Huvudsakligen glädje

Mössa ä´ äntligen klar! Se så glada vi är.
Många upprepningar blev det, men nu lell kan det bli vinter!

Uäähhh!?

Fasa grep min själ när jag såg något under diskstället som var fullt med disk. Något som kunde tolkas som mögel! Nä, nu har köket verkligen nått botten, tänkte jag förfärat. Tänkte att det måste ju lukta mögel, och jag känner inte något!
Jag har tappat mitt vanligen så skarpa luktsinne, jag är dömd att leva i stank utan att kunna avgöra om det stinker. Förfärliga framtid!
Möglet? växte liksom uppåt, som blomkålshuvuden, fäste på metall verkade det som. Jag var skakad. Hur kunde vi ha missat denna abnorma tillväxt?
Förvisso är diskbänken belamrad med brödrost, plastpåsar, grönsaker, bestick, men ändå.
Jag behärskade min känsla av äckel och plockade metodiskt ur disken ur diskstället, plockade bort alla lösa pinaler som skräpade runt det gröna monstret.
Två flaskor med blomsternäring hade gömt sig bakom brödrosten. När diskbänken var blottad gick jag ner på diskbänksnivå. Jag var tvungen att kolla om det faktiskt var mögel. Men det såg faktiskt mer ut som saltkristaller...

När jag lyfte på flaskan med blomsternäring för orkidéer så hade den liksom givit ifrån sig några korn av näring, och nu kopplade min skarpa hjärna ihop dessa två. (Ah, men jag är ju som en monsieur Poirot eller kanhända en Miss Marple!).

Flaskan hade vid bortlyftandet legat ner. Alltså hade mer än hälften av den gröna vätskan runnit ur och ut på diskbänken. Varför den sedan växer som blomkål... Ja, det får man gå till kvantfysiken för att få reda på.

Jag torkade bort kristallerna och kände mig rätt nöjd. Det har inte börjat mögla i mitt kök ännu.
I alla fall inte just där...

Nostalgisk lördag

Ute är det varmt och soligt och med sån här musik kan man inte annat än trivas! Som gammal Svensktoppslyssnare sugs man tillbaka till 70-talet och minnena dråsar över en. Dråsar på ett behagligt sätt, alltså.

Elena Yurkovskaya - en svenska i tiden?

Det främsta beviset för att det existerar intelligent liv på andra planeter är att de inte tagit kontakt med oss.

Bill Watterson

Rödvit

De röda flugsvamparna är nog skogens gladaste svampar.
I alla fall blir jag glad av att se dem.

Perspektiv på tillvaron

Ja men titta här då! Så här kan det också gå om man inte har möjlighet att övervaka allt som händer. Stod och pratade med en förälder i dörren. Hörde nåt ljud som inte hörde till de vanliga, men inte tillräckligt oroväckande för att jag skulle avbryta samtalet (man vill ju inte vara oartig...).
Sen kom det lilla monstret ut och ville visa vad han hade gjort.
En fin sten i alla möjliga färger, vass som satan, låg tydligen bra i handen.
Får man ut en ny fönsterruta på försäkring månne?
Suck.

En vän i nöden

Igår hängde vi upp den. Tidigare än någonsin förut hänger den nu där till glädje för både liten och stor. Den är dovt mörkgrön och samtidigt genomskinlig Med fyra öppningar kan den glädja lika många. Nu ska den hänga uppe oavsett väder. Kom sol, kom moln, regn, hagel, rusk, snö och denna eviga blåst! Kom an. Den gör som kappan, vänder sig efter vinden och den kommer alltid tillbaka till sin sanna position.
Ibland är den full, men även när den är inte är det svänger den betänkligt vid belastning.
Om man vill kan man lära sig en hel del av den. Om inte, kan man njuta ändå.
Njuta av livet den skänker. utan den, inget liv. I alla fall inte här.

Tack, fågelmatare, du är hyvens kamrat!

Flamman och Citronen

Rekommenderar dig att titta på denna tredelade danska serie.
Jag har helt missat den på TV, men det finns ju SVT Play.
Passar så bra att titta på den i dessa sorgkantade dagar.
Första avsnittet ligger kvar till den 1 oktober, så pass på!

Gör något

Det enda ondskan behöver för att segra är att det goda ingenting gör.

Edmund Burke

Orätt

Här kan man läsa en sorglig historia om hur orättvist livet
och myndigheter kan behandla en.
Att man kan bli sjuk på alla möjliga hemska sätt är en sak. Men att det inte finns någon solidaritet längre med de som inte riktigt orkar prestera på topp dygnet runt, det är för sorgligt.
Då är man skräp och ska slängas på soptippen utan pardon. Helt jävla sjukt!
Ärligt talat, vill vi ha det som i Amerikat där endast de som har råd att betala dyra sjukförsäkringar också har råd och möjlighet att få vård och vara sjuka?
No, thank you!

Leve Cornelis!

Den här låten är så FANTASTISKT bra! En av mina all time favourites.
Och den har Peter Andersson den goda smaken att spela i sitt program.
Bland många andra. Lyssna, vet ja´!

Peter Andersson

På hösten ägnar jag timmar och dagar åt att lyssna på Sommar-programmen eftersom jag aldrig kommer ihåg sändningstid eller har möjlighet att lyssna på ett helt program ostört, på sommaren. Idag lyssnar jag på Peter Andersson.
Och det är väldigt intressant och bra. Och den där rösten... den är så mjuk och mörk,
med en pikant touch av göteborgska.
Och han spelar bra musik!
Varm rekommendation från mig till dig.
sommar

Övervakare

Äntligen har jag fått en arbetskamrat.
Milo håller koll på mig, så jag inte nickar till vid arbetet.
Att han sover mest hela tiden är visst en helt annan sak. Så här nära brukar han vanligtvis inte vara men så här i kalla höstkvällen dras han som en mal till lampskenet.

-Jag må ha en varm päls men jag är ju faktiskt en katt, säger han när han ser min undran. Värme kan jag inte få nog av.

-Okej, säger jag. Väl bekomme.

Johannes skriver fint

Så här fint skriver Johannes. Vicken kille!

"Äppelpaj och drömmar. Kanske är det precis det som hösten handlar om? Hemgjord äppelpaj på färsk frukt med kanel och len mjuk vaniljsås. Så varm som man vågar äta den och med en rykande kopp te till. Ett värdigt slut på sommaren och en öppning mot kallare tider med fallande höstlöv och torr kall luft. Och så drömmar.

Det luktar så gott i påsen. Mjukt som varm septembersol och lent som fallande höstlöv. Mörkt som när gardinen går ner på riktigt i november men med HOPP om något mer än bara mörker. Kanske tar jag mig rentav en kopp endera dagen. Apple Pie and Dreams!"

Va?! Visst känner man doften och värmen av te och äppelpaj?
Jag får vimsiga visioner av höstlöv i New England, mönstrade yllestrumpor och rykande andedräkter. Dessa drömmar.

Vad gjorde man utan dem?

B som i besviken

nonicoclolasos.files.wordpress.com

Jag har skördat våra amerikanska blåbär. Köpte en buske för säkert tre år sedan. I år har busken hittills givit fem (5) blåbär. Förvisso stora, tredubbelt så stora som våra svenska, men hallå! fem stycken.
Nä, amerikaner må vara stora i kroppen, men di svenske,
di är små men å andra sidan så go´a i knoppen.

Bedövande bedårande

Att ha sin egen stil är att veta vem du är, vad du vill säga och inte bry sig ett skvatt.

Gore Vidal

http://www.etsy.com

Situationstecken... eh?

Jag är en "härlig tjej" som "arbetar" med både det "ena" och det "andra". Jag sitter på mitt "kontor" och "skapar" om "dagarna". Men "ibland" "tar" jag en "paus" och " kollar in" andra bloggar och då kan man "snubbla över" sån´t här "knas".
"Märk väl" att det finns faktiskt "folk" som "pratar" så här!
"Gud", va "jobbigt"!

Mr Potatohead

Schysst kostym för den lille Halloween-firaren.
http://www.etsy.com/listing/55481109/sack-o-taters-personalized-costume-as?ref=v1_other_2

Salem!

Jag är kär, nu igen. Han är så vacker och sjunger så fantastiskt och skriver så braaa låtar. Och spelar alla instrument i världshistorien. Vilken man! Jag blir salig på Salem.
Bara därför spelar jag en låt där han spelar med Marit Bergman. Hon är också bra, javisst.

Snart är det val

http://www.alternativjournalen.se/vagratt

Läs och fundera. Själv blir jag så trött och vilsen i tillvaron av sån´t här. Sant? Slump? Va?

Ibland går det fel

Brittiska regeringen tvingas medge att MPR-vaccinet trots allt inte är säkert
http://www.wddty.com/mmr-vaccine-isn-t-safe-after-all-uk-government-forced-to-concede.html
Efter år av lugnande försäkringar om säkerheten hos MPR (mässling, påssjuka, röda hund)vaccin, har den brittiska regeringen till slut tvungen att medge att det kan få allvarliga biverkningar. En brittisk domstol har beslutat att vaccinet orsakade svåra hjärnskador hos en pojke, nu 18 år, och har beordrat regeringen att betala skadestånd. Domen avslutar en lång kampanj från pojkens mamma, Jackie Fletcher, som skapade Jabs påtryckningsgrupp för att hjälpa andra föräldrar att vinna ersättning för sina vaccin-skadade barn. Jackie son, Robert, var bara 13 månader gammal när han fick MPR vaccination. Från att ha varit ett friskt barn som höll på att utvecklas normalt, började han lida epileptiska anfall och blev till slut okontaktbar. Han är nu gravt handikappad. Jackie och hennes familj har tilldelats 91.000 £ i ersättning. Domen sänder också hopp till de tusentals föräldrar i Storbritannien som också kämpar för kompensation. (Källa: Sunday Times den 29 augusti 2010).

