körsång och orkester.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Amen!</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-36165418186874972862016-11-24T09:54:00.001+01:002016-11-24T09:54:26.959+01:00Vinterhus<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEic9wo7BjHwIJAg-1QwA6UENXLtj-XZYYgsGova6BtcRl7MXWcBZ8jcAMrgf9H8FufkQVS8Qg1Lnh-Aj2c_g_HYKa3Qxvs2_ChcEt4qc4mE0ezgC7PCRadCRXqdn7VfR1jHs5zLnQE8jkj8/s1600/Vinterhus-NoahsArk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEic9wo7BjHwIJAg-1QwA6UENXLtj-XZYYgsGova6BtcRl7MXWcBZ8jcAMrgf9H8FufkQVS8Qg1Lnh-Aj2c_g_HYKa3Qxvs2_ChcEt4qc4mE0ezgC7PCRadCRXqdn7VfR1jHs5zLnQE8jkj8/s1600/Vinterhus-NoahsArk.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: xx-small;">Hus i snö av NoahsArk</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Knåpade ihop den här bilden igår. Samtidigt lyssnade jag på Tom O´Bryans serie Betrayal om autoimmuna sjukdomar och hur "enkelt" man kan vända sin sjukdom. De stora bovarna är definitivt gluten, vete och andra sädesslag. Undvik till varje pris om du har en autoimmun sjukdom! Eller är genetiskt disponerad att få en. Har du reumatism i din släkt: undvik gluten. </span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Igår var jag också på teater! Fick äntligen se "Varje våg" på Regionteatern. Efter en lång turné har mina rara skådespelare åter kommit till Växjö! Så speciellt att få se den på riktigt, inte med ett manushäfte i handen. Väldigt bra pjäs och skådisar! (Fattar inte att de orkar - idag ska de spela igen kl 13)</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Idag ska jag börja lyssna på Jason Diakités bok En droppe midnatt.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Och jobba två pass på teatern. Och ikväll gå på "nyfiken torsdag" där vi ska lyssna på hur man jobbar upp sin förmögenhet i aktier.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men också cykla (mitt enda sätt att förflytta mig)till mitt tryckeri för att börja trycka upp bilder till utställningen i januari.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Samtidigt skriver jag på Edgars äventyr. Försöker applicera allt jag lär mig av skrivkursen jag går på, på denna saga.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ja, jag bara roar mig hela tiden!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Har också ansökt om mer korttids för sonen...</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-8343135970586925822016-11-22T11:48:00.003+01:002016-11-22T11:51:53.195+01:00Höstdikt <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB435Wy-6XIJNA8_dLnYBmMCaMa8B-OHf5jRmuj9nQaGtk1YMirDUJY12zSzwCU1pz73WRN5ycv6jCrwldifGtOHp9uIvgnd6gb7pQraiO43tSfz__fv5IF_wnvo8WCOE8jwxvbP63rkNx/s400/Bibury.jpg" width="300" /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: large;"><b>Höst</b></span><br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">När
regnet kom så vände jag </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">om</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">,
tog stigen åter varfrån jag </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">kom</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Stugan
värmde med kryddvarmt</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><b>
</b></span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">vin</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">,
ingenstans trängde vätan </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">in</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">I
en fåtölj, som gjord för </span></span><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">två</span></span><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">,
så sammetslen och dunkel</span></span><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">blå</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">ensam
och varm</span></span><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">,
med nacken böjd,</span></span><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">
över en sällsam bok, </span></span><span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">förnöjd</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Doft
av kanel och kardemumma, regnet spelade trum, trum, trumma</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Sockans
tå, något blöt och kall, stöddes mot en gammal pall<b> </b></span></span></span>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">värmdes
gott vid min</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"> brasa,</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">
