Nyfiken på...

En liten lista är alltid välkommen på min blogg!
Perny , TUTT , och Amanda , tyckte också det var roligt.

Mina svar:
TA UPP NÄRMASTE BOK, SLÅ UPP SIDAN 18, RAD 4. VAD STÅR DET DÄR:
"Våra kroniska sjukdomar har i viss utsträckning funnits mycket länge, i..."

VAD VAR DET SENASTE DU SÅG PÅ TV:
Sherlock Holmes, del 1

BORTSETT FRÅN DATORN, VAD HÖR DU PÅ JUST NU:
Fräset från köttfärs på spisen, diskmaskinen, fläkten, knarr i trappen.

NÄR VAR DU SENAST UTOMHUS OCH VAD GJORDE DU DÅ?
Kl 15-15.45 pip. Hämtade Noah och hämtade ett paket på St1. Tog en sväng genom skogen på vägen hem.

VAD HAR DU PÅ DIG?
Svarta kalasbyxor, svart vridskrynklad linnekjol, svart tunika, svart linnetröja samt nyblekt hår (typ, polack)

VILKEN VAR DEN SENASTE FILMEN DU SÅG?
Änglagård-Tredje gången gillt

SKULLE DU ÖVERVÄGA ATT FLYTTA UTOMLANDS?
Absolut! Om jag hade en massa pengar så jag kunde bo var jag ville, skulle jag gärna bo utomlands. För att prova på ett nära-utomlandsboende skulle jag gärna bo i någon av Sveriges grannländer och lära mig hur olika, men ändå lika, vi är.

Spel och dobbel

I dagens tidning skriver Lisa Syrén om hur "vi svenskar" inte leker längre. Vi är fluktare istället. Tittar heller på vad andra gör än gör det själva. Ja, det kan nog stämma en hel del det. Men det gäller inte mig! För ikväll har jag bjudit in till en alldeles äkta spelkväll! Jag ratade herrarna och bjöd i ett knippe damer på te och spel. (Ja, eftersom allihopa är bilburna får vi väl hålla oss till teåkaffe). Och det är väl ändå godast till mina hembakta bröd och frallor? Ja, det är det.
Men, ju längre dagen fortskrider känner jag att jag måste baka nån sorts kaka... Jag menar, folk förväntar sig ju nåt söttågött på fredagskvällen.
Och just då passar skafferiet på att gapa tomt på mjölhyllan! Pest!
Jag avvaktar listigt och låter någon annan åka och handla; sticker till vederbörande en liten lista och mutar med att jag ska betala. Tiden för bak blir då genast lite snålare, men å andra sidan kommer de spelsugna damerna att mötas utav doften från mammas bak och den är inte dum den inte!

Vårt skåp är fyllt med spel. TP, Yatzy (både ord och vanlig), Taifho, M.I.G., Geni, Kinaschack, Fia med knuff, Rappakalja, Cluedo, Haren och sköldpaddan, Kalaha, Uno, Mahjong och schack. Den försvunna diamanten och Monopol och ett otal kortspel. Och några fler partyhöjare finns långt upp i en garderob.
Jag hade gärna, som gammal Agatha Christie-läsare, försökt lära mig bridge eller fördjupat mig i reglerna för a good game of Mahjong. Men ska vi få en kväll utan onödiga spänningar är det kanske bäst att hålla sig till något lättare
sällskapsspel så här i början.

Vem vet, någon kanske är en dålig förlorare och dräper vinnaren i bästa Christie-stil, och så litterära ska vi inte vara.
Det är faktiskt ingen bokcirkel, det här!

I sanning säger jag eder...

De sanningar vi inte
vill höra är nyttigast
för oss att lyssna till.



