30 november, 2010

Turkey trot



Ett recept ur Buffé 2009 skulle rädda kalkonmiddagen.
Jag är inte den som älskar att laga mat. Långt ifrån.
Men visst, jag gör gärna en ansträngning för mina vänner.
Som att laga till en Thanksgivingdinner. Kollade naturligtvis först i min amerikanska kokbok anno 1982 för ett genuint recept, men då stuffingen innehöll ostron backade jag.
Så jag kollade på det gamla internet och hittade ett recept som någon bloggat om.
Det borde väl borga för ett bra recept, tänkte jag.
Tillagade drygt tre kilo fågel, kokade och silade såsen,
joxade ihop stuffingen (fan, vilken gegga), hittade en ask tranbär i frysen, kokade brysselkål och pressade potatis.

Summa summarum: en vällagad måltid (tog väl halva dan minst) som inte imponerade på mina smaklökar i alla fall. Brysselkålen var dock jättegod!
Våra gäster påstod att allt smakade väldigt gott,
men är inte det gästens främsta uppgift?

Nu har jag gjort en kalkonmiddag.
Kanske den första och sista i mitt liv.
Och det kan jag leva med.

4 kommentarer:

Helena sa...

Och brysselkålen som hörde till nåt av det värsta, när man var barn!
Vad bestod stuffingen av, då? Kycklinglever och brö'sull och töckeran?
Minns bara att man är mest kritisk till det man lagat själv och så har man ju hunnit ledsna på hela skiten, om man har hållit på en halv dag! Dina gäster ljög nog inte, de tyckte det var gott!

Arild sa...

Jo, det var medskickat lever och ett jättestort hjärta (urk!), bröd, majs, kycklingfond, charlottenlökar,
vitlöksklyftor,kycklinglever,smör,
chilipulver,sidfläsk,vatten, ägg, koriander, persilja,ströbröd
salt och peppar

Vicken röra!

Och mycket riktigt, jag var rätt trött på eländet när vi skulle äta. Kockar, att de bara vill. Lukta äckligt matos och bli mätt på ångorna. Ingen höjdare, precis.

Kock au vin sa...

Man får väl iallafall hoppas att fyllningen var gjord med ett gott hjärta. Råbiff kan kanske vara en alternativ rätt för att undvika de mättnadskänslor som matoset från en tidsödande kalkon skapar. Det franska köket rekommenderar: Krångla inte till det; ät råvarorna som de är. Men var desto noggrannare med valet av vin.

Arild sa...

Ja, just hjärtat klarade jag inte av att hacka ner i maten. Försökte få katten att äta det, men det blev nobben. Nåt sånt skulle förmodligen inte falla honom in.
Råbiff har jag trots min ampra ålder icke inmundigat ännu och tiden lär utvisa om en slik maträtt kommer över mina fnasiga läppar.
Vinet, det gamla vinet... Nuförtiden avstår jag alkohol då jag anmodats avstå dessa våta varor. I alla fall ett tag. Min kropp mår visst inte bra av spiritus i olika varianter.
Och jag har PRECIS lika roligt utan alkohol. Framför allt dagen efter en måltid, då jag skådar in i mina icke uppsvällda ögon, och känner mitt ickeonda huvud dunka.
Den jävla åldern tar ut sin rätt, tydligen.
Men lite glögg ska jag drick på ljushuvudets dag.
Schkååål!