18 juni, 2014

Pica pica

Vi har fått den mest bedårande lilla skata här i trädgården denna sommar.
När vi äter ute under flädern tar den sig en promenad på altanen och spanar in vad som finns att skåda. Häromkvällen tog den sig en promenad in i huset!
Vi satt och åt och tänkte att den kommer väl ut igen...

Och det gjorde den ju. Lämnade ett visitkort och klev ut genom dörröppningen.
Idag kom den och satte sig på fönsterblecket precis utanför min arbetsplats. Tittade in och kollade att jag arbetade ordentligt.
Alldeles nyss skulle jag resa på mig och vem skuttade då ut igen? 
Lilla Signe som stod i dörröppningen!
En mycket nyfiken skata.
Roligt med såna personligheter.
Det vore roligt att mata henne och se hur tam hon vill bli. Undrar om man kan få skator att prata? 
När jag var ung hälsade jag på en familj som hade haft många tama kråkor under åren. Och t o m fått dem att yttra en del ord! Coolt!


Bild från Wikipedia.

En väns pappa visslade på en gråsparv häromkvällen. Den kom och ryttlade framför honom tills han satte upp sitt pekfinger. Då satte sig den lille fågeln på fingret och fick lite mat ur mannens hand!
Detta handlar om en helt vild fågel som har upptäckt fördelen att bli kompis med en vänlig människa : )
Vännen fattade ingenting. Han var skakad. 
Och kanske innerst inne rörd också.

3 kommentarer:

Freja sa...

Åhh, lyllo dig! Grannarna har ett stort skatbo och ibland hälsar skatorna på hemma hos oss, men de blir bortskrämda av tre jamande katter i fönstren...

AnBr sa...

Ååhhh vad trevligt. Skator som är så fina. Henning sa någon gång förra året när jag frågade vad han lärt sig i skolan - "vi har lärt oss att skator inte är bara svarta och vita, de är blå och gröna också". Så sant så sant och så rart sagt tycker jag... :-)

Gunilla Byström sa...

Ja, den är riktigt rar! Och blå och grön.
Jag tänker på att våran katt kan komma springande när som helst när Signe är här. Men ingen katt hinner väl upp en skata ändå?