Kinesiskt ordspråk

Förgiftad

Fy faan va jag blir arg!
Min son föddes tre veckor för tidigt och fick genast ersättning då han inte riktigt orkade amma. Förutom att mjölkersättning tydligen innehåller alldeles för mycket protein för det outvecklade matsmältningssystemet, så innehåller det tydligen tungmetaller också...(och en del mår bara bra av tungmetaller medan andra blir kroniskt sjuka av dem).
Jag testade honom för tre år sedan på Scanlab för allergier och tungmetallförgiftning.
Han hade alldeles för höga värden av arsenik, kadmium och mangan...
Tror du att vår läkare var intresserad? Att han ansåg att det kanske var lämpligt att åtgärda problemet? Svaret jag fick var att han inte kunde tolka siffrorna. En för övrigt mycket vänlig läkare som inte har en aaaning om de fysiska problem som ett autistiskt barn kan ha. Som tror att autism endast är en psykisk åkomma. "Inget att göra".
Och detta gäller de flesta svenska läkare idag år 2011. Tittar man bara över gränserna i Norden så har man en annan inställning. Tittar du över Atlanten så har du ett helt annat synsätt på problemet.
Varför är Sverige Nordens, nej världens u-land när det kommer till behandling av autism, ADHD, astma, allergier?

Titta på Debatt ikväll kl 22 och döm själv om läkarkåren är inskränkta idioter eller om de är intresserade av att hjälpa sjuka med annat än kemikalier.

Ska du ha

...den frisyren alltid? säger N och ler förtjust, granskar mig ingående.
En helt ny mamma! Inte alla som blir så glada när jag har klippt mig.
På måndag ska jag bli ännu blondare. Mina röda pigment var svårövertalade.
Och svaret på frågan är nej. Man måste ju göra något åt barret, nån gång per år i alla fall...

Boktok

Efter att ha lånat en golfboll på nätet kom jag in på Onekligens sida och hittade där en ROLIG LISTA! Temat på listan är fackböcker. Man ska lista sina favoriter och gärna spegla sina intressen och sin personlighet på samma gång!
Oh yes, det låter kul!
Utan inbördes rangordning hittade jag några favoriter i bokhyllan som jag härunder berättar om.

1. CLASSIC COUNTRY STYLE för min obotliga längtan till landet. Inredningsporr.

2. GAMLA SVENSKA LAPPTÄCKEN för tygryggen, fotografierna och berättelserna. Nostalgi.

3. VINTERNS GODA TING för helheten. En fantastiskt fin bok om julens alla fröjder!

4. REFUGIUM (Trädgård som tillflykt) för min dröm om en trädgård med vinklar och vrår att gömma sig bland. Har också en bok om trädgårdslabyrinter "Den gröna labyrinten" som fascinerar.

5. TUSENKONSTNÄREN STIG LINDBERG för hans egenartade bildspråk och vackra design.

Ja, nu känner ni mig! Right?

Autistisk?

Kanske autistiker? Who cares?

Sannolikt är många författare autister. De är fascinerade av ord, de söker det fullkomliga uttrycket, de dras till ensamheten, de har svårt att stå ut med ”small talk”, alltså struntprat.

[S]kaparprocessen kräver tystnad och avskildhet, och de författare som fått gåvan att kunna dra sig tillbaka från en larmande omvärld har stora förutsättningar att återgälda gåvan med verk som når ända fram.

Kafka kanske också skulle kunna ha fått diagnosen autism/asperger. Men med en förståelse och inlevelseförmåga i människan, som i den långa dialogen i ”Slottet” mellan protagonisten K. och Olga, vad spelar det för roll? Oförmåga att leva sig in i andra människors tankar sägs ju vara ett av kännetecknet för autism, men ändå lyckas han med det. Liksom alla stora författare. Med eller utan autism.

Det finns fördelar och nackdelar med det mesta, och att etikettera människor med bara en etikett, det låter sig aldrig göras. Men jag antar att det ändå är bra att tala om, så som i artikeln, för att belysa mångfalden och människans komplexitet.
Så skriver Janis på bloggen "metabolism"

Jag älskar ord och ensamhet och klarar inte av kallprat.
Jag tror jag har fått en släng av autism. Surprise!

Om kostens betydelse

Jag rekommenderar varmt alla att titta på denna intervju med den kärnfriska familjen! Om man är skeptisk till resonemanget så kanske man kan lyssna på en svensk professor i alla fall? Ca 16.51 in på intervjun pratar Charlotte Erlandsson-Albertsson om mjölkens och sockrets inverkan på hälsan. ca 4 minuters sanning kan väl vara bra att lyssna på?! Men det svider säkert i sinnet på de som äter som folk gör mest...
(Och naturligtvis är det inte alla som mår dåligt av att äta som de gör!)
Och i morgonkväll torsdag handlar DEBATT på Tv1 om autism och kostens betydelse. Där pratar Mamma Urkraft i telefonintervju om hur hon har hjälpt sin son med kostomläggning. Jag bänkar mig!

