08 oktober, 2015

En motig dag

Cyklade ner på stan i svidande motvind. Hur man än cyklar så har man motvind. Märkligt på min ära.
Skulle möta min son på banken då vi ännu en gång (tredje/fjärde) måste besöka detta mammons tempel för att skriva under papper och sånt.

Med början i somras fick han en bankdosa. 
Och ett bankkonto.
Uppstod ett stort behov av ID-kort. Lång tid innan kort togs. Ännu längre tid innan kortet kunde hämtas ut (vi snackar månader), då han går i skolan längre än banken håller öppet. Kom hem och trodde han skulle kunna fixa Swish!
Nej, det måste man ha ett mobilt Bank-ID för. Och, för att skaffa ett sådant måste han ha ett inloggningskort; som han då inte hade fått när han fick bankdosan. Efter lång väntan blev vi så betjänade av den enda personalen bakom disken... (vad är det med banker nuförtiden???)
Lille sonen hade då inte något ID-kort med sig (ni anar vart detta barkar, eller hur) då lille sonen aldrig handlar något och följaktligen inte vill dra omkring med bankkort eller ID-kort på sig (suck).
Personal kan då ej göra någon beställning av inloggningskort. ID måste finnas.

Tänkte då att jag kunde öppna ett konto i sonens namn åtminstone. Nej, det går inte heller! Båda föräldrarna måste vara med och skriva på papper!

Tack, tack så hemskt mycket för att vi nu har besökt banken fyra gånger utan att ha kommit ett steg närmare lösningen.

Sonen cyklade hem, jag gick på stan. Sonen kom tillbaka efter några timmar med ID-kortet på sig! Hungrig och sliten fick vi nu vänta ännu längre tills de satte in en extra personal. Halleluja!

Frågan är om hon visste vad hon gjorde? Det tog minst 30 minuter att plocka fram papperet så att vi äntligen kunde cykla hem.
I motvind!

                                                         *

Då känner jag mig lite glad att jag slipper ta en okänd busstur för att hämta yngste sonen, efter hans första två timmar på korttids kl 17.00, för att sen laga
mat till barnen, ta emot barnvakten, för att sedan vara nere på stan igen kl 18.00 för att då glad och avslappnad gå på restaurang med tre tjejer...
Och detta slipper jag alltså för att min sambo krockade med en älg häromdagen och därför måste jaga ny bil och därför tog ledigt ikväll och därför kan hämta lillen, så att jag glad och avslappnad gå på restaurang med tre tjejer!
Vardagsdramatik, är det inte underbart!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hahaha, jo onekligen!
Helt underbart!
Känner igen det där från tiden då alla barnen bodde hemma!
Numera är tillvaron något lugnare här, med vissa undantag!
Hoppas du fick njuta av restaurangbesöket, efter din motiga dag! / Eva

Ann Holmberg Elisson sa...

Tur att sambon är okej, älgar är hårdare än somliga tror :)
Hoppas du fick en skön kväll till slut!

Gunilla Byström sa...

Kvällen blev mycket trevlig och god!
Åt sushi och havskatt. Mycket gott!
Men sen... började det bubbla i magen
och till slut hade allt runnit ut igen. Fräscht...
Men då var jag lyckligt och väl hemma igen : )

Antingen var det soja eller så var det wasabi.
Min mage blev väl överraskad, stackarn.

Anonym sa...

Aj då!
Jag har själv extremt känslig mage o vet hur det kan vara!
Äter mjölk, gluten o sojafri kost, vilket gör en enorm skillnad!
Bra att kvällen i övrigt blev trevlig iaf / Eva