en son som hatar att göra läxor. Han suddar sönder papperet, slänger suddgummin, hatar varje sekund, missuppfattar vad läraren sagt, vägrar lyssna på vad vi säger, beter sig allmänt vidrigt. Ibland orkar jag vara en förstående förälder, men ibland... tar orken slut. Då får han sitta där och begrunda sin situation alldeles själv en stund.
Tänk så piffigt det hade varit med en välartad plugghäst istället.
Men då hade det ju inte varit mitt liv.
Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar