Lisbeth och Kelly

Lisbeth var så nöjd med sin Kelly-bag; känslan av att vara (nära) Grace Kelly.
Det gjorde henne ingenting alls att leva resten av livet på billig falukorv.

Jag skulle också nästan kunna köpa en Kelly-bag och leva snålt efteråt. Nästan, alltså. Och det är väl där jag skiljer mig åt från en Lisbeth.
Jag går sällan till excesser. Lever alldeles för mycket i huvudet. 
Tänker efter före. Handling - konsekvens.

Så till den milda grad att det ofta inte blir någonting alls av tanken.
Vilket kan reta en hel del som hellre agerar än reflekterar.
Vilket kan reta mig själv till vansinne och skapa en hel del självgnäll (förakt är väl ändå att ta i). Men jag vågar ju inte! Tänk om det och det och det händer?! Oh, farligt! 

Dessa tankar drabbar mig inte så ofta i vardagen utan oftare om någon utmaning dyker upp. En, som folk tror att jag klarar av och som jag borde klara av, men som jag av någon anledning känner osäkerhet inför.

Va, vad sa du? Självkänsla? 
Nej, nån sån har jag inte...
Men Lisbeth; prata med henne. Hon kan hon!

Dagens citat:"En människa kan aldrig någonsin vara tillfreds utan sitt eget gillande." Mark Twain

Dagens gilla: Alla Lisbethar i världen. Grattis till er!