18 juni, 2012

Kedjeskydd


Titta vilken vacker blomma jag har i landet!

Så reslig och rak, men ändå så bedårande slingrande och graciös. 
Måhända något blek, men därför inte färglös eller karaktärlös.
Sådana här spektakulära blomster odlas inte nuförtiden: nej, nu får man nöja sig med raka, släta, blanka och opersonliga. 
Jämför en Doktor Westerlund med en svärmors tunga, så förstår ni vad jag talar om. Där doktorn både doftar fantastiskt och bjuder på ornamenterade blad och rara blomster, står tristessen som spön i backen runt svärmors tunga.
Om jag fick välja valde jag alltid en något daterad, charmig och personlig tingest. Det är något med skönheten parad med det praktiska som tilltalar så. Jag tackar för att det fanns de som strävade efter båda två.

2 kommentarer:

Tante Jul sa...

Men du, jeg har en svigermors tunge, og den blomstrer iblant; den får noen fantastiske stengler fulle av små skjøre lange klokkeblomster, som dufter aldeles bedøvende.

Bare så du vet.

ARILD sa...

: )
Jamen, jag tycker ju att den är jätteful. När den inte blommar alltså! ; )
Får mig att tänka på att det alltid finns något gott med det onda. Nästan alltid.