Boktok

Ninnannanna ninanna...

För dig du naturälskande bokälskare:
En bok om en man som blev hel av att umgås med naturen. Men vad jag förstår så hade han umgåtts med naturen hela livet. Men han flyttade hemifrån och blev deprimerad. Som tur var träffade han en kärlek och mådde sedan bättre. Ha, ha, vilken eländig bokrecensent jag är!
Jag läser denna bok mycket splittrat; några minuter på toa då och då... 
Kanske inte så schysst mot författaren.
Boken heter "Den helande naturen" av Richard Mabey och har hyllats över hela universum, typ.
Sägs vara skriven som en roman, men det var väl ändå en lögn.
Än så länge berättar han mest om olika naturtyper i Norfolk, England. Kärr och träskmarker. Odlingslandskap. Jordreformer. Översvämningar. Fukt. Många fåglar. Tja, jag är inte helsåld på boken, det erkännes.
Men framsidans illustration är väldigt fin! Gjord av Lina Ekstrand.
Detta nämns inte ens på adlibris; däremot formgivaren. Så jävla märkligt att en så viktig del av boken inte ens nämns vid namn! Skämmes adlibris!

"Ditt förhållande till djuren och skogen alldeles utanför din dörr kommer aldrig mer bli sig likt efter att du läst Den helande naturen. Du kommer se, känna och höra tusentals nya saker tack vare Mabey."

Jasså, det säger du...
Här en recensent som också genomskådat boken ; )

En bok som jag fortfarande verkligen vill läsa är "Skogsliv vid Walden" av Henry David Thoreau. Men den kanske också inte är så fantastisk?

Naturbok nummer två: Drawn to Nature av Holly Ward Bimba.
En "bok" jag köpte på omslaget. Visade sig vara mer en fint inslagen noteringsblock med blyertspenna 2B och ett kuvert med tio bruna påsar samt tio klistermärken. Blocket innehåller också text om olika natur"fenomen" och är väldigt fint illustrerat. Men jag som trodde jag köpte en bokbok känner mig lite dum som inte läste noggrannare om vad det var jag köpte. 
Men ångrar mig gör jag inte!
men vad ska jag använda påsarna till? Plocka fjädrar, insekter och kottar och lägga i dem? Nej, det känns väl inte särskilt spännande

Naturbok tre: Lisens gröna värld av Lisen Sundgren. Fin hemsida!
Väldigt fin bok indelad efter årstiderna. Enkla recept och huskurer med växter från naturen, som det står på framsidan av boken.
Rekommenderas!

Speleologi

Grottan av NoahsArk

När man har jobbat intensivt med en bild och ögonen håller på att ruttna på en, då är det bra att slinka emellan med en annan bild. När man sedan är färdig med den bilden går man tillbaka till den första; upptäcker eventuella fel, ändrar lite och får sedan anse sig färdig med affischen till Kulturnatten!
Ja, det är alltså inte den ni ser ovan. Det är ju bilden "jag rensade ögonen med". Papper och färg, som vanligt. 
Jag är glad att jag har så många foton av Noahs papper, för numera är det inte många penseldrag han gör : (
Men jag visste ju att den dagen skulle komma, så jag var förberedd.
Men jag saknar min vän som satt bredvid mig varje kväll.
Nåväl, en vacker dag kanske han kommer tillbaka...

Nu ska det skickas ut pressmeddelanden och ståhej.
Och ett kort på oss två?! Hur ska det gå till???
Ett fint magnetfoto finns på kylskåpet. Jag gillar verkligen inte kostnaden för klassfotografier etc., men i år kunde jag köpa ett magnetkort och en anteckningsbok med Noah på för endast 160:-. Så lagom!
Kan jag kanske fotoshoppa ihop ett gruppfoto? Säkert...

Och vips blev det en höstdag!
Regn och blåst minsann. Men herregu´, sommar fram till 27 september! Jag klagar inte. Det finns ju bussar.

Pensionsnytt

Yiiiiihaaaah!
Från AMF får jag i alla fall 160:-/månad livet ut från det jag fyller 65!

Resan fortsätter

Hemma mitt på dan. Storsonen gick i skolan i nästan tre timmar idag och sitter vid datorn såklart. Ärligt talat, vad är det med skolan nuförtiden? Väldigt många lektioner hoppas över; antar att de inte orkar eller kan få fram en vikarie? Egentligen skulle man skrika högt, men det är väl så här det är nuförtiden i Sverige. Nedmonterat, på väg till skroten. Kasserat, urkasst.

Det finns många fördelar med att jobba inom teatern. Det är roligt, det är kreativt, man träffar många trevliga människor, man får frottera sig med kända skådespelare och man får gå på finfina föreställningar som bonus.
På onsdag ska jag gå på teaterföreställningen "Ankomsten" som bygger på en bok utan ord, tecknad av mina favoritillustratörer/författare Shaun Tan.
En aktuell föreställning om att lämna det gamla för att hitta något bättre, och sedan finna sig själv på en plats där man inte förstår någonting.

Och ikväll ska jag fortsätta sufflera repetitionerna av föreställningen "Varje våg" som handlar om Karl-Oskar och Kristinas resa över Atlanten och de som korsar havet idag, för att finna sig själv på en plats där de inte förstår någonting...

Men till dess läser jag några almanackor och jobbar på att göra den perfekta affischen till Kulturnatten 2017!

Vardagsliv

Efter en "härlig" morgon på habiliteringen (men personen var BRA), där vi fick berätta lite om livet med sonen, hör vi själva hur tokigt det låter. Jobbigt liksom.
Kiss överallt typ, för att inte tala om bajs som hamnar lite tokigt ibland.
Tvättandet. Att man måste plocka undan så mycket för att det inte ska hällas ut eller ätas upp. Att man måste låsa dörrar för att det inte funkar att ha dem olåsta. Att storebror måste ha en svår tillvaro.
Och att det är läge att begära utökad korttidstid. 
Ja, tack, det skulle väl vara skönt.

Och när man pratar och berättar så känner jag den där darrningen i rösten som ibland kan signalera nervositet, men i det här fallet snarare signalerar: pratar jag mer och djupare så brister det. 

Men att bryta ihop är ju inte aktuellt, så farligt är det inte. Man kan förfasa sig över människors levnadsförhållanden: "Hur står de ut?!", men när man lever i nåt knas, så blir det faktiskt vardag.
Så här är det och så här blev det. Bara att ta hand om skiten livet dag för dag. Det finns miljontals som mår så mycket sämre!

Och, man får förmodligen inte mer än man klarar av. Man får bara anpassa sig och ducka när det känns lite jobbigt...

Jag trivs t ex med att jobba som jag gör, konstiga tider och oregelbundet, men INTE när jag måste blanda in andra (motvilliga) personer till hjälp. Det gör mig rätt så förbannad att man inte kan be om hjälp fler än två kvällar på tre veckor innan det börjar gnällas över att det är för jobbigt...
Då kommer jag att kämpa så mycket som behövs för att den personen inte ska komma hit fler gånger. Jag tar hellre in någon glad från gatan än besvärar släkten fler gånger!

Jobb och nöjen

För första gången på länge ser jag ut på en molnig himmel.
Igår hade vi tropisk värme sent på kvällen igen.
Nu har vi moderata 17 grader och det ligger regn i luften, men jag hoppas det inte bryter ut; jag ska cykla till jobbet snart.
Sitta och följa texten i ett manus jag borde kunna utantill vid det här laget.
Men, eftersom det inte är jag som ska stå på scen om två veckor lägger jag inte särskilt mycket på minnet. 
Jag beundrar verkligen de som har pluggat in varenda ord och sedan dessutom ska röra sig i speciella mönster och "danser". Innan det sitter. Innan man har dansat in varenda ord i sin kropp. Det kräver sina repetitioner.
Fortfarande ett roligt jobb!

Jag tror i och för sig att min hjärna är byggd för repetitiva jobb.
Jag har jobbat med att läsa almanackor i 16 år utan att dö på det (bara lite, ibland) och nu sitter jag och läser samma ord om och om igen utan att tröttna.
Denna hjärna behöver inga större förändringar för att trivas, åtminstone inte vad det gäller arbete.
Då är det värre med privatpersonen. 
Hon gillar förändringar och roligheter!
Så imorgon ska vi vänner på en konsert med Växjös pianovirtuos Per Tengstrand och Rottnes sångson Ola Salo. 
Det ska bli en fest! Och i Växjö har vi en världsberömd (tror Växjö) MAT-mässa som sträcker sig över hela helgen. Närodlad mat lite överallt. Och vi ska ut efter konserten och mumsa litegrann. Topp!

444

Inatt. Drömde om någon dörr eller liknande. 
Hörde på avstånd väckarklockans entoniga, envisa pipande.
Vaknade och böjde mig över sängkanten för att kolla om det verkligen var dags att stiga upp. Klockans digitala siffror visade på 4:44.
Vad är oddsen för det...?
Någon, eller några, vill mig något.

Tacksam försökte jag sova en stund till. 
Vaknade något senare och var tvungen att gå på toa.
Ytterdörren klickade igen. Sambon gick till bilen för att åka till jobbet.
Klockan var 05.35.

Att bli väckt av att någon är uppe och rör sig, oavsett hur diskret, är väl ändå rätt förståeligt. Men att bli väckt mitt i natten av en obefintlig väckarklocka, det är nåt annat det...

Boktips!

Har läst min första sydkoreanska bok.
Förtjusande liten bok!
En berättelse om människans beteende mot varandra förklädd i fjädrar, päls och näbbar. Har även satts upp som teater, musikal, animerad film etc. 

"Hönan som drömde om att flyga" av Sun-Mi Hwang.
Läs!

Värme i september

Idag är det lika varmt utomhus som inomhus. Molnen täcker hela himlavalvet. Det vilar en tystnad över nejden. Endast en fluga orkar vimsa runt på fönstret innan den flyger mot den öppna dörren.
Katten kurar under jasminbusken och njuter av värmen.
Måste vi äta idag?
Torsdagar är veckans vilodag, då man nästan kan göra vad man vill.
Hade jag varit helt ensam hade jag nog knappast lagat mat, men en 17-åring behöver väl lite näring även om han inte äter något annat än brun mat...

Jag släpper ut de sista dropparna rosévin, men t o m vinet är långt ifrån så iskallt som jag vill ha det, trots att det bevaras i kylskåpet!
Nu är det ju fortfarande sommarvarmt... betyder det att jag kan köpa ytterligare en dunk? Jag dricker nästan bara på sommaren, men om sommaren dröjer sig kvar måste det ju vara okej att fortsätta dricka, tänker jag.
Garnet jag köpte ligger i sin påse. Jag virkade tre rutor, sen kom det annat emellan och nu jobbar jag. Men tro mig, det är bara en "temporary setback".
Jag ska ta tag i projekt African flower igen, kanske ikväll?!
Precis som i livet går det inte att vänta på det perfekta tillfället; man måste bara gneta på, steg för steg, andetag för andetag, för att komma någonstans och komma igång och framför allt bli färdig med påbörjade projekt. 
En maska följer en maska, och en dag vaknar du och inser att du har maskat hela livet. Ha ha! 
Nej, men du inser att du har virkat dig något stort! Du har skapat ditt liv.
Kanske med en del tappade och några sneda maskor, men det blev trots allt ett liv. Ditt liv.
Sa jag att det är varmt? 
Hela natten låg tempen på 18 grader. Just nu, kl 17.40, är det 22 grader varmt.
Bara behagligt.
September, du sköna månad, varken för solig eller för regnig. 
Bara varm, som en kofta en kylig morgon.

NoahsArk har flyt

Igår ringde telefonen. Det kunde mycket väl vara en försäljare eller en närstående människa som jag inte riktigt orkar med. Men jag tog risken och svarade.
Och, hoppla, det var en kommunmänniska!
Och inte vilken som helst, utan en tjej som jag känner privat.
Och som jobbar på kulturavdelningen. Kultur är kul, det vet du.

Så på måndag ska kulturmänniskorna och jag ha ett möte (självklart, man måste ju mötas eye to eye) så jag får veta alla detaljer i NoahsArks kommande uppdrag: att göra affischen till 2017 års kulturnatt!
Well, hello, vilken ära! Och utmaning.
Jag tror att temat kommer att bli "kärlek".
Bra, det är brett som en ladugårdsvägg, det kan jag fantisera om ett tag.
Samtidigt är det alltid svårt att göra en bild på beställning.
Inte alltid det faller på plats lika lätt som det gör, när man bara skapar i det fria.
Well, utmaningar är till för att man ska växa, och kan jag bli längre än 162, 5 cm så gör väl inte det någonting!

En kopp höst

En fjäril kom in genom den öppna dörren, fladdrade mot fönstret på den motsatta väggen. Flög tillbaka mot de ljusa fönstren på den andra sidan rummet och dansade en stund i solen. Lätta vingslag, ingen panik. Och där - flög den ut i det vackra septembervädret igen.

Första september, och den officiella höstmånaden är här med röda rönnbär och, om man sitter inomhus med öppen dörr - kyla i luften. Om du går ut i solen känner du nog att det är väldigt varmt för att vara höst. 
Men det är så vi börjar bli vana vid att känna hösten: varm.
Så fort skolan börjar igen så slår hettan till, åtminstone en vecka.
Sen kan det vackla lite fram och tillbaka.
Morgnarna bjuder på blöt, kall gräsmatta när man går ut och hämtar in sonens första äpple för dagen. Uppfriskande nattkyla mot bara fotsulor. 
Varje dag som regnet håller sig där uppe är en bra dag. 
Nätterna, ja då får det gärna ösa ner för då är jag inte ute. 
Vad jag vet finns det inget jobb som gör att du måste vara ute på nätterna. 
Eller ja, det skulle vara nattvakt då såklart... Men den mesta tiden tillbringas väl ändå i en bil eller inomhus, tror jag.
(Och då kan jag inte låta bli att rekommendera "The Nightwatch" - Nattvakten, som går på TV4. Tittar du inte redan på den så får du gå till TV4Play. Njutbar.)

För länge sedan skrev jag ett inlägg om hösten, eller påbörjade ett inlägg, eftersom jag aldrig la ut den.
Nu känns det som om jag borde ta tag i den texten igen och se om jag kan bli färdig med den. Ska jag gå i en skrivkurs måste jag väl kunna skriva?
Kaffe - ett måste för skrivandet har jag läst någonstans. Problemet är att jag blev så himla mätt av sushin jag åt till lunch!
Känns som om det blir svårt att knö ner kaffe också. 
Men, konsten kräver sin tribut.
Och klockan är snart 15. Jag har ju missat två-kaffet med en hel timme!

Medge att man fikade med mer stil förr i världen!

I Sverige fikar man på jobbet.Säger inte att det är fel, men dagen känns lite upphackad. Ska jag tolka det som att man bara är kapabel att jobba två timmar i streck åt gången?
Själv vill jag likt fjärilen fladdra lätt och lekfullt genom arbetsdagarna (och livet). Och för att hålla sig lätt bör man dra ner på fikandet och upp på fladdrandet.

PS. Någonstans har jag läst eller hört en text av Beppe Wolgers som heter Fyra koppar snö. Gillar verkligen bilden jag ser.