Mina favoritblommor på sensommaren: Luktärter. Bäst i båda kategorierna: Skönhet och doft. Absolut underbar! Däremot är de lite jobbiga som vill ha något att stödja sig på under uppväxten. Jag hann inte (som vanligt) att sätta något stödjande, så de slingrar sig förtvivlat på allt de kommer åt. (Hmm, tycker det liknar nåt annat i mitt liv).
I år satte jag ringblommor också. En gammal klassiker som, trots att de är gula, har en robust charm som är svår att motstå.
Astrarna har jag inte gjort själv, de har "farmor Kerstin" gjort. Födelsedagsbukett till den "svärande dottern".
"Med blomster kan man berätta det osagda", var det någon som sa en gång.
Då överlåter jag tolkningen till dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar