Ragnarök

A non-smoking generation?

Varje sommar drabbas jag av röksug. Märkligt på min ära. Jag är ingen vän av tobaksvaror till vardags. Inte ens till fest. Men på sommaren, varma sommarkvällar eller lata dagar på stranden... Då kan jag känna en liten längtan efter att suga i mig lite rök. Jag är ingen feströkare men kanske ska jag bli en sommarrökare?
Förra sommaren blev jag väldigt sugen. Då rökte jag en cigarill. Blev bjuden av en väninna. En eftermatencigarill. Gott. 
Sen rökte jag inte mer den sommaren. Eller hösten. Eller vintern, heller för den delen. 
I år kände jag det gamla välkända suget häromdagen på stranden. Låg och funderade på om det fortfarande finns små paket att köpa? Får se om jag blir bjuden i år igen, eller om jag rent utav ska köpa egna.
Men, det där med barn och rökning, det är ju inte okej.
Vad är man för mamma om man helt plötsligt börjar röka inför sina söner?!
Det finns ju en risk att trettonåringen blir intresserad, och det vore ju oförlåtligt: att lura in sin son på den fördärvliga vägen.
Återstår att smygröka.
Och det vet man ju hur bra det brukar fungera. Som tonåring tog man sig en promenad och smygrökte. Kom hem och trodde man luktade frisk luft... 
Nä, det funkar inte, tro mig.
Återstår att drömma på stranden. Det nöjet kan ingen ta ifrån mig i alla fall.


Och fredagens citat lyder:
"De uppförde sig som vilda djur. De varken rökte eller drack."


Aksel Sandemose