Sugen på soffa?

Ibland känner jag mig ändå rätt normal i mina matvanor.
Till skillnad från amerikanarna. Allihopa. Tokiga!

(Om någon amerikan läser detta ber jag om ursäkt för överdriften.)

Yoga

Jag har börjat min uppgång i Nirvana. Nån gång i detta eller nästa liv, räknar jag med att nå dit. Började på yoga under julledigheten. Ingen särskilt avancerad sådan (snarare tvärtom). På Friskis & Svettis. Tisdagar och lördagar.
Dessvärre är den stora lokalen mycket sparsamt uppvärmd. Typ knappast alls. Det känn inte så cosy att ligga på golvet och slappna av när man känner gåshuden strama... Men, jag vill ändå gå. Hur ska jag annars komma till Nirvana?

Nu verkar det dock som om världsalltet har gett sig den på att jag inte ska gå, alltför ofta. I lördags var det ont i ryggen som gjorde att jag vaknade med en stor olust inför att befinna mig i en sval lokal. Ikväll kan det gå om mina barn tillåter det. På lördag, öppet hus på en skola (viktigt!), nästa tisdag - föräldramöte (klassförälder, javisst!) Och sådär håller det på.
Ingen regelbundenhet, liksom. Not good at all!
Så jag har anmält mig till en riktigare yogaklass, i en mysig varm lokal, på torsdagar. Kl 15...
Ska man satsa på sig själv ska man göra det ordentligt, tycker jag.
Ta inga hänsyn till att dina barn kanske vill bli hämtade från fritids även på torsdagar! Jag har löst detta med att avlöna storebror för att hämta lillebrollan varannan torsdag och bara vara hemma med honom varannan. Åtta torsdagar ska han väl kunna ställa upp för mig, tycker jag.
Hur ska jag annars kunna uppgå i Nirvana?

Klåfingrig

Fotograf okänd

Nu har jag fingrat på nåt jag inte skulle igen... Upptäckte att man inte kan klicka sig till "äldre inlägg" i min blogg och körde en "omstart". Färgerna ändrades, men inte fick jag någon bakåtklick ändå! Så dååligt! Och något jag inte förstår, heller. Tyvärr. Och det tar sån tid att klura ut vilken kod det är och hur den ser ut. Jag har varken tålamodet eller tiden. Just nu vill jag bara att saker och ting ska fungera och inte bråka med mig.
Är det för mycket begärt?

Alex, Amanda och Ture

Dagen har börjat i böckernas tecken. Jag har adderat (plussat) Alex Schulmans bok "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött" till min tidigare beställning "Döden på en blek häst" av Amanda Hellberg. Nu är jag nöjd. Ett tag.
Min lästörst är osläckbar.

I dagens morgontidning läser jag om anledningen till att "Ture Sventon i Paris" INTE kommer att ges ut. Jag hade verkligen sett fram emot att köpa hela serien nu när den skulle ges ut på nytt. Och så faller hela grejen på ett endaste ord.

Vilket ord är det mest förfärliga i hela världshistorien? Vilket ord kan vi icke utsätta våra smås öron för, på att de kommer att bli förstörda för resten av livet. Kanske bli rasister och ondskefulla mördare av att läsa eller höra ordet?! Jag fasar för att skriva ner det på dessa rader. Kanske kommer det att för alltid svärta min blogg och mitt rykte! Nåväl, den risken tar jag nu.
Rabén&Sjögren drar in nyutgåvan av boken då ordet... neger, förekommer i texten!
R&S ville byta ut ordet mot svart eller färgad men fick nej från Sveriges författarfond. "Neger är ett ord med rasistisk klang, men kan i det här sammanhanget också ses som ett kulturarv", säger ordföranden Mats S.
Ett förklarande förord kunde räcka, anser han.

Och jag håller med Mats.
Samtidigt som det inte hade rört mig i ryggen om man hade bytt ut ordet!

Huvudsaken var väl att jag ville köpa boken och läsa den tillsammans med min son!
(Och nej, jag säger inte negerboll längre)

Mormorsruta

Så här allvarlig skulle man kanske vara vid
fotografering förr i världen?

