Visar inlägg med etikett Glädje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Glädje. Visa alla inlägg

23 april, 2014

Dagens, månadens, årets låt?

http://24hoursofhappy.com/ (Hoppas länken fungerar nu...)

Dagens citat:"Wise men talk because they have something to say; fools, because they have to say something." Plato, indeed

Dagens gilla: Att arbetet med almanackan går framåt!
Sneek peak. Ser lite mörkare ut än vad det ska bli.

27 mars, 2014

Go with the flow

Visst är det konstigt med tillvarons vågspel? Eller inte alls. Vad vet jag. 
Precis som flod och ebb påverkas av månen gång över himlavalvet (äh, inte vet jag om den går över valvet, men det lät bra just nu).
Alltzå... i förrgår fick jag mail av en kvinna i Danmark som undrade om jag visste var hon kunde få tag på bordstabletten "Klistrig" som undertecknad designat mönstret på. IKEA såklart: stället där det gäller att köpa på sig mycket om du gillar en grej, för nästa gång du kommer dit finns den grejen inte längre i sortimentet. "Klistrig" (vicket namn) ser ut så här:
Vi använder aldrig bordstabletter här hemma men jag hade såklart köpt hem ett paket ändå. Som jag så gärna säljer till den danska damen.

Samma dag får jag ett mail från Portugal från en svenska som vill köpa min almanacka med hjulburna djur. Klart hon får det.
Och beställningen på en ny almanacka kom också denna vecka. Plus att jag eventuellt får vara med i en bok som eventuellt ska komma ut nån eventuell gång i en eventuell framtid. Här tar vi ingenting för givet.

Det är då man känner att "det är ju så här det ska vara!". Nåt nytt hela tiden. Då kanske man skulle börja leva istället för att som nu, bara knappt överleva. Lite luft som rör sig i virvlar, liksom.

Dagens citat: "I find that the harder I work, the more luck I seem to have." Thomas Jefferson. Så sant, så sant.

Dagens gillar: Att det faktiskt finns folk som gillar det jag gör : ) 
Va?! Helt otroligt. 
Jag gillar också att jag och min yngste kan åka ca 75 mil med tåg för 360:-
På somrarna är ju SJ helt okej!

04 november, 2013

Sensation!


Handen tillhör yngste sonen. Sonen har inte rört Milo sen han kom för tre-fyra år sedan. Men i förrgår, då... klappade han svansen både länge och väl. 
En sensation! Med hjälp av naturläkaren Brian i Karlskrona.

08 oktober, 2013

Félicitations !

Han är faktiskt lite lik min storebror...
Jag har alltid gillat sångaren och skådespelaren Rikard Wolff; från den dag då jag skådade honom i Änglagård till hans fina show på Växjö teater, till nu då han har blivit dubbad till riddare! 
Av franska hederslegionen, minsann. Så stiligt och välförtjänt! 
Hans djupa sammetsröst, oh la la... den smeker mina öron så de rodnar ända in i hjärnans vindlingar. Grattis, käre Rikard!

Och läs hans bok Rikitikitavi! Inte "bara" en biografi utan ett mycket läsvärt tidsdokument.

Jag har faktiskt själv en stilla passion för det franska språket, för franska filmer och böcker och lavendelfält i Provence. 
Men istället för en medalj hade jag mycket hellre emottagit en kokoshnik tiara!
Oh, la, la!

03 oktober, 2013

Lyssna först - tala se´n

Skönt att det finns fler som är som jag. Skönt.

Här är en artikel om oss som gärna tänker efter innan vi pratar (och ibland väljer att inte säga nåt alls). Iakttar, avvaktar och gör extroverta typer nervösa : )


27 oktober, 2012

Monica Z


Igår kväll åkte jag och mina vänner till Kalvsvik. Låter som en liten ort på landet. Och det är det också. Men en synnerligen livaktig ort med glada, kreativa invånare. På en äkta bygdegård, med scen, ridå och allt, fick vi lyssna på berättelsen om Monica Zetterlunds liv samt höra låtar ur hennes repertoar. Framfört av Hanna Elwe Trio.

Väldans bra! Musikerna, en pianist och en basist (ståbas, coolt) var lysande och sångerskan Hanna, minst lika lysande, hade en beslöjad röst som påminde om Monicas, utan att försöka likna hennes. Låtar finns på Myspace och här är deras blogg.
Rekommenderas.
(Men de stod aldrig på scenen, utan nedanför. Sen satt de vid vårat bord och pratade så glatt : ) Ska kanske nämna att en av oss kände sångerskan.

20 maj, 2011


En fredagslåt med mening

Har ni tänkt på att det här med internet är rätt bra...? Denna retoriska fråga döper jag härmed till Dagens underdrift!
Jag ääälskar internet och allt man kan hitta där på några sekunder. All kunskap och okunskap samlat på en skärm.
Alla forum om allt möjligt.
Och mina favoriter: bloggarna. Det finns bloggar om allt möjligt skrivna av alla möjliga. En del besöker man en gång och aldrig mer medan andra besöks dagligen. Vissa snubblar man in på genom en massa vindlande sökvägar och andra hittar man i en bloggroll. Sökord kan leda en in på timslånga sessioner ute i rymden. Ja, visst tusan kan det bli för mycket, alldeles för mycket och för länge. (Men då får man försöka begränsa sig själv, precis som man försöker begränsa sina barns spelande.)
Ställ en fråga och du får inte bara ett utan flera, massor av svar. Och du finner att du inte är ensam om dina funderingar och problem och glädjor.

Tack för att ni finns därute och skriver om livet och det där
Och du som tittar in här då och då; du värmer min själ.

05 januari, 2011

Änglagård



Ja men åh! va bra filmen är. Eller filmerna som jag har lust att skriva då de hänger så intimt ihop alla tre. 16 år sen sist. Hur gick det till nu då? Tiden bara försvinner. Helena Bergström är ju en väldigt fräsch tjej idag men kolla hur ung hon såg ut för sexton år sedan!
Jag gillar verkligen Colin Nutleys sätt att göra film. Vackra miljöer, skön stämning, bra skådespelare, naturbilder som jag inte alls mår dåligt av att se (hur ofta ser man så fin natur?). Jag uppskattar att han vill visa mig hur fint Sverige kan vara. Gamla fina bilar, slingriga grusvägar. Ah, mitt hjärta smälter av den sortens nostalgi. En verklighetsflykt som är helt bedårande.

Prästadjunkten, som nästan kändes som huvudperson i filmen, såg jag tidigare i höst som Don Juans passopp på teater här i stan och han var extremt bra i den rollen också. Mycket humor i den mannen : )
Lätt beklämmande var det dock att se Reine Brynolfssons feta plufsiga ansikte. Han må vara mycket bra, men han var inte grann att skåda... Wolff var tyvärr nedtonad i sin roll, annars är han ju en sann man.
En annan sann man var Per Oscarsson. I filmen ser man klipp på honom, bl a hans begravning, och det känns som en hyllning till honom. Frid över hans minne.

Och musiken, musiken, den är fantastiskt vacker!

Nu är jag mycket sugen på att se om de två tidigare.

01 augusti, 2010

Trägen vinner





-Om jag säger hund och katt, vad är det? ...
(spänd väntan, ska han klara av det?)

-Katt.. det är djur!

-Jaaa!

-Traktor och ambulans då?
-Det är fordon!

-Jaaa!

-Äpple och kiwi då?

-Frukt...sallad!!!
Busig blick och ett stor (gemensamt) skratt.

Detta från min son som har haft det väldigt svårt med kategorier.
Som vi har tragglat med bilder och figurer, år in och år ut.
Nu gick det bra med abstrakt språk.
Undrar om han klarar det med bilder och figurer?
Ska testa imorgon.

18 maj, 2010

Vardagsnöjen

Igår tog vi oss ut i vårkvällen. Ömsom promenad, ömsom spring. Tittade på traktorn som samlade upp golfbollar vid driving rangen och skuttade sen över golfbanan till Djungelgolfen. En golfbana ute i skogen. Man spelar med innebandybollar. Eftersom vi inte hade några klubbor, gick vi två varv runt banan samtidigt som vi lekte Följa John. (Jag undrar: var var alla paparazzi?) Min yngste sons avancemang när det gäller att imitera imponerade på mig. Kul för mamma!

Min äldste sons initiativ att leka imponerade också. Ibland är han så ovanligt klok. Tur för mamma!

Dagens övningar på hab var också glädjande. Han kan ju bara han vill (och förstår) :)

Annat glädjande idag är väl vädret som plötsligt slog om från kall morgon till solig dag och att jag äntligen har ansökt om ett nytt ICA-kort. Det är de små detaljerna som gör det, eller hur?

Snart ska vår katt möta en hundvalp. Kan bli intressant...

12 maj, 2010

Praise the Lord!

RiDi radio har äntligen
välsignat oss lyssnare
med ännu ett
knastrande
härligt
program!
Jag suger på
godbitarna
och ägnar mig
åt annat
sugande
på SVTPlay
så länge.

13 februari, 2010

Välkommen Milo!

På vår matta ligger Milo. Milo är en Helig Birma minsann! Han kom hem idag och verkar ha funnit sig tillrätt på en gång. Lekt med Elliott och sniffat runt i alla vrår och rum. Hittade ett skåp med papperspåsar; kröp in i en och myste en stund medan vi åt middag. Otroligt söt med illblå ögon. Faktiskt rätt precis som katten här nedanför. Milo är 1½ år och heter egentligen Obama :) Och har kallats Mio tills idag då vi la till ett l för att det är lättare att säga. Milo betyder dessutom kärlek, har det berättats, på tjeckiska, typ. Passande namn. Hoppas han ska trivas här.
Jag hittade honom på Blocket i förrgår, hans fanns här bara nån kilometer bort och var borttingad till Malmö, men det hela ändrades och mitt mail kom i precis rätt sekund. Ibland ska man ha tur!

