28 april, 2014

Livet ger och tar

Jaha, vad ska man skriva om nu då?

Ett till steg i livet har snart tagits. Vi tycks inte ha så mycket att välja på, eller orka bråka om. Kanske helt i onödan. Kanske det blir bra, kanske är det vad som behövs. Vem vet, inte jag och inte nån annan heller, det är klart.

Yngste sonen får börja särskola till hösten. Tre år på "vanlig" skola, två år på specialskola för autistiska barn och så två år på särskola. Sen ska han byta skola och gå tre högstadieår på ytterligare en skola. Känns ju jättekul. Not!
Det är inte all kunskap som växer på träd
Livet vill inte riktigt som jag vill. 
Han kämpar samtidigt med epileptiska kramper varje natt och snart bär det av till Lund igen. Magnetröntgen ska göras och medicin ska bytas.
Alltid är det nåt med den lille mannen. 

Dagens citat: "Mama always said life was like a box of chocolates. You never know what you're gonna get."
The very best Forrest Gump.

Dagens gilla: Jag trodde min bokförare skulle komma hit idag,men snurrig som jag är hade jag blandat ihop korten. Hon kommer imorgon. Men häpp!, då hann jag ju samla ihop alla siffror och papper och pärmar och ALLT. Och städa av litegrann. Gött.

2 kommentarer:

Freja sa...

Alltså, det låter ju helt galet att han inte kan få gå sin skoltid mer enhetligt!

Gunilla Byström sa...

Ja, det gör ju det.
Men så är det när man har barn som inte beter sig som de "ska". Han fick sin utv.diagnos i höstas. Innan dess var han ju inte utv.störd.
Men jag tror han fixar det.