Ont som gör gott.

Jag har inte skrivit om denna lyckliga tilldragelse, då det sammanföll med en mindre rolig tilldragelse.
Men sommaren har varit fantastisk i flera avseenden. Soligt, varmt och... hundfritt!!!
Minns min verbala spya över grannens hemska odjur.
Den blev aldrig bättre. Åren gick och varje år var lika jävligt. Vi kunde inte ens vara i vårt kök då hunden såg oss genom fönstret och började skälla som en galning.

Samtidigt som det kokade över här hemma, blev granngubben sjuk. Synd på en trevlig (men tydligen rätt korkad) man. Och gick och dog.
I samma veva försvann odjuret. Bless my soul!
Aldrig har ett djurs frånfälle värmt min själ så till den milda grad...

Och jag är faktiskt djurvän, tro mig! Minsta spindel som jag hittar inomhus räddas till en fin buske utomhus!

Frid och fröjd. En dag bleknade mitt anlete då jag hörde skall från granntomten. Hade hunden återuppstått?! Nej, ryktet lät göra gällande att tanten nu är dagismatte till en söt shetland sheepdog. Den kan också skälla, men inte lika mycket och inte lika hysteriskt. Tack. Tack. Tack.

Premiär

Igår avseglade Varje våg på sin seglats över Oceanen.
Premiärkväll!
Härlig kväll!
Allt gick som på vågor, lätt och elegant. 
Jag fick supporta vid ett tillfälle och då var det bara lite nerver som spökade.
Inget som märktes för övrigt.
Så, nu är jag inte sufflör längre, nu får de segla vidare själva.
Här är recensionen som skrevs av den lokala tidningen som satt precis bakom mig och knäppte med pennan ; ) Mycket bra!

Briggen Charlotta

Jag som alltid är ute i sista sekund lyckades skriva ut några lappar och skriva en inte alls fyndig text som tack för samarbetet (jag hade ju kunnat skriva Lycka till på seglatsen! eller Må briggen Charlotta segla stolt!) Men närå - och ingen blomma eller nåt. Men till nästa gång om den kommer, ska jag lyckas bättre.
Jag tror de var nöjda med min sufflering - de sa det i alla fall : )
Vilka rara människor!

Åren går

Oj, hoppsan vad dagarna gick!
Idag blev en mycket märklig dag då jag tog tag i saker jag tänkt på i åratal.
Skulle ställa mig i bostadskö igen tänkte jag bara för att, liksom. 
Om inte annat för att min son ska ha den minsta chans att få en bostad på sin ålders höst...
Jag skulle skapa ett nytt konto men stötte på patrull då mitt födelsenummer redan fanns?! 
Jag kontaktade då stället per telefon och fick höra att jag fanns där eftersom jag varit hyresgäst hos dem innan. 
Ja ja, tänkte jag, konstigt, men så kan det kanske vara.

-Kan du vänta två sekunder? sa tjejen i andra änden av tråden, efter en kort tystnad.
Hmm, det kändes som om något var konstigt. Men vad det kunde vara anade jag inte.
-Jo, det är så att eftersom vi inte har fått tag i dig sen du flyttade (2004) så står du kvar i bostadskön sedan 1991!!!
-Öh, va?! (Jag tänkte att detta kan inte vara sant) Då kan jag kalla detta min lyckodag, alltså?!
-Ja, du har en nolla (0) i en kolumn, och de som har de har vi inte fått tag på och då bestämdes det att de skulle få behålla sin köplats.

Men FATTAR´U?! Det är ju helt otroligt. Jag har 24 år i bostadskön utan att lyfta ett finger. HAHAHAHAHAHA. Jag skrattar ända upp i himlen av lycka.

Hade detta varit i Stockholm hade jag kanske fått vänta ytterligare 26 år för att få en bostad, men här i Växjö borde jag kunna välja och vraka som jag behagar.
Frågan är hur kul lägenheter det finns på marknaden bara?
Och lägenhet, hur kul är det? (Nej, jag är inte otacksam!)

Jag ska kolla om det finns att hyra på landet, ja, minsann det ska jag.
Sen får vi se om det blir aktuellt med flytt någon gång i framtiden : )

Tralalalala, jag är så glad, så glad!

Resan, del 2

Morgonpigg värdinna dukade fram frukost redan kl 07. 
Samtliga noterade detta, vände på kroppen och somnade om. Kl 09 tyckte vi att det kändes lagom att ta trappan ner till det pastelliga köket/fiket. God och varierad frukost i muggar och på fat som matchade inredningen. Allt går i pastell. Eva har känsla för inredning! 

Så var det dags att kolla in affären igen. Vissa gick loss och sprätte en hel del pengar; själv sökte jag mig till REA-galgarna... Fick en blusjacka från Eva i Walla för endast 350:- och en svart sammetskorv att ha runt halsen för simpla 98:-. Ja men det känns som lagom, tycker jag.
Eva Kallhed är även författare och gav oss varsin bok innan vi åkte! "Nostalgiboken om leksaker". Tack så jättemycket!

Vi tackade för oss och drog iväg med den vita bilen. Det ballaste med den bilen är att man kan titta rakt upp i himlen i den! Glastak. Perfekt när man ska spana på alla rovfåglar som svävar uppe i skyn.
Första anhalt: ikonmålaren Gunilla Zacharias, som höll kurs just denna dag. Vi fick en snabblektion i ikonmåleriets "regler". Det var inte vi som gick kursen, nej, det var tre kvinnor som vi kom och störde i koncentrationen. Fina tavlor blev det. 
Andra anhalt: Galleri Peppinge som bjöd på så fantastiskt fina ansikten! Vill ha!
Köpte mig en rak glasburk utan lock för 20:- på loppiset som de också hade där.
Slirade in på ett ställe där de sålde linnevaror, men det mesta? var från Växbo i Hälsingland och det kan jag ju köpa där (om jag nu skulle vilja det...).

Åsa Melins fina, fina väktare på Galleri Peppinge

Vidare, vidare. Till Kåseberga och Ales stenar.
Men, innan vi besteg berget tog vi en god fisklunch vid hamnen i Kåseberga.
Morgonregnet hade försvunnit och solen gassade sommarvarm mot fiskebodarna. Mumsigt. 
Stenarna stod kvar och var sig lika. Rosenblad som färgade marken röd skvallrade om att ett bröllop ägt rum i centrum av skeppssättningen.
Rara får rände runt med blå prickar på rumpan. Kändes som Skottland, helt plötsligt.

Och så var det dags att återvända mot hemmen, med några avstickare för fika och äppelmust, cementpumpor och sådant. 
Vår eminente chaufför släppte av mig vid pass 19.00. Då, med förkylning tickande i kroppen. 
Nu idag, friskare och med många fina minnen i huv´et.

Nu återstår bara att hitta en bra sladd till lampan...

Resande

Jaha, då var det dags igen! Imorgon åker jag bort. Förvisso bara över en natt, men vilken natt! Jag och tre vänner åker till Skåneland. Självaste Österlen minsann, vid randen av det stora rytande havet. Kanske att det inte ryter så våldsamt imorgon utan mer nynnar och viskar i våra öron, då vädret inte har hunnit övergå till höst ännu. Strandbadens B & B. Där ska vi bo.

Den söta resmusen hittade jag på Etsy, såklart. Titta in i Johana Molinas affär vetja! "They are the cutest", som vi säger på amerikanska. Fast hon kommer faktiskt från Chile. Så då säger jag "Son muy, muy, lindo".

Jag har läst spanska i tre år men hoppas att google translate översatte rätt nu.
Själv har jag glömt en hel del måste jag erkänna...

Todeloo! A tout à l´heure! Auf Wiedersehen! Tjipp!

Birds and bees

Har jag sagt det någon gång? Att jag gillar fåglar? 
Så är det. Härmed var det sagt en gång till.
Håller på att skapa en fågelfarm här hemma. 
När de är tillräckligt många ska jag presentera dem på denna blogg.

Gillar ni blyertsteckning så välkommen in på bildbloggen och ta en titt på ett litet... projekt jag satte igång häromdagen.

Skogsfyndigheter

Och skogen är full med blåbär. Trodde att det var kört i år, då det roströda blåbärsriset skvallrar om blåbärsdöd. Men, tydligen överlevde många plantor och producerade sedan stora, fina bär. Hoppas kunna fylla frysen med en ansenlig mängd bär, så man klarar vintern.
Men då gäller det att först överleva sommaren och hösten.
Spännande tanke.

Pärlans konfektyr

Se här minsann! Det tog några månader, men till slut tog han* tummen ur och skickade mig en fin kartong med finfint innehåll. Har inte smakat än...
Alltför gott för att slösas bort på en vanlig dag, känns det som.

Nej, så ska man inte tänka! Alla dagar är speciella...(har jag hört).
Kanske en liten, liten smakbit ikväll.
Massor med olika smaker i kartongen. Och vilken fin kartong med sidenband.
Mums!

*Niklas Bonnevier som jag tipsade om jobb på just Pärlans Konfektyr. För övrigt en hygglig designer. Han har bland annat designat en gunghäst som lilla Estelle gnider rumpa mot just nu, kan jag tänka mig : )

Svensk kvalitet!

Jag har visst inte sagt detta tidigare. Så nu är det hög tid att det sägs. 
För när det händer är det så speciellt, så alldeles underbart. 
Man har något att se fram emot varje vecka i tre månader!

En applåd till Molanders, TV-serien som tar mig genom vintern!

Den har allt en bra serie ska ha: innehåll, igenkänning, goda kända skådespelare, nya okända ansikten, humor, allvar, kärlek, tragik och så vidare. Ja, du vet, det där som bara blir så bra!