Grand

Titta vad jag hittade i ett skåp!
Grand av Arthur Percy.
Favoritservis.
Som små fick vi choklad i Grand
när vi besökte mormor Elsa i Vågbro.
Vilket förtroende!

Jag köpte min servis på Tradera.
Ibland när jag känner för en stillsam testund
plockar jag ut en kopp med fat och sippar
i mig det heta, försiktigt och njutningsfullt.
Tänker på mormor. Och Arthur.

I läslampans sken

Linne. Snyggare rynkor får man leta efter.

I läslampans sken

I läslampans sken

En schal fylld av romantiska drömmar om
promenader i varm morgondimma.

I läslampans sken

I morse tände jag lampan.
Glömde dra upp persiennerna.
När jag kom in i sovrummet några timmar
senare lyste lampan så fint på linneblusens
alla rynkor och veck.

Ibland är det bra att vara glömsk.

Lite roliga nyheter

Jag offrade min skärm för pekgiriga fingrar ikväll.

från vita huset! (Om ni mot förmodan undrar varför jag kallar denna boning för "vita huset" så är det bara för att vår ena son kallar sitt hem för detta).
Den glädjande nyheten är att N visar sig kunna hantera en mus! Praise the Lord! Vi som trodde att detta typ aldrig skulle ske. Men minsann, vid ett test gick det hur bra som helst. Jag har laddat hem mycket enkla "spel" som heter Sebran och Minisebran där de små liven kan lära sig svenska och matte.
Så nu kanske det kan bli lite roligt (och lite lättare för mamma) att lära sig.
På tiden.

Och här kommer en liten berättelse apropå mushantering. Den åttonde oktober besökte vi hab för att äntligen ta tag i Ns behov av en dator för eventuellt smidigare och framför allt kompletterande inlärning då han började skolan i augusti.
Vi valde en pekskärm då han inte klarade av musklickningens ädla konst, samt ett mycket tydligt och med stora bokstäver försett tangentbord.
Glada i hågen gick vi hem och beredde oss på några veckors väntan.
Ca 1½ månad senare dristade jag mig att ringa och fråga när skärmen kunde tänkas dyka upp? Då visar det sig att den inte är beställd, någonstans på vägen hade kommunikationsproblem ställt till det... Men den skulle genast beställas! Kunde man då kanske tänka sig att den kom lagom till julledigheten? Det var ju trots allt en månad kvar till jul. Ja, kanske det... Men det var ju en mycket ovanlig beställning! (Say what? På en habilitering?)
Häromdagen ringer så damen, som haft nån liten del i denna extremt svåra beställning upp mig, och berättar att de som skulle leverera skärmen, till slut efter påstötning, är vänliga nog att meddela att de inte längre har pekskärmarna i sortimentet!!!
Nähä... Då föreslog jag att vi kunde få den pekskärmen som hab haft för demonstration eftersom de inte längre skulle kunna föreskriva pekskärmar. Eller hur?
Nej, det gick ju inte för den skulle de ha för demonstration! Ehh, va?
Men, sen visade det sig ändå att det fanns en liten femton tums skärm som vi skulle få. Fantastico!
Men, tangentbordet då? Hur lång tid skulle vi vänta på det? Jo, men det upptäckte hon på en hylla i förrådet! Jaha, undrar hur länge det legat där då?
Med tanke på att hon sa att det brukade ta ungefär EN VECKA att få ett tangentbord så hade det väl legat där i ca TRE MÅNADER vid det laget! Fattar ni att man undrar vad som händer? Eller rättare sagt, vad som inte händer.
Och ikväll kommer N och levererar musklickning efter musklickning.
Vilket indikerar att vi inte behöver en pekskärm längre...
YIPPIEEE!!!

Är män från vettet?

Typiskt replikskifte i vita huset.
A: Jag skulle bara handla grapefrukt men kom ut ur affären och hade handlat för 200:-
B: OK. jag har också handlat. (tänker: Jaha, jag har också handlat för över 200:- men tycker inte det är så intressant att jag behöver berätta det för dig)
A: Jag hoppas att du köpte bröd till N!
B: Nej, det gjorde jag inte eftersom jag specifikt bad dig att göra det tidigare idag!
A: Nä, jag glömde det eftersom jag var in i två affärer.
B: ...

