23 maj, 2014

Släpp fångarne loss...

Jag tycker att man ska akta sig för att låsa sig här i livet.
Låsa sig vid saker, låsa sig vid människor, vid hur saker ska vara och när saker ska ske, hur de ska ske och så vidare i all oändlighet.
Det är så lätt att man låser fast sig själv. Man måste göra likadant hela tiden, varje gång. Var sak på sin plats kan förvisso underlätta i vissa lägen, men i andra så ställer det bara till besvär.
Favoriten Per Åhlin
Ponera att du har dina färgpennor i flera muggar och du tror att du absolut måste ha dem i samma ordning i samma mugg för att det alltid har varit så och för att du har hittat en ordning som passar dig.
Jag lovar, du vill aldrig låna ut dina färgpennor till någon annan! Någonsin!
Herregud, de andra  har ju inte alls fattat hur bra ditt system är! 
Ställer pennorna lite hur som helst.
När de slarviga har lånat dem, står de i samma muggar och är inte alls svåra att se, men de står ju inte i exakt den ordning som du har bestämt.
Och du skriker rakt ut. 

När dina vänner eller barn har lånat en penna och ställt tillbaka den på fel plats en gång för mycket, så kommer de garanterat aldrig att låna dem igen, eftersom de alltid får en utskällning varje gång du kommer på dem.
Kanske ger det dig ett tillfälligt lugn, men har du funderat på hur ensam du kan bli där du sitter med dina perfekt, färgsorterade pennor?

Och har du sett så roligt barnen har med andras färgpennor, andra som inte alls bryr sig om ordning utan tycker att det är viktigare att barnen får rita?
Att det faktiskt inte spelar någon roll hur pennorna står. 
Det viktiga är väl att de används?

Dagens citat:"En av fördelarna med att vara oorganiserad, är att man hela tiden gör nya spännande upptäckter."A.A. Milne

Dagens gilla: Bohemer.

4 kommentarer:

Ann sa...

Ja, men visst är det så! Jag gjorde mig av med en massa saker som jag samlat under många år. Funkar klockrent utan dem.
Organiserat kaos är det jag lever i. Mannen är likadan.
Lite "röra" känns hemtrevligt, dock behöver vissa, som min son med autism, ordning och reda, men det är en helt annan sak!
Trevlig helg!

Freja sa...

Sonen örde för några år sedan en hjärnforskare säga att rutiner gör att hjärnan åldras. Så vi strävar eg´fter att inte ha så många rutiner. Vi har inge "platser" vid matbordet, för söker ta oss till jobb/skola på olika sätt och på olika vägar, inte ha fasta tidpunkter för när sker ska göras. Vissa saker blir ju ändå rutin, som skolscheman och kvällsaktiviteter i föreningar, men annars är det någon form av kreativt kaos hos oss. Bra i vanliga fall, ganska jobbigt nu när jag har utmattningsdepression och hjärnan behöver vila...

Gunilla Byström sa...

Ja, jag har också läst att hjärnan mår bra av att överraskas dagligen. Annars förlorar den sin plasticitet.
Och det vore ju synd.
Jag har också en autistisk son! Vi cyklar samma väg varje dag, för att han ska känna sig trygg. Ibland, när vi har extra bråttom tar vi en rakare väg, och tack och lov går det också bra : )
Vi har aldrig haft någon inrutad vardag eller helg och det märks ibland att han skulle må allra bäst av samma rutiner varje dag. Men, livet är ju inte sån´t och det måste han väl också lära sig, tänker vi.
Mitt skrivbord är ett så kallat kreativt kaos, men fan så mycket skönare det är när jag har städat omkring mig!

Ann sa...

Håller med om att för mycket ramar och rutiner kan skapa onödig oro när cirklarna rubbas av själva livet, vilket är relativt oförutsägbart.
Någon blir sjuk, vägar stängs av, utflykter ställs in pga av väder, osv i all oändlighet...
Man måste vara förberedd på allt sånt och ha en plan B.