Stjärnklart

If the stars were mine
I'd give them all to you
I'd pluck them down right from the sky
And leave it only blue

I would never let the sun forget
To shine upon your face
So when others would have rain clouds
You'd have only sunny days

If the stars were mine
I'd tell you what I'd do
I'd put the stars right in a jar
And give 'em all to you

If the Stars Were Mine by Noahs Ark

Början på texten till den underbara Melody Gardots låt: If the Stars Were Mine.

Kvällsmusik

Kväll igen. Tänk att det blir kväll varenda dag. Eller kväll.
Köpte penséer idag, ljuva ljusblå små raringar. Samt ljuva ljusblå pärlhyacinter.
Samt en bokhylla, på Blomsterlandet! Tidigare kostnad 3000:-, nu snodde jag den för 400:-. Bra jobbat där.
När jag gick där på blomsteraffären slog ljuva dofter emot mig. Det var apelsinblommor som fyllde luften med sin underbara sötma. Hade jag en vinterträdgård så skulle jag köpa mig ett träd.

För övrigt var jag på konsert med Jill Johnsson häromda´n. Vacker som en dag och sjunger som en lärka, eller kanske lite coolare; som en koltrast.
Mycket korta kjolar kör hon med. När hon till slut kom ut i en svart body ylade min granne till i ett riktigt countryvrål "Yeeehaaa"! Så var väl hans kväll räddad : ) För övrigt en god vän till mig. Det unnar jag honom.

En något annorlunda sånglärka lyssnade jag på för flera veckor sedan.
Tillsammans med sin bror spelade Margareta Bengtsson harpa och sjöng, musik från 1500-talet och framåt. Hennes namn får mig att associera till en 70-årig gammal dam, men hon är väl något yngre. Onekligen. Margareta är dessutom en av grundarna till The Real Group. Jo jo. Bra jobbat där Maggan!
Hennes brolla spelar tvärflöjt och lite annat, bland annat i BAO.
Så, det var alltså stora stjärnor vi fick lyssna på. Inte i något konserthus, utan i en sal på Utvandrarnas hus.
Det var vi och så pensionärerna i V-ö.
Men vackert var det.
Se här bara.

Margareta, direkt från hemsidan.

Sorgligt

Nåddes nyss av nyheten att Dr Emoto har dött.

Förvisso redan i oktober förra året... men det är ju lika sorgligt för det!
Dr Emoto var japanen som visade hur vatten reagerade på vänliga respektive ovänliga ord. Till och med ord som bara var skrivna på lappar som visades för vattnet!
Vänliga ord - vackra kristaller, ovänliga ord - oreda i kristallvärlden.
För att visa kristallerna frös man ner vattnet direkt efter exponeringen för ordet.
Han visade också att healing fungerade på förorenat vatten!

Förstå då hur viktigt det är att vi tänker positivt om oss själva och om de vi möter på vår väg, men tanke på att människan består av ca 70% vatten.
För att inte tala om vår jord som också är full av vatten!
Tänk snällt, tala snällt!

"Om vi fyllde våra liv med kärlek och tacksamhet för alla blir detta medvetande en underbar kraft som sprider sig över hela världen. Det är detta iskristallerna försöker förmedla till oss." (Emoto)

Fredag den 13:e

Efter ett fantastiskt crescendo på en FB-sida pös luften ur mig och den här veckan har varit osedvanligt klen på skaparlust. 
Är det inte så typiskt?
Man tycker det är trevligt att så många gillar det man gör, men sen kommer tomheten. Klassisk reaktion, tydligen.
Den här veckan har istället gått åt till studier av allehanda slag.
Och idag har vi återigen en fin kvällshimmel, rosa och blå.
Sambon går på slutspelshockey och jag tar ett tångbad.
Fredagskväll när den är som bäst : )

Kanske festar jag till det med popcorn och iskallt vatten lite senare till Postkodmiljonären. Följs av Let´s Dance  och självklart måste jag titta på Ack Värmland! Mia Skäringer, den lilla godingen, kommer förmodligen att roa mig omåttligt. 
Följer även serien om paren som gifter sig vid första ögonkastet och tycker att det är väldans spännande. Hur ska det gå? Ska det väldigt förälskade paret gå isär, och ska det distanserade paret hitta varandra? Två avsnitt kvar för mig att titta på. Har förstått att man inte ska tycka om det här programmet "SVT kan inte göra dokusåpor", men jag tycker det är kvalitet jag!

