26 september, 2011


Den enda bilden jag knäppte på intervjun. Man vill ju inte störa...


Torsdag kväll: Influensaattack. Kall, varm, illamående, klen. Skulle jag klara av att åka till Göteborg överhuvudtaget? Hur fan kan man bli SJUK precis när man ska ut och åka?
Fredag morgon: Helt OK. Jag känner mig redo för resan.
Natten mot lördag: Shit, jag sover inte! Hela natten passerade i nån sorts slummer. Vidrigt. Speciellt när snoret rann så jag fick stoppa papper i näsan för att få en lugn stund. Klockan alldeles för tidigt trampade grannen ovanpå runt i sin lägenhet så att det var omöjligt att inte störas. Strax därefter dundrade en helikopter fram över taken. Jösses, är Göteborg staden som aldrig sover, eller?
Min bror har bott i Gbg i väldigt många år, men som en äkta Majorna-bo håller han sig på hemmaplan. Vem behöver stan när allt finns där man bor?
Och då åker man ju inte spårvagn så ofta heller. Vi fick därför ta en promenad från Avenyn till mässan. Hann arbeta upp en inre värme där, då jag säkert hade en halv grad feber också. När vi klev in i mässhallarna och den värme som alltid finns på en mässa, då lackade svetten i pannan. Jösses, varför är det alltid så varmt på mässor?
Seminariet började kl 11 och nu var kl 10. Bäst att skynda sig! Köerna skulle säkert ringla sig oändligt långa inför denna happening. Trodde jag. Felaktigt.
Vi tog en tur bland alla böcker istället och så småningom fanns det anledning att återvända till K2. Jag besökte toan som låg vid VIP-rummet och där satt Amanda. Ja, inte på toa alltså, utan i VIP-rummet!
Amanda på plats i god tid, Camilla gled in typ en minut i elva. Erfaren, kantänka.
Sen följde ett mycket bra samtal. Amanda fick in sin replik fint, men den kom så fort att ingen hann reagera riktigt. Våra supporterskratt hördes inte så bra... Förlåt, det var ju inte meningen. Men A räddade situationen mycket bra och det hela förlöpte mycket väl!
Mässhallarna fylldes på allteftersom och det blev till slut riktigt trångt. Kändes mycket svårt att orientera sig bland mässnumren. Min bror lugnade mig med att A skulle signera böcker i en och en halv timme, så det var ingen brådska...
När jag kom fram till signeringen mötte jag Tante Jul! Så väldigt roligt att träffa en bloggkamrat från Norge, i Göteborg! Som kände igen mig dessutom. Och jag fick mina böcker signerade av Amanda! Tack. Det hade ju varit roligt att chitchatta lite, men det fanns ju fler som ville ha sina böcker signerade så jag tackade för mig rätt omgående.
Tyvärr kände jag att jag hade fått lite nog av mässa (eftersom vi inte hade ätit mer än smakprover och druckit ett medicinmått rödvin), så jag kunde tyvärr, tyvärr inte invänta bloggträffen som skulle ske klockan fem. Väldigt synd, det hade varit så roligt!
Vi stapplade ut i solgasset och åkte raka vägen hem till Majorna. Pust, så skönt!

Nästa gång ska jag vara 1.Frisk 2.Ännu svalare klädd 3.Bära en nätt ryggsäck 4. Unna mig något att äta och dricka 5.Planera mera 6.Inte gå på en lördag, helst.

2 kommentarer:

Christina sa...

Oj, bokmässan och förkylning låter inte som någon bra kombo. Jag sitter just nu med huvudet fullt med snor och tycker du var strong som orkade runt.

ARILD sa...

Nej, det var inte så lyckat. Men å andra sidan är jag ännu sjukare nu, så jag får väl glädjas åt att jag inte är på mässan nu!
Krya på dig!