i fjärran hörs vinden </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">rasa.</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"> </span>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Trygg
som katten i sin </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">korg</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">,
kändes hemmet som min </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">borg</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Fönster
svarta liksom<b> </b>natten, minst lika svarta såsom katten</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "times new roman";"><span style="font-size: 11pt;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Här
var jag säker, här var jag </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">trygg</span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">,
här smög ingen bakom min </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">rygg</span></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Här
fanns det tid att vara, ingenting att förklara </span></span></span>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Fri
att tänka stort och brett, tanken flög så fjäderlätt</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Vem
var det som sa att troll inte finns? Vem skapar dropparnas mönster?</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Vad
säger att guldfiskar inte minns och vad ser du genom ditt fönster?</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Vem
var det som släckte ljuset och hur ska man höra genom bruset?</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Är
det Urd och Varda som spinner, vattnet som på rutan rinner,</span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">eller
Indra och Tor som ristar med kniv, detta som kallas för liv</span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">eller
hösten som gör som den kan, rycker och sliter och går an</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Ensam,
i sällskap av katten, grenar knakar i natten</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Vad
tänker du om dessa dagar?</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Brasan
knastrar och knäpper</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;">Nu
börjar svarta nätter.</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: 11pt;"><br /></span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: x-small;"><i>Äntligen skall detta epos publiceras. Började med texten förra året. Vet inte om den blev bättre med tiden, men nu är icke tid att dröja - nu är det dags för ylletröja!</i></span></span></div>
</div>
Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-63168178483109433042016-11-20T15:36:00.003+01:002016-11-20T15:36:32.591+01:00Kulturnatt Växjö<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Pump up the volume!</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.vaxjo.se/kulturnatt" target="_blank">Kulturnatten is on its way.</a></span><br />
<br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><a href="http://www.vaxjo.se/kulturnatt" target="_blank"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFM1oufkH_e8sr6qg5Teco3aaTibmYUPEXCkdeDACndI8ZiegVk_l1tKdGKbzZpd4qEg3-j6mexvcngnf9rIpVVE3ypnJ2tyKsjf-1Y2EmAQk_uy_DYwMKEn3n77Psvv4kfdPFSBQW34yG/s1600/Sneekpeek.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="220" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFM1oufkH_e8sr6qg5Teco3aaTibmYUPEXCkdeDACndI8ZiegVk_l1tKdGKbzZpd4qEg3-j6mexvcngnf9rIpVVE3ypnJ2tyKsjf-1Y2EmAQk_uy_DYwMKEn3n77Psvv4kfdPFSBQW34yG/s320/Sneekpeek.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detalj ur bild av NoahsArk</td></tr>
</tbody></table>
</a></span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-75567461002481156502016-11-11T08:26:00.002+01:002016-11-11T08:26:49.564+01:00Spader ess<div style="margin-bottom: 0cm;">
<i><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ingen lyssnade när barnet skrek.
Instängt bakom galler tillsammans med andra oönskade barn.</span></i></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFxAgNllb_SyVHteWzbyjbn5rnbUhXOKVbxb-gfr0elwfuEEfOcuuv5UtrgpqjwPsQYwcnNDraQJaPhmCkfwFmX_gu6cnZ-qeOcrEhZ9lLdUDd9jxVa3Qwl_QP05uNVylnC54CZC_l-EMU/s1600/Galler.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFxAgNllb_SyVHteWzbyjbn5rnbUhXOKVbxb-gfr0elwfuEEfOcuuv5UtrgpqjwPsQYwcnNDraQJaPhmCkfwFmX_gu6cnZ-qeOcrEhZ9lLdUDd9jxVa3Qwl_QP05uNVylnC54CZC_l-EMU/s1600/Galler.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small;"><span style="background-color: white; color: #333333; text-align: start;">En kortlek<i> </i>illustrerad av </span><a href="http://www.folioart.co.uk/illustration/folio/artists/illustrator/tony-meeuwissen/" style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #743399; margin: 0px; padding: 0px; text-align: start; vertical-align: baseline;" target="_blank">Tony Meeuwissen</a><span style="background-color: white; color: #333333; text-align: start;">.</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Flickan hade levt bakom galler så
