Sprakfålen språkar

Orbaden - Hälsinglands riviera - 1970?

Vi hade tre kilometer till den en kilometer långa sandstranden. Sanden var av den allra finaste sorten som varje år gled ut i Ljusnan, så att den fick ersättas med ny fin sand. Vi promenerade dagligen fram och tillbaka, till simskolan eller bara för att hänga på stranden. Grusvägen slingrade sig förbi några rödmålade hus, bland annat hembygdsgården Gästgivars och huset där dottern gifte sig med clownen Manne : ) 

Huset där farbror Pär bodde med sin hushållerska(?). Han var redan då urgammal och var ett utmärkt objekt att intervjua angående "livet i Wallsta förr i tiden".

Huset där en kvinna från Stockholm flyttade in med sina barn och genast fick rykte om sig att vara hora! Hon tog emot byns fullgubbar! Men herrejösses va´ sjukt! Stackars människa. Men dåförtiden var stockholmare väldigt exotiska och farliga.


Huset där farfadern och pappan hade hängt sig. Nu sitter sonen på psyket... Mycket intelligent; läste till läkare och lärare, sen gick det utför. Stackare. Visst är det hemskt med psykiska sjukdomar? 
Och grannhuset som stod tomt och brann ner en sommar.

Och Pensionat Hvilan minsann. Byggdes på 1920-talet. Numera hotell och konferensanläggning. Har också ägts av Kikki Danielsson en gång i tiden. Kikki bodde också ett antal år i Wallstas utkanter, stackars mänscha! 


Snett över vägen från Hvilan stod den brunbetsade korvkiosken där tant Sonja jobbade. 25 öre räckte till en Lill-tuffing - korvbröd med ketchup och senap och dillkrydda för den där extra smaksuccén. Stor-tuffing, då klämde hon in en skopa mos också. Fest! Många Igloo och Päronsplitt åts där också. Pengar fanns det inte gott om, så jag antar att vi oftast hade med oss apelsinsaft, skorpor och Marie-kex till stranden. Eller var det kanske så att mamma och pappa kom med fikan efter ett antal timmar? Tror det. Det är fördelen med att ha en hemmamamma och en lärare till föräldrar. Somrarna blir lååånga och soliga, bekymmerslösa och minnesvärda.


Men vattentempen låg nog på 18-19 grader för det mesta. Ljusnan är en älv och vattnet kommer från iskalla fjälljokkar. Jag tog alla simmärken ända upp till silvermärket. Jag simmade 2 km i svinkallt vatten, fram å tebaks, fram å tebaks i timmar. Varför tog jag inte guldmärket? 
Blev jag för bekväm, eller?