09 december, 2012

M M och autism

Att Måns Möller hade en autistisk son hade jag ingen aning om förrän för några veckor sedan. Beklagar.
Och tipsar Måns och alla andra som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) att köpa och läsa den här boken!

Ändra barnets kost och ge tillskott i form av vitaminer och mineraler. Hälp barnets immunförsvar. Det finns mycket att göra för att barnet ska må så mycket bättre. Plötsligt går barn själv på toaletten, de börjar prata, de kommer ut ur sig själv etc. etc.

Läste om en familj med fyra barn varav tre hade NPF.
En flicka kunde leva på pommes frites och bearnaisesås i veckor.
Ensidiga matvanor är vanliga om man inte har lagt om kosten till GFCFSF-diet.
GLUTENFRI, KASEINFRI (mjölkPROTEINfri) och SOYAFRI diet.
Ta sen bort så mycket av färgämnen och onödiga E-nummer som möjligt; framför allt glutamat (bl a E 625) som är en smakförstärkare. D v s, man adderar lite kemi till maten för att få den att smaka mer, då råvarorna tydligen inte är av så god kvalitet att de smakar gott av själva...

För min son tog den ca en månad på dieten innan han förstod hur en toalett skulle användas, därför att signalerna till hjärnan kom fram! Hans språk utvecklades enormt, han började sova på nätterna (utan hjälp av melatonin),
hans mage började fungera perfekt. 

Hippokrates, medicinens fader, föreläste för sina studenter för nära 3.000 år sedan: "Låt din mat bli din medicin och din medicin din mat".
  Moses Maimonides, den store 1100-tals läkaren utvidgade Hippokrates råd när han sa: "Ingen sjukdom som kan behandlas med diet, skall behandlas på något annat sätt".
Hittade texten här ,där du också kan du läsa en hel del intressant om gluten och schizofreni också...
Och detta: "Mindre barn tycks alltid vara de första att drabbas av miljöstörningar, inklusive mat- och kemikalieallergier. De unga, som har ett nervsystem statt i utveckling, tycks vara särskilt i riskzonen när det gäller varje allergen eller toxisk överbelastning. Detta leder ofta till olika beteendestörningar såsom hyperaktivitet och inlärningssvårigheter. Fastän det rätta antalet inte är känt uppskattas i nyligen gjorda undersökningar att ett barn av tio reagerar negativt på några vanliga livsmedel och/eller deras tillsatser. (Ref 17)"

8 kommentarer:

Kicks sa...

Beklagar? Har sonen dött eller? Inte undra på att föräldrar till barn med npf funktionshinder känner skam. Acceptansen och förståelsen är inte stor. Grattis Måns till en underbar son som jag hoppas har givit och forfarande ger dig glädje. Du får möjligheten att se livet från andra synvinklar vilket är berikande i sig. Han är din son ingen annans. Var stolt!

SPRAKFÅLEN sa...

Hahaha! Jag har själv en autistisk son och han lever, men det är stundtals jobbigt att vara förälder till honom. Jag tycker att man kan beklaga all sorg i livet, samtidigt som man älskar sitt barn och är stolt över dess framgångar och varande.
Jag kan också beklaga att det barn man fått inte alltid får den behandling som det har rätt till, som fysiskt sjuk. Vad jag menar är att barn med NPF ofta har fysiska problem som aldrig tas i beaktande eftersom doktorer i gemen anser att ALLA fysiska problem kan förklaras av att barnet är autistiskt! Magont, ångest, huvudvärk, diaréer, allt får man "räkna med" när man har ett NPF-barn!
Inte fan skäms jag för att min son är som han är. Jag är förbannad för, och beklagar att dessa barn och så många andra "avvikande" barn inte får den hjälp och anpassning som de behöver för att klara sig i skolan.

Kicks sa...

För mig låter det i alla fall hemskt att beklaga. Vi olika livserfarenheter helt enkelt....

theangelnamedmaddi sa...

att beklaga att någon fått ett barn med handikapp bevisar bara er andras okunskap! men vill man öka fördomarna så gratulerar. det säger bara mer om er som människor än om våra underbara barn med speciella förmågor!

SPRAKFÅLEN sa...

Jag BEKLAGAR verkligen att ett ord kan ställa till det så. Kanske är det så att vi lägger in olika betydelse i ordet? Jag tycker inte alls att det är en dödsdom över barnet eller förälderns liv. Jag tycker att barnen har väldigt mycket att lära oss. Precis som alla barn. Vi får de barn vi får för att lära oss något om livet. Och lärdom ska man aldrig beklaga sig över...

SPRAKFÅLEN sa...

Intressant är också att se att det enda ni har reflekterat över är ETT enda ord. Innehållet för övrigt var visst inte intressant. Well, vi har väl olika intressen i livet misstänker jag.

AnBr sa...

... som fan läser bibeln eller vad man säger... suck...

Anonym sa...

Alltid lika tråkigt när man märker att en del anser att rätten att få uttrycka sig slarvigt står över rätten att slippa fördomsfulla och sårande kommentarer. Att beklaga någons livssituation är arrogant, och blir inte mindre arrogant av att du "hahaha!" när du uppmärksammas på att du trampat någon på tårna.