Tyckte min son, den något äldre, såg lite dämpad ut. Som blivande tonåring har han inte så mycket att säga sin gamla mor och förefaller mer än lovligt dyster.
Som god mor framhöll jag min förträfflighet att som varande en god mor emottaga förtroenden om eventuella problem från sagda son.
(Äh, orkar inte fortsätta, jag kör lite vardagssvenska istället).
Alltså, häromdagen såg sonen lite deppig ut, så jag frågade om han hade något problem som han ville prata om?
-Ja, jag har ett, sa han.
(Oj, nu kommer det nåt jobbigt, tänkte jag).
- Det är du, sa min söte son.
Ja, så ser verkligheten för mig ut, goda vänner, år 2012. Bistert, på min ära.
(I alla fall för min son. För han har ju bara en mamma!)
4 kommentarer:
:(
Tonår.
Ombytta roller här. Yngste sonen frågade vad jag har för favoritsång, bara för att liksom, för att kunna tänka på mig genom den låten när jag inte längre finns... *snyft*
Ouch! De kan få en att känna sig SÅ gammal. Men jag tycker din son var väldigt förutseende... men vet ju aldrig när det är dags att gå vidare. (Ursäkta, jag har alltid uppskattat morbid humor. Vissa skulle kalla det osmakligt att skämta om sin hädanfärd. Jag tycker det känns rätt naturligt : ))
Min fireårige sønn har begynt å bruke frasen "Jeg vil ikke ha en mamma!" når han er sur. Heldigvis går det fort over, og så er han glad i meg igjen.
Ja, nåt måste de ju säga när man inte är som de vill att man ska vara : ) Tur det går över snabbt!
Noah är plötsligt väldigt förtjust i sin pappa denna vinter. "Här brukar pappa och jag gå till skolan".
Jaha, precis samma väg som jag går också, men det räknas tydligen inte : )
Skicka en kommentar