03 oktober, 2014

O som i owl, ostkupa och oktober

Ho ho!
Nyponrött
Oktoberfynd
Gjorde mig ett besök på "Mormors spetsar" häromdagen. En affär som ligger en liten bit från Storgatan och därför "inte finns". Växjö är en stad med konstiga invånare. Om affären inte ligger på Storgatan (som leder rakt genom staden), så faller den ur medvetandet hos många.
Kanske tillhör jag också de där galna invånarna, eftersom jag inte besökt "Mormors spetsar" på länge. 
Men detta misstag ska inte upprepas!

Ägarna till affären ägde tidigare en supermysig blomsteraffär, men valde att sälja den och istället öppna en inredning/klädaffär i en källarlokal med små rum i fil, lågt i tak och väldig charm. Vid samtal med ägarinnan visar det sig att hon också äger en stor portion klokskap och charm : )

Jag hittade denna rara "ostkupa" och en inbunden almanacka för 2015 från Jeanne d´Arc Living med vackra bilder i. Dessutom på danska, detta språk som jag verkligen avskydde i min ungdom men som jag godt kan lide nu!

Tror det beror på alla bra danska program vi ser på i Sverige. Man vänjer sig liksom. Men utan översättning så fattar jag ingenting!

"Hur eller hur", som en lärare till mig brukade säga och som jag tyckte lät så konstigt att jag numera använder mig av samma uttryck, men mer  som ett konstigt sätt att prata än i seriösa sammanhang (fattar´u?)... så älskar jag dessa små personliga affärer, i personliga lokaler med pryttlar och kläder i en finfin blandning!

Vi har ju ett rätt så stort köpcentrum utanför stan och fi tusan så tråkiga lokaler! Som avlånga tarmar, helt könlösa och ocharmiga ligger de vägg i vägg och tråkar ut mig. 

Problemet med Växjö är att hela staden är uppbyggt i ett rutnät. Inga mysiga, slingrande gränder, ingen kuperad terräng mitt i centrum, inga överraskningar liksom. 
En gång i tiden fanns Båtsmansbacken som väl räknades till slummen. Men den låg mitt i centrum. Riv skiten, sa kommunen, släta ut kullen och bygg asfula betongklossar istället. OK. Så gjordes på 1950/60-talet och idag har vi de fula byggnaderna kvar, totalt befriade från charm, mitt i stan... Synd på så rara ärter. Två hus lyckades överleva rivningshysterin och innehåller nu Kafé de Luxe: en cool restaurang/kafé/club med gammal inredning. Fint!

Från ostkupa till betongklossar. Tanken vindlar. Ha en skön helg!

3 kommentarer:

Ann Holmberg Elisson sa...

Tack detsamma!

Gunilla Byström sa...

: )

Anonym sa...

Ja ibland blir det man först tönkte, till en helt ny tanke!
Fin ostkupa där! :) /Eva