Jag bara undrar: Vad är det som gör att vissa människor (företrädesvis av manligt kön) inte klarar av att hålla tre saker i huvudet på samma gång?!
Jag vet att jag inte kan lita på honom vad det gäller att komma ihåg inköp eller saker han måste säga till skolan eller en hel mängd andra viktiga grejer som han måste hålla i huvudet. Jag undrar också i samma veva varför i helvete han inte kan skriva upp det han inte kommer ihåg???
Nej, det skulle väl kränka hans manlighet...

9x4=36

Titta vad jag hittade på Tutts blogg! Listan kommer från Tante Jul som i sin tur hade fått den från någon annan,
och sådär håller det på.
"Pass it on", som vi säger i bloggvärlden.

Fire jobber jeg har hatt:
Korvtant/Kioskbiträde
Au-pair
Dekoratör
Receptionist

Fire filmer jeg kan se om igjen :
Amelie från Mont Martre
Forrest Gump
Fanny och Alexander
Orlando

Fire steder jeg har bodd:
Wallsta
Portland, OR
Hamra
Portslade

Fire tvprogram/show jeg liker :
House
Hip Hip
Våra vänners liv
Solsidan

Fire steder jeg har vært:
The Badlands, South Dakota
Las Vegas, Nevada
Waikiki Beach, Oahu
Pitlochry, Scotland

Fire websider jeg besøker hver dag:
Ett antal favoritbloggar
Hotmail
Aftonbladet
Google

Fire steder jeg ville vært nå:
I ett litet hus på landet
På en yogalektion
I badkaret
Utomlands i sol och värme

Fire ting jeg fikk til jul:
Boken Igelkottens elegans
Pengar
En mandala
En duk

Fire ting jeg så på barnetv da jeg var liten:
Pellepennan och Suddegumman
Linus på linjen
Fablernas värld
Från A-Ö

Gunhild Carling Jazzvarieté 2011

Inga biljetter fanns att få en halvtimme före showen. Vi bet ihop och hängde kvar. Tjugo minuter kvar dyker en gubbe upp och returnerar en biljett, men vi var ju två så den fick vi överlämna till en mycket lycklig tant. Tio minuter kvar...
Då säger killen med koll att det finns två biljetter som inte hämtats ut!
Och på andra raden dessutom! Tjohoo!
En fantastisk show. Varieté som det heter, med musik av yppersta klass, jonglering, hårresande balansnummer, trolleri, humor, dans med Harlem Hot Shots, klassisk musik och t o m en tvååring i kostym och hatt. Istället för att avsluta på scen så dansade hela gänget ut i foajén och fortsatte där medan publiken löste ut sina kläder. Det kallar jag valuta för pengarna.
Spelglädje : ) I love it!
Om man gillar sprittande jazz och extremsnabb lindyhop, jitterbug and what have you, så är detta en show att rusa till!
Grattis till mig som fick nys om detta igår!

Ur led är tiden

Igår -1 grader. Snön vräkte ner och hade vräkt ner hela natten. Skottningen tog två timmar för en överambitiös man. Idag + 3 grader. Drivorna sjunker ledsna ihop, vägarna har blivit snöfria över natten. Slask. Ruggväder.
Vilken dag hade passat allra bäst för pulkaåkning i två timmar? Grillning?
Vilken dag måste vi åka till backen och ta grillen med oss?
Som klassförälder får man stå sitt kast och bita ihop.

Ikväll får jag min belöning. Hoppas jag. Gunhild Carlings jazzorkester med Harlem Hot Shots swingar loss kl 18.
Håll tummarna för att vi får biljetter vid entrén!

(Jävlarns, jag läste just på hennes hemsida att det är utsålt... Hmm, vi får ta en rövare i alla fall, skam den som ger sig.)

Lördag kväll

The highway is full of cars
going nowhere fast
And folks is smoking anything
that burn.
Some people wrap their lifes around
a cocktailglass
And you sit wondering
where you´re going to turn.
I got it.
Come and be my baby

Some prophets say the earth
are gonna end tomorrow
But others say we´ve a week or two
The paper is full of every kind of
blooming horror.
And you sit wondering
where you´re going to turn.
I got it.
Come and be my baby

Maya Angelou

Innan fredagsmyset

måste man smaka på det hårda livet. Annars blir det ju inget riktigt mys!
Eller hur?
Va?

Fredagsmys

Äntligen fredag! Då kan man äntligen sträcka ut och slappna av!

Ebba och kärleken

Bilden är lånad av Lena Gustafsson.

Redan första dagen hamnade Ebba och Erik vid samma bord, då elvakaffet serverades. Eftersom hon var ny fick hon presentera sig för sina nya kamrater. "Om ni inte sörplade så förbaskat så kanske ni hörde vad jag sa", tänkte hon litet förargad. En som inte störde hennes tal med högljudda smackningar var en extremt snygg karl som satt några stolar längre bort på andra sidan bordet. Han följde hennes läpprörelser med intresserad blick och när hon talat till punkt möttes deras blickar.
Det var då, kl 11.07, en vårdag i april som Ebba och Erik drabbades av den stora passionen. Deras hjärtan gnistrade och brann med intensiv låga. De möten som de lyckades smyga sig till blev korta och fyllda av försiktighet, då de absolut inte ville att någon skulle se dem tillsammans.
Men ack, så passionerade!
Till Ebbas stora förtret kom Eriks fru och hälsade på flera gånger i veckan och Ebba avskydde att behöva smyga med sin kärlek.
Åh, så de älskade varandra!

Sommaren kom och med den kom frun allt oftare på besök. Hon tog med sin man på lunch på stan och andra roliga utflykter som Ebba aldrig skulle få möjlighet att göra. Deras kärlek fick helt enkelt inte plats längre. Ebba gjorde slut med Erik. Hon hade ändå en viss förståelse för att han inte tänkte välja bort sin fru.
---
Den första september, en ovanligt vacker höstdag, flyttade Beda in på "Hjärtero". I samma ögonblick som hon öppnade sin mun för att presentera sig för sina nya kamrater, kände Ebba hur lågan flammade upp på nytt. Jag må vara 86 men jag tänker inte ta ner skylten och tacka för mig på länge än, tänkte hon, lätt yr av den omedelbara förälskelse som åter igen hade drabbat hennes hjärta. Därefter mötte hon rodnande Bedas blick och värmdes av det gensvar hon såg i hennes vackra ögon.

Tiga är guld?

När man är ute på djupt vatten är det klokt att hålla munnen stängd.
Okänd tänkare

Något jag ska tänka mycket mer på i framtiden. Oavsett om jag är ute på djupt vatten eller ej. Det blir lugnast så, för mig och för alla andra, tycks det som...

Radioreklam

Dååålig radioreklam som stör mig på morgnarna är den nya reklamen för IKEA; nån eländig robotröst som häver ur sig nåt ointressant om rea på IKEA. För att inte tala om den erbarmliga reklamen för IKEAs restaurangmat och vad den kostar (inte fyra kistor med ädelstenar utan 25:-). Suck, så dåååligt. Elgigantens senaste med "folk som klättrar över hustak och går genom väggar", för att komma till deras rea är också riktigt dålig.
Jag genomlider detta varje morgon då jag lyssnar på Adam, Gry och Anders på MixMegapol.
Kl 10 stänger jag av för då kommer en kvinna jag inte heller uppskattar till fullo, även om hon har tonat ner sig en aning, inga namn nämnda. Hon har ALLTID haft en kaosmorgon eller har gjort bort sig eller skadat sig. För att inte tala om den halvkassa musiken som erbjuds.
Nä nu får jag nog ta och stänga igen käften och sluta gnälla.
Jag är humörstörd av en annan sak och låter nu denna störning gå ut över andra.
Tja, så kan det gå.

Pole dance?

Så fort Let´s Dance har börjat sändas på TV börjar också skadorna hagla bland deltagarna. Först ut är Alexandra Pascalidou som cyklar/går in i en lyktstolpe och strax därefter halkar och stukar foten... Ja men hur ofta händer det annars. Brakar in i en lyktstolpe??? Var hon full, eller?
Att man halkar är helt OK på vintern, men lyktstolpen... Kan det vara en påhittad story?
Frågar man sig.
Är det för att hon ändå räknar med att åka ut då det inte gick så lysande i första programmet?
Hmm... tål att fundera på.
Om jag inte hittar något annat att fundera på denna dag vill säga.