länge hon kunde minnas, men en flicka med hennes diagnos har inget
långt minne. Kanske var det Guds gåva till henne. För vem vill
minnas en uppväxt fylld av känslokyla, avvisande och förnekelse?</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Att ingen ville ha henne när hon
föddes var inte konstigt. I hennes land sågs det som en
självklarhet.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ingen ville ha ett flickebarn. Flickor
gjorde ingen rik. De var bara till besvär, måste tuktas, hållas
under sträng uppsikt och ingjutas fruktan. En fritänkande flicka
var en farlig individ. En anomali.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu hade hon inte bara fel kön, hon
hade dessutom en kromosomavvikelse, som syntes i hennes ansikte så
fort hon kom ur sin moders sköte.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Byns jordemor lät modern se vilket
monster hon hade skapat när hon höll upp den nyfödda.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Modern slöt ögonen, tårarna rann och
hon skakade sakta på huvudet där hon låg på en gammal hästfilt i
halmen. Hon visste att en sådan varelse aldrig skulle komma in i
huset där hon bodde. Hennes make och hans släkt skulle genast ta
barnet och gräva ner det i skogen utanför byn. Hon skulle inte ha
en chans, varken barnet eller hon skulle ha en chans.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Barnet torkades nödtorftigt av med
halm, rullades in i ett smutsigt lakan och fördes ut i en väska.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Väskan plockades någon timme senare
upp av en ambulerande ”transportör”.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Taxin startade i ett svart moln av
avgaser och körde mot Dehlis ytterområden. Där fanns en
änglamakerska, det var känt av alla som hjälpte till vid
förlossningar. Nästan alla flickebarn kördes raka vägen till
detta sorgens hus. Ett stort hus med många våningar; fasaden svart
av föroreningar och ett rejält gjutjärnsstaket som motstod alla
försök att slippa ut.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Det fanns, av nödvändighet, en del
överlevare bland de som levererades till huset.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Någon växte upp och tvingades hjälpa
till med jobbet att ”avveckla barnen”. Ytterligare några fick
överleva endast om de jobbade hårt i köket, städet eller i
trädgården. Det fanns alltså en minimal chans att få ett sorts
liv, men många ångrade den chans de fått, även om de aldrig fått
välja själva. Vad var det för ett liv att kliva upp klockan tre på
natten för att en galen kvinna ansåg att barnen inte skulle se för
många timmar dagsljus? Gå runt i alla rum för att se vilka barn
som hade gått vidare under natten. Märka sängarna med vitmålade
pinnar, sorgens färg, till nästa barn som jobbade med
”trädgårdsskötsel”.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ja, de grävde i jord men det fanns
inga blommor i den trädgården.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Den lilla flickan hade fått leva,
trots sitt udda utseende. Gud vet varför.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Då hon var mycket liten till växten,
ja, det gällde samtliga undernärda barn i huset, lyckades hon
obemärkt smita ut då och då. Hon visste inte varför hon ville ut,
bara att hon måste. Hennes ansikte var svart av smuts, hennes hår
tovigt och snor rann i en seg ström över hennes spruckna läppar.
Ögonen, röda av inflammation, stirrade ut genom spjälorna i
staketet. Hon hade endast ett trasigt linne på sig. Kanske var hon
tre år, eller fem; varken hon eller någon annan visste eller brydde
sig</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> *</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Regnet föll över New Dehli. Vi skulle
bara passera genom stan som en del av vår yoga-resa. Naturligtvis
ville de visa oss slummen, den berömda...</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag mådde dåligt. Magsjukan, som
verkar oundviklig vid ett besök i Indien började göra sig känd.
