Jag har varit på en resa. Hela familjen inklusive vår nya katt Milo, tog oss ca 80 mil norrut. Hamnade denna gång i Järvsö (som om det inte är där vi hamnar nästan varje gång...). Solen stod som spön i backen och åtminstone A och E hade tre härliga dagar i Sveriges närmaste alp. Jag och Noah gick upp och ned för backen, spanade på liftar. Det finns knapplift, byygellift, ankarlift, släplift, sittlift åsså draaagbaaana förstås. (Internt skämt, ursäkta).
Vi gjorde ett försök att få Noah att prova på slalom också.
Det slutade i samma sekund som han kände att pjäxorna var tunga. Då gick det inte längre, och vi vet när det inte är någon idé att insistera. Det går preciiis lika bra att gå i backen!
Sist jag åkte var 1994.
Vi firade jul i Fjällnäs, Härjedalen, tillsammans med kompisar (Last Christmas, Wham, say no more). Sprang barfota runt stugan i meterdjup snö: en gammal fin tradition i min familj på julaftonskvällen. Vår teori var att man måste härda sig inför det kommande året. Inte så dumt, kanske? Nu var det några år sen jag gjorde det sist. Å fryser gör jag nästan alltid om fötterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar