Lucia

Så står hon där igen, för femte året i rad. Man kunde ju tänka sig att jag hade tecknat en ny Lucia i år, men inte då! Jag ägnar mig åt teater, rama in tavlor och försöka skriva texter till min skrivkurs istället.
Hela jag saktar in och knackar mig så sakteliga mot ett nytt år.
Energinivåerna har sakta sjunkit i höst och jag försöker, försöker få upp dem, men det verkar mycket svårt.

Jag letar överallt efter mina IKEA-akvareller! Brukar ge bort en tavla per år, till min "mamma" i USA. Men i år hittar jag dem inte! Hur frustrerande är inte det? Jag tror inte jag har givit bort alla fyra ännu, så någonstans ligger de och fnissar åt mina desperata sökningar. Och dagarna rinner bort och snart är det alldeles försent att skicka nån bild.
För att inte tala o julkorten i år!
Jösses, jag har inte ett enda på gång. 
Och blir lite tirriterad för att jag bryr mig. Andra bryr sig inte ett spår om julkort längre. Så varför jag? Jag har dragit ner på antal mycket drastiskt, men de som fortfarande skulle/ska få, ska väl åtminstone få då? 
Och eventuella julklappar... tala inte om eländet.
Näe, det här känns inte så positivt, så jag slutar med ett sjungande Glad Lucia!

: (

Bästa vänner!
Om ni kommenterar gamla inlägg, så var beredd på att jag inte kommer att se dem. Funktionen att meddela mig om inkomna kommentarer har försvunnit för ett tag sen och den har inte återkommit. Måste nog ta tag i den biten och prata med Mr Blogspot himself.

TBBT

www.snackisar.com

Jag bara måste få rekommendera en serie som helt gått mig förbi.
Den sänds dagligen (tror jag) på kanal 5 kl 18.30; kan ju bero på det...

När jag visiterade min syster häromveckorna så var det ett evigt tjat om att vi måste titta på denna serie. Jag kände mig, som gäst, mer eller mindre tvingad att bifalla hennes önskemål och beredde mig på en blodbesudlad halvtimme (hon tittar annars bara på CSI som utspelas i alla delstater som bara finns i USA...).

Till min stora och skrattfyllda förvåning presenterade hon en serie som vida översteg mina nyss nämnda bottenlösa förväntningar.
På TV-skärmen framtonade fyra unga män så märkliga att jag trodde/tror att de var/är Aspergare. Överintelligenta, noll koll på sociala koder, begränsade intressen, ja, det lutar åt det hållet.
Och så roliga att man skrattar oavbrutet.
Har du inte redan tittat på den här serien i fyra säsonger så kan du börja med pilotavsnittet redan NU! Här har du länken som kommer att förgylla många, många timmar framöver.
I give you The Big Bang Theory!

(Och kära syster, aldrig ska jag tvivla på din så synnerligen väl utvecklade känsla för humor mer. Tack!)

Snart

funkar inte det här längre! Jag har ingen fungerande kamera. Fattar ni?! Man kan inte ha en blogg om man inte kan fylla den med foton. Måste handla. Måste.