01 februari, 2010

Happiness


Så här glad blir alla barn och jag

Glad i februari


när vi tar på skridskorna denna underbara vinter. Idag skrapade jag nästan en hel fotbollsplan full med nyfallen snö. Alla barn älskade mig. Hoppades jag...

21 januari, 2010

Doris Svensson, my lady of the day!



Eller den här super(upp)studsiga låten!
Visste du att Janne "Loffe" Carlsson spelade trummor och Bernt Egerbladh spelar orgel i detta eminenta band? Nu vet du.

Ge lite kärlek



Denna låt är SÅ bra! Man blir så studsig och upprymd. Hela skivan med "Doris" är verkligen väldigt bra. "Did you give the world some love today, baby" lyder den korta och snärtiga titeln.
Men vilken titel! Gjorde du det?
Jag gav lite monetär kärlek till Haiti genom Unicef och Läkare utan gränser. Det tycker jag DU ska göra också!

30 december, 2009

Tro mig, det är sant!

Jag är så imponerad!
Igår gick jag på bio mitt på dan, fick salongen alldeles för mig själv, bredde ut mig ordentligt och bara njöööt! En gammal favorithistoria visades på vita duken. Julen är över, men "the Christmas spirit" hänger väl kvar en liten stund till. Hoppas jag. "En julsaga" av Charles Dickens är en i mitt tycke mycket sedelärande historia och när den görs på det här sättet är den dessutom otroligt underhållande. Öppningsscenen; när man glider över ett vintervitt London, 1843. Så hisnande att jag nästan trillar ur fåtöljen. Och många fler glidarscener väntar, den ena snabbare än den andra. Min lilla hjärna hänger knappt med. Men sånt fantastiskt artisteri att jag bara njuter! Hur fan gör de?!
En liten önskedröm vore att få se en sådan film bli till.
Nu väntar jag lugnt på DVD:n.
Under tiden bläddrar jag i Roberto Innocentis version av En julsaga. En bok jag tror att Robert Zemeckis har bläddrat i några gånger.

19 november, 2009

Oh, my darling!

Haha, det är underbart att höra.
Yngste sonen sjunger så fint på engelska
till låten "´Cause I love you".
Med inlevelse.
Och nu till "Mercy"!
Otroligt fnissigt så duktig han är på engelska.
Sex år och full koll :)

18 oktober, 2009

En, nej två pussar!


I går kväll var en historisk kväll.
Yngsta sonen klev upp ur sängen,
gick in till storebror och gav honom
en godnattpuss på kinden!
Har aldrig hänt förr.
Ikväll kom storebror in till lillebror
och fick ännu en puss, denna gång ville
han visst pussa på munnen.
Storebror tyckte det var att ta i lite,
men blev minst lika glad som jag!

18 juni, 2009

Fiskelycka

Solglitter på vattnet, värme, metspöna guppar ner till båten. Sommarlovet är bara några timmar gammalt. Låsa upp grinden till båthamnen, låsa grinden efter sig. Äntligen. Förväntan. Fan, va skönt att sticka ut med sin kompis på sjön och bara njuuta av vattnets prat mot båtens sidor, fåglarnas skrin mot den blå himlen. Känna värmen som påminner om tidigare sommarlov. Långa, oändliga ljusa dagar och kvällar.
Så satt jag och tänkte häromdagen när jag satt och spanade på Hannes och hans kompis som skulle sticka ut med familjens båt. Sen började filmen hacka litegrann när Hannes hade besvär med att få igång motorn och fick ringa hem (hur klarade man sig i den pre-mobila eran?) för att fråga hur man gjorde, sen tog det ytterligare ca tio minuter då årorna las i klykorna (jag funderade ett tag på om de tänkte ro istället), men till slut puttrade den lilla motorn igång och äntligen for de ut på det glittrande vattnet. Triumfatoriskt.
Samtidigt drog två andra killar upp sin första abborre några meter därifrån, bland båtarna som guppade lojt i eftermiddagssolen. Aaahhh, är det sommar eller är det sommar?
Jag har fiskat en, jag upprepar en gång i mitt liv. Jag slängde ut flötet och kroken (de sitter visst ihop) och kunde efter några minuter hiva upp, med hjälp av mina bröder, en fin abborre av avsevärd storlek (som jag kommer ihåg det). Sen var jag nöjd och har förblivit nöjd med denna bedrift.
Mina bröder däremot, fiskade och fiskade och fortsätter fiska så fort sommaren kommer. Går ner till sjön, låser upp hänglåset till motorn (om den inte blivit stulen sen sist) och puttrar ut på älven för att pröva fiskelyckan än en gång.
Det kanske är något visst med det där solglittret ändå?