Nu blåser det både ute och inne.
Blåsten ute är sådan där ganska vanlig men jobbig blåst.
Blåsten inne består mest av vardaglig turbulens. N´s epilepsi höll sig lugn i nästan en månad innan den åter började bete sig. Denna omgång i form av sparkar och dubbelvikta ryck. Vi höjde snabbt som tusan medicinen, men det hjälpte inte ett dugg. Och doktorn är på semester. Som tur är är inte alla doktorer på semester så jag fick tag i en i Lund.
Lite turbulent kändes det att den nya avlastaren hoppade av sitt uppdrag efter två månader. Men, kära vänner, numera orkar jag faktiskt inte uppröras över sådana petitesser. Men jag tror det får vara nog med avlastare nu.
Vem vet hur länge nästa tänker stanna? Känns inte schysst mot sonen.
Tar en paus från datorn ikväll och tittar på "Till vildingarnas land".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar