16 oktober, 2013

Drömlikt

Någon drömtydare här inne?
jag brukar sällan komma ihåg mina drömmar, men nu har två märkliga drömmar förgyllt mina morgnar.
Jag håller mig kort, för jag vet hur erbarmligt trist  mindre intressant det kan vara att lyssna på andra människors märkliga drömmar...


Dröm I: Jag är på kryssning. I ett stort rum fyllt med byrålådor s a s. Dessa utdragbara lådor är fån IKEA. Hela rummet och lådorna som fyller väggarna runt mig är vita. Jag sitter på en bänk nedanför hela härligheten och pratar mycket ingående med en äldre man. Vi har mycket roligt. Och in kommer Petter! Och han är kär i mig.

Dröm II: I denna dröm är jag bakom en glasruta, typ som på en flygplats. Folk rör sig åt motsatta håll på varsin sida av glaset. Jag tittar upp och möter Håkan Hellströms blick och han gör en pussrörelse med munnen! Mot mig! I drömmen är han dessutom gråhårig. Han har skrivit ett meddelande till mig som jag just då läser och jag förstår till min häpnad att han är kär i mig!
Döm sedan om min stora förvåning då jag senare håller i nåt rött (benskydd?) och det sedan visar sig vara Zlatans. Och han är också kär i mig!

Jamen, vad ska detta betyda?! Har jag drabbats av hybris eller är jag så svältfödd på kärlek saknas det passion i mitt liv?

Visst är det kul med drömmar : )

2 kommentarer:

AnBr sa...

Hahaha.... vad roligt!! Du är inne i en fas av tonårssvärmeri kära Sprakfåle. Tror jag i alla fall utan att vara drömtydare... Fast i din vuxna ålder då. Alltså, alla tre är kändisar (typiskt tonåren), men så figurerar äldre män där också (du är vuxen). Ja jisses om man kunde tyda alla märkliga drömmar!! Eller inte kanske snarare. De är mer än lovligt märkliga ibland kan jag säga... Men jag minns känslan du beskriver. För flera år sedan (innan jag träffade P) så drömde jag så intensivt om James Hetfield, sångaren i Metallica, att jag kände mig lycklig när jag vaknade. Jag var så kär i honom. Han sa, "men jag är gift" och jag svarade "men det gör inget, kan jag inte bara få vara kär i dig ett tag, det kommer snart att gå över ändå, det vet jag..."

SPRAKFÅLEN sa...

Haha, ja, visst är det konstigt med det undermedvetna :)
Jag lyssnar ju på Petter på radion en gång i veckan och tycker han verkar bedårande. Zlatan kan man ju inte undgå att höra om och han har ett förtjusande leende. Och den rara sångaren, ja, vad kan man säga annat än mmm, vilken goding.
Men det märkliga är väl att det var DE som var kära i mig!
DET skulle aldrig hända i verkliga livet.