Men framför allt mådde jag dåligt av att vi, välmående, lätt
överviktiga svenska kvinnor skulle åka buss genom slummen som om
det var något jävla turistmål?!</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Man förklarade att detta var en del av
”upplysningen”. Visst, jag förstod tanken, men det kändes ändå
så fel. Jag ville gärna ge något, eller snarare göra något för
att lätta på bördan hos dessa människor, men vad? Och trodde jag
att jag visste vad de behövde från mitt ”von oben-perspektiv?”
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag, som skulle åka på en
yoga-retreat i två lyxiga veckor, skämdes plötsligt. Jag kunde väl
ha yogat hemma...</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Jag tittade ut genom den regnvåta
rutan där jag satt bredvid en schysst tjej från Kiruna (av alla
ställen). Vi hade pratat lågt om vad vi tyckte om den här
upplysningsturen, och kommit fram till att det var svårt, mycket
svårt att veta hur man skulle agera.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Jag skulle tro att ett barnhem à la
SOS Barnbyar är den bästa hjälp man kan ge”, sa Julia.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Ja, de är bra. Ger både kvinnor en
chans att vara mammor (och jobba, såklart) och utbildning till
barnen. Så att de i sin tur kan lyfta det här landet, med sunda
värderingar och en förståelse för vad det vill säga att stå
utanför samhället”, höll jag med.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Pang! Ett skott smällde till i bussen.
Samtliga skrek till av skräck och överraskning. Vi trodde såklart
att vi skulle bli rånade. Ja, vad kunde man förvänta sig här ute
i slummen.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Men inga rånare äntrade bussen.
Chauffören slet sitt hår och skrek något på indiska i sin mobil.
Han verkade mäkta upprörd. Vår svenska guide knäppte på
mikrofonen och sa med lugn röst att det bara var ett punkterat däck.
Nytt däck skulle komma om två timmar, ungefär. När det gällde
den indiska servicen i slummen fanns det ett visst osäkerhetsmoment,
log hon mot oss.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Det går bra att kliva ur bussen och
sträcka på benen. Det finns läskstånd lite överallt. Lämna alla
era värdesaker kvar på bussen och ta bara med er småpengar. Ge
<i>absolut</i> inga pengar till barnen! Då blir ni aldrig av med
dem.”</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vi klev av och höll på att falla
baklänges av värmen och stanken som fyllde luften. Julia och jag
gick tillsammans. För säkerhets skull höll vi faktiskt händer. Vi
ville inte komma bort från varandra. Kanske kunde det också tjäna
som ett naturligt hinder för de män som naturligtvis omringade de
vita kvinnorna som klev av bussen. Vi lyckades ta oss igenom ringen
och småsprang en bit för att komma undan alla påträngande
blickar. Vår snabbt uppgjorda plan var att ta en kort promenad runt
kvarteret. Om vi rörde oss i en tänkt kvadratisk rörelse, så
borde vi ju komma tillbaka till bussen. Vi hade ingen lust att gå
vilse, men här var ändå stämningen rätt så lugn.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Gatan som vi vek in på var dyster och
nästan kall i värmen. Den var så smal att solstrålarna inte nådde
ner till marken. Vi fortsatte att hålla varandras händer, om inte
annat för att stämningen var så dyster helt plötsligt. Vi såg
oss omkring där vi sakta gick.
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Så det var det här som var slummen.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Men titta vilket hus”, sa Julia.
”Det är ju jättestort. Inte alls som de andra rucklen. Och vilket
staket. Så häftigt, det ser ju ut som ”spadrar” längst upp.
Antingen är det en kortleksfabrik eller så är det en dödsfabrik”,
fnissade hon. ”Ja, jag vet, de gör tarotkortlekar här. Du vet,
med liemannen på.”</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Du vet att spader ess betyder döden,
va?”, flinade hon. ”Bu!”</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Äh, lägg av, du är ju knäpp ju.