Bredvid mig sitter sonen med korkskruvslockar i nacken. Och precis när jag skriver det säger han "men först ska du väl torka mitt hår". Han har full koll på mina tankar den lille.

Betraktelse över axeln

Så här tillbringar jag mina dagar, med handen framför munnen stirrandes in i en skärm. Ibland släpper vänsterhanden sitt grepp och skriver lite med tangentbordet. Mellan mina ögonbryn har jag två kraftiga "bekymmersrynkor" som gör att jag ser väldigt koncentrerad ut (vissa skulle säga: arg).
Det svarta till vänster om mig är en helt vanlig vinterdag utanför fönstret.

Trakasserad

Blir man inte avgrundstrött på telefonförsäljare som inte respekterar ett NIX-nummer? Blir man inte galen på att de ringer alla tider på dygnet? Gärna sent så att sonen vaknar. Gärna både på den fasta telefonen och på mobilen.

Tänker att de är sinnessjuka som inte förstår att om mottagaren lyfter på luren och lägger tillbaka den lika snabbt, så är mottagaren förmodligen, eller med all jävla säkerhet inte intresserad av vad de än vill prata om?!

Just nu är det två nummer som ringer varenda dag. Varenda dag.
Just nu lyfte jag på luren och lade den på byrån och gick därifrån.
Förr kunde man ju inte ringa vidare om mottagaren inte hade lagt på luren, men det listiga tricket gäller dessvärre inte idag.

Jag prisar Gud för min nummerupplysare! Så många onödiga samtal jag har sluppit. Men tyvärr måste jag ju gå och titta efter vilket nummer som ringer.
Men har valt att se det som motion. Det är ju viktigt att röra på sig flera gånger per dag och det, det får jag göra...

Beklagar dessa stackare som måste jobba som telefonfuckingförsäljare: världens mest avskydda och onödiga arbete alla kategorier.
De gör, så vitt jag kan se, ingen som helst nytta. De är som fästingar. 
Totalt jävla onödiga och vidriga. 
Jag köper inget, inget, ingenting per telefon. Aldrig.

Vet inte riktigt vem som har gjort den här finfina bilden.

Och nu ska jag lägga på luren, till nästa gång de ringer. Suck.

Noah = Gabriel

Dagens konstigaste.
Googlade på ärkeängeln Gabriel.
Läser den korta texten på Wikipedia och häpnar!
Jag har aldrig kollat detta namn förut, eller något annat av Noahs namn för den delen.
Då står det så här: Gabriel och Noa betraktas som en och samma individ; Noa anses vara hans jordiska namn och Gabriel hans himmelska.
Say what?!

När Noah var nyfödd och vi låg på BB, funderade jag på vilket fint namn han skulle få. Det var svårt, tyckte jag.
Men så föll min blick på den stora röda larmknappen med ordet SIGNAL bredvid och vips visste jag att han skulle heta Sigge! Jättefint, tyckte jag.
Tänkte kanske lite på att det lät som en busunge och tänkte att "en sån vill man ju inte ha" ( d v s en väldigt busig/besvärlig unge).
När vi kom hem och berättade om namnvalet för farföräldrarna ryggade de bakåt i fasa! Typ.
Farmor hade erfarenhet av "StamSigge", byfånen som stammade och farfar hade någon annan negativ erfarenhet av en person med det namnet...
Hur kul kändes det då då? Nä, en byfåne ville man ju inte ha.
Av någon anledning tänkte vi om och hamnade på det mulliga, snälla namnet Noah (med eller utan h; vi tycker det ser mer komplett ut med h).

Nicanor heter han också, för det hette min farfar som jag aldrig träffat, men det är ett kul, ovanligt namn som flera andra i min jämtländska släkt har döpt sina söner till.

Men sen kände jag att det saknades ett namn. Redan som pytteliten kändes han skör och änglalik och en dag kom namnet till mig genom världsrymden: Gabriel.
Min sambo ryckte på axlarna och tyckte väl inte det var värsta namnet, men jag stod på mig, tvärsäker på att han skulle heta det också.

Och nu förstår jag ju varför : )

Gabriel är ju också en budbärare, och det kan man ju lugnt säga att Noah har varit: han har ändrat mitt sätt att se på människor, kan man säga...

Viktig fråga

Apropå det där om att allt hänger ihop...
Kolla det här inlägget.
Och minns att mitt och sonens gemensamma projekt heter Noahs Ark.
Jag bara säger det...

Och vad tycker ni?
Kan jag kalla våra bilder för "Temperamental art"? 
Kanske ska det vara konst istället för art?

Han målar ju med temperafärg.
Mental i betydelsen "ande" gäller ju alltid liksom.
Men, ordet temperamental betyder "någon som har nära till känsloutbrott", typ teaterdivan eller någon annan drama queen (vilket i o f s stämmer ibland) vilket kanske inte stämmer med uttrycket i bilderna?
Är de känslofulla, kan man tänka sig den tolkningen, kanske?

Känns som ett schablontryck i en hälsingegård och det är ju känslosamt : )

Jag måste göra ett visitkort till utställningen och funderar på några ord som kan beskriva det hela.
Eller ska det vara något om samarbete? Och i så fall något roligare ord än just samarbete tack. Gärna dubbeltydigt, då jag har en förkärlek för det.

Kom igen! Hjälp mig!

Relativt frisk

Igår fick jag redan svar angående lumbalpunktionen.
Ingen borrelia, tack och lov! End of that. 
Men blodproven som togs "visar på reaktioner som ses vid exempelvis reumatologisk sjukdom".
Om jag är intresserad av en utredning ska jag vända mig till min vårdcentral.

Detta är dock ingen nyhet för mig. Och jag kommer inte att utreda detta. Det finns ju risk att man vill börja medicinera så småningom! Och då vet man ju vart det bär...

Redan för fem år sedan berättade ett medium för mig att jag förmodligen hade en ärftlig belastning på lederna.
Och så har det fortsatt med tips på att avstå från fläskkött, socker, alkohol av homeopater, naturläkare och fler medier.

Nu har jag dragit ner glutenintaget till ett minimum men dessvärre tror jag vi äter mer kött än nånsin i vår familj, och ofta griskött : (
Socker intar jag så sällan att det är försumbart som man säger inom politiken. Samma med alkohol; intas sällan och då i små mängder.

Kan känna hur det värker i fingrarna ibland och då kan jag alltid relatera det till intag av gluten dagen innan.
Påsar under ögonen efter alkoholintag.

Är detta en reumatisk hand? Mitt lillfinger spretar precis som sonens lillfinger : )

Född i jungfruns tecken är jag följaktligen hälsointresserad (men hade jag varit lika intresserad om jag inte fått min yngsta son?) men tydligen inte tillräckligt för att avstå från svinmat... och verkligen inte tillräckligt för att röra på mig!
Så dåligt.

Men så snart snön drar sig undan (nytt lager igår) och vårsolen värmer ordentligt ska jag börja cykla med sonen till skolan igen.
Ba´så´ru vet!

Skogens betydelse för mänskligheten

Jonna är betydligt flitigare än jag vid tangentbordet.
Och mer reflekterande än jag orkar vara just nu.
Idag skriver hon om skogens betydelse för välmåendet och jag kan bara hålla med i allt hon skriver.

Bästa doften jag vet är doften av torr barrskog!
Helt magisk; den tar mig med in i lugnet och njutningen.
Kunde jag skulle jag bo i den doften, alltid.
Problemet är väl att jag då inte skulle känna den lika intensivt, om alls, som jag gör när jag kommer ut i skogen en varm sommardag.

