O tempora, o mores!

Ännu en bild som måste upp på väggen för att skänka den där alldeles unika känslan av vinter. Gärna en trettiotalsvinter, för då låg snön vit på marken; då spände man på sig skidorna när första snöflingorna dalade i oktober och sedan togs de ej av förrän blåsipporna neg i backarna. (Lite ännavänt blev det ju att röra sig inomhus men sånt bekymrade inte en hjältinna på trettiotalet!) Man klädde sig i röda polotröjor stickade av mor och lika röda voro läpparna som förföriskt fladdrade när man nedför backarna for. Ack den tiden, då moralen befann sig lika högt som de röda flaggor man halade i höjden...
Nej, nu blev det visst lite fel. Jag tar avstånd från varje omoralisk antydan som har uttryckts i denna text!
För övrigt heter konstnären Lempicka...