04 februari, 2010

En samnordisk kväll

Å hjälp, en kväll i känslornas upprörda hav. Först teater. Svinalängorna av Susanna Alakoski. En finlandssvensk uppsättning på äkta finländska och äkta finlandssvenska. Otroligt bra! Otroligt eländigt. Tror jag ska läsa boken.
Kom hem och slängde mig framför TV:n och såg en dansk dokumentär om Martin; en pojke som p g a att läkarna nekade kejsarsnitt, fick svår syrebrist och hjärnskador vid födseln. Hans mamma (naturligtvis) tog hand om honom ensam i sjutton åt tills han slutligen dog i en av otaliga lunginflammationer. Han hade blivit resistent mot penicillinet... Fruktansvärt sorgligt, men också vackert att se mammans kärlek till sin son. Suck, vilken kväll! Mer sån´t här och jag bryter ihop. Och som alltid påminns man hur jävla tacksam man ska vara för att man har det liv man har, trots att det stundtals har känts jobbigt. Men i jämförelse, har man inte mycket att komma med.

2 kommentarer:

AnBr sa...

Skickar dig, kära nästan-syster, ett STORT FÅNG vita knirriga tulpaner via tankens kraft och önskar en GOD HELG - och kom ihåg att du är bra!!
kramar till er alla och en extra stor till min lille N!! :-)

Arild sa...

Å tack så jättemycket! En härlig helg till dig också, söstra mi. Och ett stort skratt från N :D