Skogen av Noahs Ark

I kommentarsfältet hittade jag ännu en dikt av Bo Setterlind, den gamla poeten!

"Skogen"

Har du glömt att skogen är ditt hem, att den djupa stilla skogen står och väntar på dig som vän?
Lämna stadens oro, kom till skogen åter, endast så kan du bli hel igen.
Har du glömt att skogen är din vän?
Myrans vägar under himmelen, källan, där det växer upp små ljusa samtal, gläntan, där man leker med ett regn, är de glömda - minns du inte dem?”

Duktig, den där Bo!

Lumbalpunktion

Kommande onsdag är det två veckor sedan jag la upp mig och blottade min ryggrad för unge doktorn. Men innan det berättade jag att jag kunde mycket väl svimma och krampa och bete mig. "Bara så ni vet".
Doktorn berättade i sin tur att det kunde göra ont/rycka i benen och då var det viktigt att tala om vilket så han kunde styra om nålen. 
Oh, tack för det.
Åsså sprakade det till i vänster ben, åsså sprakade det till i höger ben och sen kom han rätt! 
Och nu behöver du bara ligga blickstilla i tio minuter...
"Tack, goe doktorn det ska jag göra."
Tick, tack, tick, tack... efter fem minuter började händerna dra ihop sig i kramp och sen följde magmusklerna och benen efter, och jag låg ståndaktigt stilla.
Inte p g a ståndaktighet utan p g a att jag inte kunde annat.

Ja, ni förstår ju att jag hade velat maxa just den dan...

Efter tio minuter då tre rör fyllts med min droppande benmärgsvätska, var det dags för sköterskan att ta ett blodprov ur armen.

"Sorry, just nu kan jag inte röra mig, du får vänta en stund."
Där låg jag och kände mig stel, men det släppte fortare än det brukar så nåt har väl kroppen lärt sig efter alla år.
Fick ligga och läsa en god bok i en timme efteråt då det finns risk för grav huvudvärk om man studsar upp och studsar runt. Man får t ex inte träna samma dag. Det kändes ju som en svår begränsning då jag hade tänkt maxa mig just den eftermiddagen (som min käre sambo sa, samtidigt som vi alla vrålade av skratt vid den absurda tanken).

Lyckades sakta ta mig ner på stan och göra några ärenden innan jag for hem och la mig ner. Huvudvärken var ändå rätt snäll, men där.
Man får ju ett hål i ryggmärgen s a s, och det läker inte på en gång utan fortsätter att läcka ut i kroppen... Vilket kändes som en kudde på ryggen efter några dagar. Mycket obehagligt. 
Jag hävde i mig kaffe, då koffein hjälper mot huvudvärken och höll mig ofta i horisontellt läge, vilket jämnar ut vätska i ryggkanalen och lättar på trycket i hjärnan. 
En konsert på söndagen blev en pina då huvudet värkte som fan, tills jag fick en kaffepaus och lyckades må lite bättre, men oj, vad jag ville ligga ner hela tiden!

En vecka senare hade jag haft värk varenda dag och dessutom en galopperande tinnitus. När det började pipa en sen kväll, då var jag inte så glad. Ett ständigt susande, mer och mindre högt tyckte jag räckte mer än väl.

På den sjunde dagen vaknade jag och åt frukost utan ackompanjemang av värk och plågan var över! Häpp! 
Nu väntar jag på svar om två-tre veckor. Har jag borrelia? Förmodligen inte.

Behandlar också min tinnitus med musik som jag köpte för många år sedan, till min son. Speciellt tänkt att hjälpa hörseln.

Mmmjukt och mmmysigt!

Och jäklar! Efter två dagar har suset minskat till nästan försumbart, och igår hörde jag inget alls (av suset) i flera timmar! Och då har jag bara kört spår ett av tio! Varje spår ska jag lyssna på i sex dagar, sen byta.
Tror jag kommer ihåg rätt, då instruktionerna gavs för säkert åtta år sedan!
Läs mer här om du har klen hörsel eller tinnitus eller andra problem som kan ha med hörseln att göra!

Vestibularis is the shit, tror jag!