Glugg

Jag älskar gluggar! Ja, jag kan säga det stolt och rak i ryggen. 
Glugg är vackert! Yngste sonen hade glugg rätt länge och min högsta önskan var att han skulle få behålla den. Men inte då!
Det är så snyggt, sexigt och personligt.
Kolla i slutet av bildparaden. Där kommer det snygga gluggar på snygga personer som har haft modet och förståndet (utan att se ner på de som tog bort den!) att behålla den. 
Gluggen. The glugg. Love it!

(Och jag är lite ledsen för Mia Skäringers skull. Att hon inte kunde behålla den. Och HURRA! för Therése Hahne som INTE tog bort den.)

Nu kommer...

20-talet!
Som jag har väntat! Ända sen barnsben, tonårsben och på vuxna ben har jag älskat 20-talsmodet!
Lyckan slog volter i taket när serien "The House of Elliot" gick på TV tidigt 90-tal. Så fina kläder. Kanske var det också därifrån äldsta sonen fick sitt namn... (men med den finare stavningen Elliott). Hattarna (klockmodellen), klänningarna, skorna, frisyren! Love them. 
Nu sjunker jag lycklig in i Downtown Abbey´s vackra kläder även om det inte handlar om 20-talet.

Här hittar du fler tjugotalsfoton

Ja, det har gjorts en nyfilmatisering av "Den store Gatsby" med bl a Leonardo DiCaprio som kommer att haussa 20-talet upp i taket. Den skulle ha haft premiär i december men fick skjutas på framtiden (sommar) för att ge den en chans att vinna plenty of Oscars.
Ser fram emot denna film. Boken har jag läst, men minns den inte som särskilt minnesvärd (men jag har väl fel som vanligt).

I en kartong på en vind finns min mormors bröllopsklänning i syrenlila siden i äkta 20-talsmodell. Jag pillade lite på den i tonåren, men insåg att lila inte var min färg och att den var lite för skör för ett vardagsliv. Vilken tur!

Me and my pen

Eftersom jag har så få besökare på min illustrationsblogg känner jag mig svårt tvungen att lägga upp en del alster även här. Här är då mitt första "försök" med scribbler.
Mäh! Hur kul som helst!

Testa själv.

Milo myser

Mmm... skönt att sova när regnet öser ner. Skönt att kura när vinden blåser.
Skönt att mysa hela dagen lång.
Ibland vore det sååå skönt att vara katt.

Bilden är lite lång. Klicka får du se skönheten i hela sin längd.

Sköna lördag

Vid frukosten denna kalla lördag frågade yngste sonen: " Varför måste man dra ur datorn när det åskar? Är det för att det är elektricitet?" Något åt det hållet. Jag bara satt där och förundrades över att han:
1. Ställde frågan
2. Tydligen har funderat på detta
3. Han har själv? kommit på sammanhanget
4. Satt och lyssnade på mitt svar

Helt fucking jävla unbelievable!

Jag vet att han är på gång och ser fram emot framtiden : )

Tickle me pink!

Lite fredagsmys!

Praise the Lord!

RiDi radio har äntligen
välsignat oss lyssnare
med ännu ett
knastrande
härligt
program!
Jag suger på
godbitarna
och ägnar mig
åt annat
sugande
på SVTPlay
så länge.

Min nuna

Ah, jag har upplevt en ny njutning. En behandling ansiktsakupressur. Så skönt! Doftande olja och smekande fingrar. Fågelläten i bakgrunden och en värmande yllefilt över min frusna lekamen. Och när jag kom hem höll jag på att somna på stående fot. Gäspade käkarna ur led och önskade jag fick gå och lägga mig på direkten. Tyvärr var det inte läge för det.

The Real Group

Var och lyssnade på The Real Group igårkväll. För fjärde gången. Man blir aldrig besviken på den gruppen. Fantastiska talanger. Den här låten är sååå vacker.
Beklagar slut-trudellutten. Vilken osmak att lägga till den!

Yippee!

I brist på... tankar kan jag glädja er med ännu ett nytt program från Ri Di radio! Ska bara lyssna färdigt på Äntligen morgon, sen knäpper jag på den gamla radion och njuter raspig jazz i det galna vintervädret. Man är inte riktigt van, helt enkelt. Men det är underbart! Äntligen lite tag i vädergudarna, inte det där gamla slasket som är så förtvivlat deprimerande. Praise the snow! Igår gjorde jag

t o m en hembakad fettkaka med kokos, mandel, brödsmulor och smör till de rara småfåglarna. Men har de ätit? Nej, och åter nej. De är otacksamma de små liven! Om de nu lever fortfarande...? Då är de otacksamma!

Doris Svensson, my lady of the day!

Eller den här super(upp)studsiga låten!
Visste du att Janne "Loffe" Carlsson spelade trummor och Bernt Egerbladh spelar orgel i detta eminenta band? Nu vet du.