Man undrar varför folk bara går sin väg och låter det förfalla?
Åkte in till stan och fikade i ett annat gammalt hus, från 1840. Väldigt fint inrett av min spanarkompis.
En man med en obotlig samlarlust och dessutom mycket god smak. Från takrosetten hängde inte en lampa, utan en djävul med flera gamla koskällor och bjällror, som en vacker mobil. En sån djävul ska jag också ha!
Den heter Narren och kommer från Norrahammars bruk. Inte riktigt lika fin som den jag såg i taket, men med tidens gnag så blir den nog tillräckligt sliten för min smak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar