Noah = Gabriel

Dagens konstigaste.
Googlade på ärkeängeln Gabriel.
Läser den korta texten på Wikipedia och häpnar!
Jag har aldrig kollat detta namn förut, eller något annat av Noahs namn för den delen.
Då står det så här: Gabriel och Noa betraktas som en och samma individ; Noa anses vara hans jordiska namn och Gabriel hans himmelska.
Say what?!

När Noah var nyfödd och vi låg på BB, funderade jag på vilket fint namn han skulle få. Det var svårt, tyckte jag.
Men så föll min blick på den stora röda larmknappen med ordet SIGNAL bredvid och vips visste jag att han skulle heta Sigge! Jättefint, tyckte jag.
Tänkte kanske lite på att det lät som en busunge och tänkte att "en sån vill man ju inte ha" ( d v s en väldigt busig/besvärlig unge).
När vi kom hem och berättade om namnvalet för farföräldrarna ryggade de bakåt i fasa! Typ.
Farmor hade erfarenhet av "StamSigge", byfånen som stammade och farfar hade någon annan negativ erfarenhet av en person med det namnet...
Hur kul kändes det då då? Nä, en byfåne ville man ju inte ha.
Av någon anledning tänkte vi om och hamnade på det mulliga, snälla namnet Noah (med eller utan h; vi tycker det ser mer komplett ut med h).

Nicanor heter han också, för det hette min farfar som jag aldrig träffat, men det är ett kul, ovanligt namn som flera andra i min jämtländska släkt har döpt sina söner till.

Men sen kände jag att det saknades ett namn. Redan som pytteliten kändes han skör och änglalik och en dag kom namnet till mig genom världsrymden: Gabriel.
Min sambo ryckte på axlarna och tyckte väl inte det var värsta namnet, men jag stod på mig, tvärsäker på att han skulle heta det också.

Och nu förstår jag ju varför : )

Gabriel är ju också en budbärare, och det kan man ju lugnt säga att Noah har varit: han har ändrat mitt sätt att se på människor, kan man säga...