Sticksugen

Höstkylan biter i kinderna under kalla nätter. Sover alltid med fönster öppet eller/och elementet avstängt. Och kallt blir det!
Det är då man förstår att väldigt många procent värme lämnar kroppen genom huvudet och jag förstår bruket av nattmössa. 
Men, det går också bra att svepa täcket över huvudet och endast spara en öppning för friskluftsandning.

Eftersom vinter och kyla står och bankar på dörren ska jag sticka mig en poncho. Hittade ett väldigt fint mönster av Eline Oftedal fra Norge. Tog ett djupt andetag och beställde garn från en trevlig liten shop på nätet. Inte många dagar senare kom paketet med härliga rostbruna garnnystan.

Men, den tilltagande förvirringen i hjärnkontoret hade slagit till och jag hade bara beställt halva mängden av nödvändigt antal nystan... Med frakt så blev det ju nästan 200:- ändå, så det kändes ju onödigt surt att behöva beställa lika mycket en gång till. 

Kontakt med stans fina garnaffär och där hade hon likadant garn som var lika fint. Och son tur var, lika billigt som på nätet! Och när jag ändå var där... ja, då köpte jag såklart rundstickor som man kan skruva på och av olika längder; 40 och 80 cm. Drygt 300:-, tack. 

500:- på en grej som inte ens är påbörjad : ) Men NU ska jag börja, fortsätta och slutföra detta projekt och DU är mitt vittne! Fråga mig vad som händer, om jag inte är färdig snart?! För det behöver jag.

Och jäklar vad snygg den ska bli och jäklar vad varm jag ska bli!

Doomsday?

Jag läser en bok i vår bokcirkel "Dagny".
Den heter "Slutet på kedjan" och är skriven av Fredrik T Olsson.
En s k spänningsroman i samma anda som da Vinci-koden.
Koder och undergång. Spännande, om än lite märkligt språkbruk. Tycker jag.

Och så får jag se en film på Facebook i morse.
En privat film från en motorväg i USA. Polis har stoppat alla privatbilister och istället kör lastbil på lastbil i en ändlös karavan. Minst etthundra stycken. Från Coca-Cola, WalMart och andra obskyra företag...

Liksom lite creepy, alltså. Varför kör det minst etthundra lastbilar övervakade av polisen "genom" USA? Känner ni olusten komma krypande? Vad är det i lastbilarna? Vapen? Militär? Vaccin? DÖDEN?!

Detta är ryska lastbilar på väg till Ukraina. Ännu mer skrämmande. foto: sr.se

Men då kom min lillebror med svaret. Och jag bara FATTAR INTE hur jävla korkade de är i USA ibland?!

Detta var då en konvoj (världens största naturligtvis) för att visa sitt stöd för handikapp-OS, Special Olympics. Och såklart för att visa sitt stöd för lastbilsförare i USA. 

Men ursäkta en surkärring; finns det inte bättre sätt att visa sitt stöd för handikappade människor än att spy ut avgaser över dem och blockera vägar för andra bilister (som också spyr ut avgaser)? Jag bara undrar.

Vågar du åka till Gekås?

Ännu en gång ett besök på Gekås i Ullared.
Andra gången.
Första gången var för sisådär 15 år sedan.
Ärligt talat. Vad är grejen med det där varuhuset?
Hittade ingenting som slog oss med häpnad över hur billigt det var.
Men handlade ändå för 1900:-
Ett antal kalsonger, några t-shirts och... ja, vindrutetorkare! De senare var billiga, i alla fall. Smågodiset för 47:-kg var ju också billigt så vi plockade ihop två påsar. Inte överdrivet tunga men skönt att slippa tänka på hur dyrt det skulle bli.

Men, när vi kollade på kvittot vägde den ena påsen 1, 8 kg och den andra 1, 6 kg!? Eftersom vi redan tagit oss tillbaka till bilen (och då parkeringarna är stora och många orkade vi inte gå tillbaka. Sa jag att det var galet mycket folk där också?) Tog med påsarna hem och vägde den ena på brevvåg, minsann. Och se där, Gekås vågar lägger på ett kilo på det du köper! Inte konstigt att de tjänar pengar. 

Men jag är ju inte den som ger bort pengar i onödan och tycker att rätt ska vara rätt. Hur många andra skinnar de på samma sätt varje dag? Hur många miljoooner drar de in per dag med tanke på hur jäkla proppfullt med människor det var överallt? Måste de då också lura sina kunder, undrar jag

Inte vår påse, och här fungerade visst vågen korrekt!

.Ringde till kundtjänst och fick tillbaka mina pengar utan prut! Inga problem där inte. Och innan vi la på hann jag pipa ur mig att de skulle ta en titt på hur vågarna fungerar. Javisst, log hon (säkert).

Nu kommer jag knappast att besöka Gekås fler gånger i mitt liv, då jag inte alls tycker att det är en spännande affär, överhuvudtaget. Men för dig som ska dit: kolla kvittot innan du åker därifrån eller ring kundtjänst dagen efter.

IKEA, Portland, OR, USA

Måste väl lägga ut de foton som Kathy från Amerika lade ut på Facebook imorse. Lite förvånande att de finns fler motiv på tallriksunderläggen. 
Jag tog för givet att det bara var det enda motivet som jag såg på IKEA i Älmhult, som var producerat. Men då får jag väl anta att de andra motiven var helt slutsålda! 
Och detta två veckor in i julförsäljningen. Jovars.
Inte så illa. 
Själv använder jag aldrig underlägg, så jag har inte hjälpt till med försäljningssiffrorna.

Jag gillar böcker

Kunde inte motstå. 
På IKEA i en lägenhet låg denna gedigna, välgjorda, urfina bok på ett bord. 
Vi bläddrade i den och kände pulsen öka. En bok man inte kan motstå, helt enkelt. Översatt till engelska, men jag väljer svenska när det handlar om faluröda hus.
Jag köpte den och nu ligger den på ett bord i mitt hem och bara glöder.

En annan bok jag inte heller kunde motstå av sentimentala skäl är en ny bok om Poirot. Nej, det är inget gammalt nyupptäckt manus av Agatha, utan en helt ny bok i samma anda. Och jäklar om den inte lever upp till min högt ställda förväntningar! "Monogrammorden". Tjusig titel.

I en postlåda i min omedelbara närhet snart hoppas jag.

Men just nu måste jag plöja "I slutet av kedjan" av Fredrik T Olsson. En rätt så stabil bok som jag ska vara färdig med till den 4:e november. Och då ska jag också presentera en ny bok för bokklubben "Dagnys". 
Oh, hur ska jag hinna allt?! 

(Där kände jag mig som en av damerna i Downton Abbey. Hur hinna med allt som ska göras varje dag, med klädbyten och allt? Och nu har ju radion kommit till slottet också. En tidstjuv, minsann!)

Fredagsmys

Nä men, hör ni ni. Det är fredag. Vad ska ni göra i helgen?


Vi ska ha ett par på middag.

Pysslig torsdag

Let me introduce to you: Felix the Fox.
Extremly cute!

This is Charlotte Fox.
Like to be Felix´girlfriend any day.

And when the rain pours down, this is the umbrellawhich saves them from the cats and dogs.

Om du vill sy de här rara djuren och bygga ett paraply, eller nåt annat kul, så hittar du allt här på Cynthia Treens Etsy-shop. 

Själv känner jag mig lite klen (speciellt om jag känner efter...); jag har drabbats av den icke-populära sjukdomen borrelia!

Visade sig som extrem trötthet och influensliknande symptom förra veckan, för att gå över i ett ryggont som jag inte känt på år och dag, över helgen. Idag känner jag att det börjar göra ont i det fem centimeter stora märket på underarmen. Men jag kämpar emot med kollodialt silver både ut- och invärtes. I kombination med antibiotika kan jag bara hoppas att jag ska lyckas ta död på bakterierna, så jag slipper ett livslångt handikapp... för det är jag inte alls sugen på : (

För övrigt bevistade jag IKEA i förrgår, men jag var inte imponerad av mina julsaker så jag inskränkte handeln till ett paket servetter... Tycker inte IKEA har förvaltat denna bildskatt (MOHAHA!) på rätt sätt. 

Nu jobbar jag på andra bilder. Ett konstnärligt samarbete med min yngste son. Det är SÅ roligt och jag hoppas att det ska bli succé så småningom. För det är han värd!

Jul på IKEA 2014

Klart fåglarna ska få en havrekärve.

Dags att bärga granen.

I väntan på tomten.

Julafton i stallet.

Nu är det jul igen!

Tänkte att jag snart måste åka till IKEA och kolla vad, av mina bilder, som finns i deras julkollektion. Har sett julklappspapper, men inget annat. Alltid lika spännande...

