25 augusti, 2009

Jag tänkte

att det var värst va skääär jag blev i ansiktet. Det vill man ju inte vara. Det ger ett överansträngt utseende, som om jag har stått framför spegeln och penslat rosigt rouge i en timme och sen helnöjd klätt mig i en grön fleecesak för att ytterligare accentuera den skära färgen i fejset. Men så var det ju inte. Så här var det: eftersom ingen (absolut ingen) knäpper kort på mig nån gång, fick jag ju göra det själv. Och det vet alla hur knepigt det kan vara att hamna rätt i rutan, le lagom, se in i kameran, pass på rynkorna, dubbelhakorna och håret; hur fan ser det ut! Så jag knäppade till mig och knäppte till och av alla knäppa kort fick detta duga. Åsså fotoshoppade
Varsågod och jämför. Rätt likt. Grön, rosa, mjuk, t o m rynkorna stämmer ju.
jag till kortet så jag såg ut som en prinsesstårta. Grön marsipan och rosa hallonsylt.

www.lilloliv.se

Ja, så nu har jag dragit ner på det rosa och ser mer ut som en dammsugare.

4 kommentarer:

Dr Egon Besserwisser sa...

Om ytans förlåtande värde
Det var första gången jag hört någon identifiera sig med en PRINCESSTÅRTA. (budapeststubbe,däremot, är tidigare prövat i enlighet med den s k Kafka-modellen: http://www.sr.se/p3/hassan/sounds/has0325.ram) Dock tycker jag mig skönja viss missbelåtenhet med detta förträffliga bakverk, med vilket få andra bakverk kan tävla, åtminstone vad gäller det så kallade V/P-förhållandet. (välsmak/produktionstid) Välsmaksvärdet ligger högt, inte bara pga den lyckade kombinationen av ingredienserna (hallonsylt, vaniljkräm, sockerkakbottnar, grädde marsipanlock och florsocker) utan även pga att det FÖRLÅTANDE marsipanlocket döljer det misslyckade kladdet med grädde (ofta påverkat av stress under den korta produktionstiden) på toppen av översta sockerkakslocket, som annars på gräddtårtor, genom sitt synintryck, påverkar välsmaksvärdet negativt. Av samma förlåtande skäl använder jag mig själv uteslutande av svarta kaffemuggar.

Gunilla Byström sa...

Nån gång ska vara den första för allting på jorden. La herr Egon märke till att jag eventuellt också var den första som har jämfört mig med en dammsugare? Men det kanske är en vanligare jämförelse, vad vet man? Apropå tårtor drar jag mig till minnes en synnerligen välsmakande och utseendemässigt fördelaktig polkagristårta, som herr Egon bjöd på en minnesvärd dag i våras. Då behövde man inte blunda för att njuta. Att dricka kaffe är numera något jag undviker, oavsett färg på kopp. Ärligt talat smakar en kopp Chai bra mycket bättre, tycker undertecknad. Oavsett färg och form på mugg. Te öppnar upp våra sinnen så att själen kan sväva fritt och bli ett med universum. Peace.

Dr Egon Besserwisser sa...

Arild visar här prov på analys och minnesstyrka som gör Dr B svarslös. I ren skräck för att än en gång råka ut för Arilds vässade penna, undviker han därför att kommentera det felaktiga i Arilds påstående om teets inverkan på själen. Det enda fall av själslig levitation som Dr B känner till är Lucy med sina diamanter. Och den damen spelar förhoppningsvis inte i samma liga som det nämnda teet, även om Dr B tvekade om detta när han såg Arilds beskrivning av teets verkan.

Egon Cayce sa...

Min farbror Edgar förespråkade kaffe, och jag vill minnas att det var han som upptäckte själens förmåga att sväva ut i universum.