Det kan ju vara... Tyst! Hörde du?”</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Ett genomträngande skrik hördes lite
längre fram.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Vi sprang så fort vi kunde. Det lät
som en olycka. Ett barn skrek otröstligt.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br />
</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Hello, what´s up?” Varför vi
pratade engelska med ett indiskt barn som var tre-fyra år var
oklart, men något måste vi ju säga för att få tyst på
illvrålet. Hon verkade inte skadad, men smutsig som jag aldrig sett
förut. Jag såg också att hon hade Down´s syndrom. Som ett skadat
djur i bur, for det igenom mitt huvud. Bilder av barnhemsbarnen i
Rumänien kom också upp. Det kändes i hela min kropp att det här
inte var ett vanligt hus i slummen. Jag tittade genom staketet och
såg en trädgård som bara bestod av jordhögar. Jag tittade upp mot
huset och såg galler för alla fönster. Jag såg ansikten stirra ut
genom fönster strimmiga av avgaser och monsunregn.</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">”Men vá fan är det här?”,
viskade Julia. ”Ett barnhem eller dödens hus?”</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"> *</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu bor vi här i New Dehli, jag och
Julia. Vi gör så gott vi kan för barnen som bor på vårt barnhem.
Ja, de flesta barnen är flickor, såklart. Men även handikappade
barn av bägge könen. Vi har planer på fler barnhem. Vishnu ska
veta att de behövs.</span></div>
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Flickan från dödens hus gav vi namnet
Abhirati. Det betyder ”mother of five hundred children; A mother
goddess”. Kanske ett stort namn för en så liten flicka, men hon
räddade faktiskt livet på barnen som bodde i dödshuset och tack
vare henne kommer många, många fler barn att räddas i framtiden.
Nu mår hon bra. Nu behöver hon inte skrika mer.</span></div>
Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-47726128903345388262016-11-08T17:57:00.004+01:002016-11-09T17:04:13.948+01:00POJKEN OCH HÖNAN<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;"><i>Ännu en skröna, om en pojke och hans höna.</i></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4WV3_0lbO_Qfdkg89iLYFcUr_qdP23DIINRVoLPU20STBH-m9Dt_-lr7SIam0YTw3AV_dbrinQYMHdtTGeVOQZ3ga53VGYMJMxmxMmPNtEMv7vJtFyWdD6yr1mdS0jQg4tXG_M1DRMFrj/s1600/h%25C3%25B6nspojken.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4WV3_0lbO_Qfdkg89iLYFcUr_qdP23DIINRVoLPU20STBH-m9Dt_-lr7SIam0YTw3AV_dbrinQYMHdtTGeVOQZ3ga53VGYMJMxmxMmPNtEMv7vJtFyWdD6yr1mdS0jQg4tXG_M1DRMFrj/s400/h%25C3%25B6nspojken.jpg" width="270" /></a></div>
<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; text-align: center; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">POJKEN OCH HÖNAN</span></div>
<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; text-align: center; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">Henryville, Indiana – 1895</span></div>
<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">Lille Harland, fem år växte upp under svåra omständigheter.<br />Med en snudd på bindgalen moder och en elak styvfar som misshandlade Harland så fort han fick tillfälle, fick Harland Sanders en uppväxt som få överlever. Han hade också oturen att ha en sju år äldre bror som älskade att göra narr av sin lillebror.<br />Då modern ständigt lämnade halvrökta cigaretter framme var inte storebror Roy sen att förse lille Harland med eld. Han fann ett stort nöje i att vänja lillebrodern vid smaken av tobak.<br />Han brukade också roa sig med att kamma tuppkam på lillebror och sedan skratta rått åt uppenbarelsen.<br />Harland var liten till växten, förmodligen på grund av dålig eller ingen kost alls. Hans mamma hade inte förstånd att laga mat, så Harland sökte sig ofta till hönsgården. Där tog han efter hönorna och tuppen och pickade i sig de majskorn som grannbonden brukade slänga till dem ibland.<br />Eftersom han oftast hade blåmärken och skrubbsår på kroppen bar han året om samma tragiska uniform: kliande kalasbyxor och långärmad kolt. Skorna växte han ur, men vad hjälpte det.<br />Han fick vika tårna under foten och lida all världens pina.</span></div>
