Vägrenspoesi

Imorse, då jag segat mig upp okristligt tidigt (7.30) mötte mig ett mail i lådan.
Min gode vän Mårten hade ännu en gång tagit sig en fundering på livet som vägarnas riddare (han har jobbat som tidningsutbärare i sommar) och i vanlig ordning åstadkommit ännu ett poem i klass med Fröding eller dylik skald.Han är även ordens och klurigheternas mästare och jag ser fram emot den dag något klokt förlag tar tag i denna begåvning. Med risk för att trampa på hans copyrighttå publicerar jag hans dikt och hoppas den kan ge en insikt i en av dessa budbärares tankar i natten. Vem vet, kanske var det just din tidning han levererade i natt?

Himlens färger visar att vi är på väg mot dag,
ty i himlens natur ligger att iklä sig den rollen.
Men på väg mot denna dag färdas nu även jag,
så därför ser jag först mig noga om åt båda hållen.
Jag kör skyndsamt vidare, jag har ju ett uppdrag,
som innebär att det är jag som ska hålla kollen
på människosläktets läsvanor av många skilda slag,
medan skälet till min jäkt är att jag är rädd för trollen.



Lånade bilden av Theodor Kittelsen (hoppas han inte blir arg)