Arbetsplatsen

Amanda undrar hur våra arbetsplatser ser ut.

Här är min plats i tillvaron. I vardagsrummet på matbordet. Ett elände att rensa upp varje gång vi får ätande gäster. Vanligtvis betydligt mer belamrat med papper, böcker, tidningar, lådor, pärmar, kläder... (Idag t ex ligger det en träsko i ena hörnan. Jag var tvungen att limma dit en bit söm som hade lossnat.) Och fullständigt ickeergonomiskt. Men underbart ljust, i alla fall. Panoramafönster har sina poänger, det får man ändå medge.

Mäh! till mig?!

Men oj! Till mig?! Inte ska väl jag... Tack i alla fall, Johannes. Och när polletten till slut trillade ner (att jag hade fått denna fina utmärkelse på riktigt alltså) skulle jag komma på sju (7) intressanta saker om mig själv. Och det är ju en omöjlighet. Som jag har grubblat över detta.
Jag har alltid känt mig synnerligen ointressant för andra (nej, det är inte en bra egenskap, jag vet) och därför kommer här sju... bekännelser.

* Jag känner mig ibland lätt korkad (se ovan), men har bra kunskapsminne (lite fotografiskt, rent utav) och skulle gärna sitta i heta stolen på Postkodsmiljonären.
* Efter tjugo år med körkort blev jag förbannad och började köra bil utan att oroa mig för körandet och rutten och allt annat. (Men vågar fortfarande inte köra i stooora städer)
* Jag har aldrig spelat ett "skjutaspel" på datorn, men har översatt ganska många artiklar i speltidningen PC Gamer.
* Min väska fick stor uppmärksamhet av polis och hundar då jag glömde den i biljettkön på en tågstation i London 1992. Jag fick charma ordentligt för att övertyga alla om att den var min och att den inte innehöll någon bomb.
* Min yngste son heter också Gabriel för att jag tyckte att han var så skör och änglalik när han var bäbis. Det visade sig så småningom att han hade barnepilepsi och att han nu är autistisk. Intuition, minsann.
* Vid ett möte med ett medium kunde hon berätta att min döda bror sa till henne att han hette Johnny. Han brukade kalla sig Johnny Boy, men hette egentligen John. Visst finns det liv, både före och efter detta!
* Julen 2011 kommer IKEA att svämma över (hoppas jag) av mina bilder, både i 2D och 3D.

Och så skulle jag ju rekommendera sju bloggar. Gör jag gärna. Besöker dem nästan varje dag. Gör det du också!

- Kompetent.nu
-The heart always beats in the now
-Alla har en bok inom sig
-Kafferepet
-Les carnets de Miss Clara
-Art and Ghosts
-Black-Eyed Suzie

Till Helena och Ninni

En golfare till dig, syster Yster!



...och en brevbärare till dig, Ninni!
Så givmild känner jag mig idag.

Mon Dieu!

Fantastique, n´est-ce pas?! Väldigt roliga, tycker jag!
Gjorda av Julien Martinez på OzzDollsfactory.
Man undrar; hur kom det sig att han började göra såna här dockor?

Blommor och garn

Guerilla Gardening.
Vicken schysst grej!
Precis som graffitistickning.
Mer färg och form till människor.
Man känner sig gladare och mer hoppfull en liten stund :)

You are...

citycrypt.files.wordpress.com/2006/12/1.jpg

Kom ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra.

Margaret Meed

Foxy lady

Kolla här vilken fin mössa! Kanske inget för mig, men kanske för dig? Direkt från de kanadensiska skogarna.
Som Rödluvan och räven i ett.
(Men var det inte en varg i den sagan?)

En evighetsmaskin

Jag har målat på papper, kakelplattor, plastfickor, pannåer, baksidan på ett knopp-pussel, baksidan på ett trälock till mina färgpennor, ett Big Pack-lock och slutligen locket till en vit pappkartong från Åhléns.
Jag har målat minst etthundra kurbits i olika modeller.
Jag tror att det kanske, kanske blev några bra till slut.
Vill inte ge upp, men undrar om jag kan komma på fler underlag som skulle kunna fungera. Men har jag tur så får ju någon godkänt!
Fingers crossed, please!