En pumpa

Jag tänker mig att jag är den nya Ernst. Tar liksom det som finns och gör något... av det. En avbruten gärsgårdsstör, resterna efter sambons äppelträdsbeskäring ihopsnodd till en krans. En pumpa uppträdd på en tunn grillpinne. Vips, så har man en höstskapelse!
Satte först dit ett äpple för att fåglarna skulle komma och äta, men de var inte intresserade, så då fick det bli en pumpa istället. 
Lite senare i höst vill jag sätta dit något som fåglarna ska äta av. Jag behöver då bara vända på huvudet där jag sitter för att få lite gratis underhållning.

Har redan köpt en större pumpa som fick sin plats på bron bland ljung och sånt. Kände mig lite "stressande" då jag var en månad för tidigt ute med pumpan, men nu har jag blivit så gammal att vad grannar och andra tänker inte rör mig i ryggen! 

Det är ju sant som de säger; ju äldre du blir desto mer kan du strunta i vad andra eventuellt anser om dig och vad du gör. Rätt så skönt, faktiskt.

Släkt i Togo!

Dear Byström

I wish to request your devoted attention to this very important
message. I am barrister Martin Oduk ESQ and i'm writing to inform you
about the death of my late client (Dr. G. Byström). As his personal
attorney, i want to bring to your notice, a huge amount of money that
he deposited in a commercial bank in my country Togo before his death.
I do hereby solicit/request for your assistance to stand as his next
of kin since you bear the same Surname with him (Byström) to claim
this money before the bank confiscate it as there was no WILL before
his death.
Contact me for more information.

Sincerely,
Martin Oduk ESQ.
Private Email: martinoduk@gmail.com

Kolla!

Hade ingen aning om att jag hade en släkting i Togo!

Så ballt liksom.

Men så synd att han har dött.

Samtidigt som det måste betyda att jag kommer att ärva JÄTTEMYCKET pengar!

Jädra gött!

Martin Oduk, så glad jag är att du hittade just mig!

K som i kalender

Mina senaste glasögon vilar på almanackan från Danmark, tillsammans med en brosch jag köpte från Etsy härförleden. Noaks ark. Fin va?

O som i owl, ostkupa och oktober

Ho ho!

Nyponrött

Oktoberfynd

Gjorde mig ett besök på "Mormors spetsar" häromdagen. En affär som ligger en liten bit från Storgatan och därför "inte finns". Växjö är en stad med konstiga invånare. Om affären inte ligger på Storgatan (som leder rakt genom staden), så faller den ur medvetandet hos många.
Kanske tillhör jag också de där galna invånarna, eftersom jag inte besökt "Mormors spetsar" på länge. 
Men detta misstag ska inte upprepas!

Ägarna till affären ägde tidigare en supermysig blomsteraffär, men valde att sälja den och istället öppna en inredning/klädaffär i en källarlokal med små rum i fil, lågt i tak och väldig charm. Vid samtal med ägarinnan visar det sig att hon också äger en stor portion klokskap och charm : )

Jag hittade denna rara "ostkupa" och en inbunden almanacka för 2015 från Jeanne d´Arc Living med vackra bilder i. Dessutom på danska, detta språk som jag verkligen avskydde i min ungdom men som jag godt kan lide nu!

Tror det beror på alla bra danska program vi ser på i Sverige. Man vänjer sig liksom. Men utan översättning så fattar jag ingenting!

"Hur eller hur", som en lärare till mig brukade säga och som jag tyckte lät så konstigt att jag numera använder mig av samma uttryck, men mer  som ett konstigt sätt att prata än i seriösa sammanhang (fattar´u?)... så älskar jag dessa små personliga affärer, i personliga lokaler med pryttlar och kläder i en finfin blandning!

Vi har ju ett rätt så stort köpcentrum utanför stan och fi tusan så tråkiga lokaler! Som avlånga tarmar, helt könlösa och ocharmiga ligger de vägg i vägg och tråkar ut mig. 

Problemet med Växjö är att hela staden är uppbyggt i ett rutnät. Inga mysiga, slingrande gränder, ingen kuperad terräng mitt i centrum, inga överraskningar liksom. 
En gång i tiden fanns Båtsmansbacken som väl räknades till slummen. Men den låg mitt i centrum. Riv skiten, sa kommunen, släta ut kullen och bygg asfula betongklossar istället. OK. Så gjordes på 1950/60-talet och idag har vi de fula byggnaderna kvar, totalt befriade från charm, mitt i stan... Synd på så rara ärter. Två hus lyckades överleva rivningshysterin och innehåller nu Kafé de Luxe: en cool restaurang/kafé/club med gammal inredning. Fint!

Från ostkupa till betongklossar. Tanken vindlar. Ha en skön helg!