Naken på Manhattan

Tänk att du befinner dig i New York. Det är vinter och kallt. Självklart tar du tunnelbanan dit du ska. Du står och känner dig som en infödd där du väntar. I fjärran hör du ljudet av ankommande tåg. Intar en position som gör att du snabbt ska komma på tåget och förhoppningsvis få en sittplats.
Du har redan testat att hänga i stropparna och det gör du helst inte om. Så glider tåget in på perrongen. Dörrarna öppnas. Samtalen runt dig tystnar, du backar några steg,
det är något som inte stämmer...
Samtliga avstigande passagerare saknar kläder på underkroppen. Förutom trosor och kalsonger är de avklädda. För övrigt ser de ut som om de är på väg till jobbet, med portföljer, väskor och mobiltelefoner. Vad är det som händer här? I Amerika, det prydaste landet i väst, där man klär på sig när man ska på toaletten mitt i natten. Hallucinogener i tunnelbanan? Kvinnorna och männen som lämnar tåget går obekymrat vidare.
Du och alla andra på perrongen stirrar klentroget efter dem innan ni kliver ombord, osäkra på vad som ska hända.
Kommer ni också att vara halvnakna när ni kliver av vid er destination?

Varje år skalar ett antal New York-bor av sig blygheten och deltar i "Byxlösa tunnelbaneturen".
Och har du tur kanske just du befinner dig i New Yorks tunnelbana samtidigt : )

Döbakt surdeg

Glutenfri bakblogg

Försökte hitta ett ord på nätet för att beskriva den trista sinnesstämning jag besitter idag. Letargi. Apati. Stämde faktiskt inte när jag noggrant studerade ordens betydelse. Nähä, då får jag väl känna mig avslagen då. Avslagen som i inget brus, inga bubblor, ingen spritz. Bara ett kav lugn kantat av något sorts missmod. Lite söndagsångest bara, tänker du. Ja, så kan det kanske vara. Inte svårare än så. Utomhus speglar slasket och den grå snön missmodet inomhus.
I morse bakade jag. Bakar glutenfritt bröd till Noah. Han gillar det, och brorsan gillar det också! Kors i krösamoset, han äter upp hela mackan med god aptit! Vanligtvis äter han endast kanterna (blir dyrt i längden, onekligen). Slängde också ihop ett rågbröd med 2 dl brödsirap i receptet. Visst har jag brödsirap! Det har jag köpt en gång. Jo men. Och visst hade jag det. Utgångsdatum 020517! Men det tog jag inget extra för. Så ofta bakar jag : ) Mitt i jäsandet och bakandet trodde jag att jag skulle kunna gå ut. Sinnesförvirrat. Jag fick fint stanna inne två timmar till. Det tar alldeles för lång tid att baka, det kanske är därför jag inte bakar så ofta? Eller kan det vara (ohyggliga tanke) att jag är för bekväm?!
Ah, vem hade kunnat ana detta?
Så återgår och övergår familjen till vardag. Sambo jobbar kväll och barnen går till skolan imorgon och jag får äntligen arbetsro igen... Det är så jag tänker i alla fall. Arbetsro. Vore bättre med lite arbetssprak, tycker jag. Infall, idéer, lust, glädje, tjoflöjt och hoppsan hejsan. Så vill jag ha det! Ibland brukar jag rusa fram och tillbaka med katten i hälarna för att få igång blodflödet inför dagens arbetsinsats. Brukar funka rätt bra. Då har vi kul, katten och jag. Skrattar högt och faller samman i en hög på golvet, flåsandas och har det kul i vita huset. Annars vete fan...
Januari, ska det va kul det?

Möjligheter

Nicoletta Aceccoli

Det är bara om man börjar, som det omöjliga kan bli möjligt.

Fortsättning följer.

Förlåt!

Foto: Urban Picture

Jag har legat vaken och slänt mig fram och tillbaka, svettig i sängen. Håret har legat runt halsen som en strypsnara. Mitt samvete har plågat mig i nattsvarta drömmar. Häxa! Häxa! Ondskefulla kvinna, har det väst i mina öron. Och jag har hukat under tyngden av sanningens ord men inte känt mig orättvist behandlad. Mea culpa.
Man SKA inte säga elaka saker om andra människor och framför allt inte hänga upp sig på deras utseende! FYYY DIG!

Så nu vill jag säga förlåt till Reine Brynolfsson. Jag önskar så att du hade fått din Rut medan tid var! Och resten vill jag att du glömmer.
Förlåt!