<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">Så kom det sig en dag att en av grannens hönor rymde från sin flock. Hon kände för att pröva om gräset var grönare på andra sidan. Flaxade hela vägen till granngården och slog sig ner på en pinne.<br />När Harland gick sin vanliga runda genom hönsgården för att söka föda trodde han att han hallucinerade. Där satt den mest välgödda höna han någonsin sett i sitt arma liv!<br />Trots att han borde vetat bättre sprang han raka vägen in i boningshuset så fort benen bar honom.<br />Modern satt vid köksbordet, iklädd enbart ett smutsigt förkläde, med en flaska bourbon och en pyrande cigarett i handen. Styvfadern låg naken i kökssoffan och snarkade med ryggen vänd mot eländet. Och storebror Roy satt på huk och petade med en förkolnad gren på katten som låg död bland soporna på golvet.</span></div>
<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">Harland tvärnitade och backade så fort och så diskret han kunde ut ur köket. Ingen reagerade på hans snabba reträtt. Lika litet som på hans snabba ankomst.<br />Han sprang omedelbart tillbaka till hönshuset, tog ett stadigt tag om den feta hönan och gav sig av från gården. Han stannade inte för att vila förrän vägskyltarna berättade att han befann sig i Louisville, Kentucky. En sträcka på drygt 3 mil för lille Harland och hans höna.<br />I Louisville fanns det plats för de två. Han lyckades få en lärlingsplats på ett enklare lunchhak, där hans uppgift blev att tillreda frityrsmeten. Detta lyckades han så väl med att han efter ett tag fick förtroendet att fritera de lätt härskna köttbitarna. Efter ett års slit hade han dels lärt sig konsten att tillreda en frityrsmet som (nästan) dolde smaken av dåligt kött, dels hade han köpt ett antal fina hönor som bodde i hans rum. Välgödda av matresterna som han smugglat hem från jobbet, var det nu dags för hönorna att tacka för mat och husrum. Och för Harland att skrida till verket.<br />Det tog några hårda år, men han var ju van vid tuffa förhållanden.</span></div>
<div style="background: rgb(255, 255, 255); border: 0px; color: #333333; margin-bottom: 24px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">Med åren blev han tämligen fet, men glad, alltid glad.<br />Harland D. Sanders hade lyckats med den amerikanska drömmen och skapat ett ”household name” av sitt varumärke; Kentucky Fried Chicken.</span></div>
Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2842336093104933872.post-8400867849676409612016-11-07T08:37:00.002+01:002016-11-07T08:37:22.153+01:00Kulturnatten 2017<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUdoEUP1vk9CKjBB4rKHRE0ns9L6hdYcinFxWIbHpUSe8sq2ArS4hl4EdYBY4CMpNxbtOg6Qno2eDrAFcTP0vg6o0y_45BSnRHWraEl2iPpYt7bHboMvbEQ136b6-RpJPM8WJMfQrXyQ3j/s1600/Kulturnatten-2017-NoahsArk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUdoEUP1vk9CKjBB4rKHRE0ns9L6hdYcinFxWIbHpUSe8sq2ArS4hl4EdYBY4CMpNxbtOg6Qno2eDrAFcTP0vg6o0y_45BSnRHWraEl2iPpYt7bHboMvbEQ136b6-RpJPM8WJMfQrXyQ3j/s400/Kulturnatten-2017-NoahsArk.jpg" width="282" /></span></a></div>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Nu är det väl ändå officiellt, när Kulturnatten på Facebook publicerar denna bild.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Noahs och min bild till den 28 januari 2017.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Kärlek var temat.</span><br />
<span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Sprid den. Kärleken.</span>Gunilla Byströmhttp://www.blogger.com/profile/05629096997242286681noreply@blogger.com0