Walk for life

Suziluz har börjat promenera en halvtimme varje dag. VARJE DAG! 
Och jag funderar på att hänga på, men utan att säga nåt till henne... Ambivalent, det är jag det. Men om man inte lovar nåt, då blir det nog lättare? Man slipper skammens rodnad när man missar en dag i alla fall. 
Jag menar, en halvtimme är väl ingen tid. jag får låtsas att jag har en hund som måste rastas. 
Annars så cyklar jag ju varje kväll, och det blir alltid en halvtimme. Men cykling känns inte lika "ansträngande" som promenader. Eller hur?
Man sitter ju bara och trampar sig framåt.
Promenader får det bli.
Kl 7.45 - 8.15. 
Så var det klart.