Änglagård

Ja men åh! va bra filmen är. Eller filmerna som jag har lust att skriva då de hänger så intimt ihop alla tre. 16 år sen sist. Hur gick det till nu då? Tiden bara försvinner. Helena Bergström är ju en väldigt fräsch tjej idag men kolla hur ung hon såg ut för sexton år sedan!
Jag gillar verkligen Colin Nutleys sätt att göra film. Vackra miljöer, skön stämning, bra skådespelare, naturbilder som jag inte alls mår dåligt av att se (hur ofta ser man så fin natur?). Jag uppskattar att han vill visa mig hur fint Sverige kan vara. Gamla fina bilar, slingriga grusvägar. Ah, mitt hjärta smälter av den sortens nostalgi. En verklighetsflykt som är helt bedårande.
Prästadjunkten, som nästan kändes som huvudperson i filmen, såg jag tidigare i höst som Don Juans passopp på teater här i stan och han var extremt bra i den rollen också. Mycket humor i den mannen : )
Lätt beklämmande var det dock att se Reine Brynolfssons feta plufsiga ansikte. Han må vara mycket bra, men han var inte grann att skåda... Wolff var tyvärr nedtonad i sin roll, annars är han ju en sann man.
En annan sann man var Per Oscarsson. I filmen ser man klipp på honom, bl a hans begravning, och det känns som en hyllning till honom. Frid över hans minne.

Och musiken, musiken, den är fantastiskt vacker!

Nu är jag mycket sugen på att se om de två tidigare.

Fågeldöden

Jag sa ju det.

Mata fåglarna annars dör de!

Se fågelvännens blogg

Barnböcker att läsa

Måste få rekommendera två väldigt bra barnböcker som jag har läst om och om igen denna vinter. Vi började med
Vresiga grävlingens jul av Paul Bright, med fantastiska bilder av Jane Chapman. Sen hittade Noah en bok på skolbiblioteket som hette Vresiga Valter får en vän av Steve Smallman, med illustrationer av Cee Biscoe.
Båda två är lika bra och det är MYCKET spännande om man läser med inlevelse : )

Ska kolla om jag hittar fler böcker med vresiga typer i.
Det passar mig så bra, liksom.

Mad men

-Åh, jasså! Här sitter du och jobbar? Jag skulle träffa Don. Är han inne?

Julklapp i år: Mad Men. Det var på tiden! Äntligen ska jag lära mig hur en hustru ska bete sig. Jag har så jäkla svårt för det. Att bete mig som det anstår en kvinna.

Igår röd, idag (nästan) död

Pärlor på. Armband ihopknopat också. Vita pärlor i öronen, vit linne"klänning" och röda kalasbyxor. Määän, så söt man kan vala då! Hade ingen lust att köra det gamla vanliga lilla svarta på nyårsaftonen i år. Nystickad grön halskrage, cerise ylletröja för att kräma ur lite mer färg ur denna afton. På vingliga cykeldäck trampade vi iväg till festen. Fem par med två barn var (bra jobbat, genomsnittligt och fint). Good mat, musikquiz, raketer, eldsvåda och regn fick timmarna att gå på ett behagligt sätt. Cykelturen hem var mild och skön, men det var en konstig grej att cykla dit i normalt vinterväder och cykla hem några timmar senare i milt regndis.
Vaknade 9.30 och har inte mått helt bra på hela dan. Fan, va lite sömnbrist kan knäcka mig nuförtiden. Och nu väntar snart en TV-kväll med Stjärnor på slottet, Hipp Hipp och Patrik 1,5. Hur ska jag kunna hålla mig vaken till kl 23?!

Så har det senaste året tagit sin början. Fattar inte detta. Ja, alltså att jag inte känner mig som en nyutsprungen ros. Gör man inte det när "ett helt nytt år ligger framför en med oskrivna blad för mig att fylla med allt det underbara jag går och drömmer om"? (Där kände jag att ett par citationstecken var på sin plats; jag skulle själv aldrig kräkas ur mig nåt så klibbigt klämkäckt...)
Nä, just idag känner jag mig lite avslagen som sagt. Något jag ska göra är att skriva en önskelista för detta nyutsprungna år och se om gudarna kan läsa min handstil.