Deppigt värre

Jag önskar jag kunde sprudla av energi, men två nedkissade soffor på en dag tar liksom musten ur mig. Finns det ingen som kan hjääääälpaaaaaa?!
Det hjälper liksom inte att ha möten och prata om eländet.
Det hjälper inte att ha en alarmklocka som ska ringa varannan timme för att han ska gå på toa, för om han inte vill gå då, så går han inte.
Sociala berättelser ska ju funka?
Ja men kom hit och rita då... gör det bara. 
Om du känner tillräcklig energi för att göra det. Komsi komsi.
Annars skulle kanske Minirin dygnet runt hjälpa?
Jag är inte helt negativt inställd till den tanken.

Ja, vissa tycker tydligen att det är rart med barn som kissar. Själv tycker jag det räcker nu.

Onödigt - nödigt

Väcktes 6.40 av min son. Det var väl ändå onödigt.
Åt just upp godis för 30:- i ett svep, nästan. Det var ju väldigt onödigt.
Målade mina ögonfransar idag och har nu vidriga grusiga ögon. Det var ju onödigt. 
Rensade ogräs i landet och planterade om alla självsatta ringblommor. Barfota. Det var ju lite onödigt.
Köpte återigen en chili cheese-påse. Börjar likna ett beroende. Onödigt!

En hel blogg om nagellack! Crazy!

Ska ta en dusch och sanera mig. 
Ska fila mina fötter och måla nytt nagellack (det ljusblå blev inte snyggt på mina skabbiga tånaglar, men det matchade Milos ögon, det gjorde det).
Har sjungit duett med yngste sonen. Jag sjunger "ponny, ponny, ponny" och han sjunger "hä, hä hä, hä, hästen". Svänger grymt!
Jag läser på lite om ketogen kost.
Jag har skrivit till kostdoktorn.se
Jag har köpt två klätternät - armeringsnät, till ärtorna i landet.
Jag har tittat på äldste sonen som sitter rakt upp och ned i stolen och sover.
Att LAN:a en hel natt (!) tar på krafterna.

Och allt detta är och har varit helt nödvändigt denna flygardag.

Dagens citat:"There is no such thing in anyone´s life as an unimportant day." Alexander Woolcott

Dagens gilla: Solskenet idag värmde gott.

Gräv ner dig!

Blev lite sur och irriterad i morse. Stod där och högg i stenhård snö. När den var skottbar för flera dagar sen tänkte jag att "va fan, post- och tidningsbilen kommer väl fram ändå!", men det gör de inte. Sorry.
Så jag står där och hugger med skyffeln för att sakta ta mig ner i den gråbruna snökakan. Kommer där en kille gåendes. En kille som har fraktat sina barn till samma dagis som jag fraktade Noah till. I minst ett år har vi mötts på ett eller annat sätt på morgnarna. Normalt funtade människor hälsar på varandra även om de inte alls känner varandra. Man känner ju ändå IGEN. Det är mer pinsamt att inte hälsa på varandra, eller hur?
Jag tittar upp och tänker mig en blick i samförstånd oss snöskottare emellan.
Hans blick är STELT riktad framåt. Han passerar mig på EN meters avstånd. Absolut avståndstagande.
Han kanske aldrig har skottat stenhård snö?
Förbannat jävla ouppfostrad är han iallafall!

Dålig mor

Vad är det vi äter ibland? Ikväll stekte jag Scans bacon. Å FY FAAN! Upp i näsan stiger en odör av lik, avskräde, grispiss, adrenalin, skräck,våld samt död. Vämjeligt. Jag avstår med nöje att äta gris i fortsättningen. Hoppade julskinkan i år och ska försöka undvika detta av urinsyra indränkta kött. Inte nyttigt för min kropp har jag fått höra av zonterapeuter och homeopater, och nu är jag onekligen övertygad att hålla med dem. Ändå serverade jag mina barn! Sorgligt, men det smakar ju så gott! Den ena fick väldigt bråttom till you know what en stund senare. Sorgligt, än en gång.