Sommarspanare

Framför den ståtliga domkyrkan har de härliga människorna ställt upp sig för en gruppfotografering. Härligt och spontant.
Tyckte jag såg rätt okej ut innan jag cyklade hemifrån, men på den här bilden ser jag ju inte klok ut!
Det är väl bara att erkänna: jag gör mig bäst i miljöer där jag inte syns!
Först stod jag med knäppta händer framför mig, men tänkte sen att jag minsann inte skulle vara så tillknäppt och då hamnade armarna som hängande korvar längs med kroppen. 
Men, det är ju inte hur jag ser ut som är viktigt, det är ju det skrivna ordet som ska representera mig. Roligt är att jag fortfarande inte har en aning om vilken text som kommer i tidningen den 1 augusti!