Termalbad

När vi var i Budapest avslutade vi vistelsen med att prata om vad vi hade uppskattat mest med besöket. 
Såklart var det någon som tyckte att vi vänner var det bästa med det hela, men hon hade ju redan varit i Budapest flera gånger, och är också en väldigt vänlig själ!
Någon tyckte att fiket vi snubblade över efter att ha besökt sett Mattiaskyrkan utifrån (ett bröllop förhindrade oss att gå in!) och slottet (som är ett konstmuseum numera) var det bästa. Fiket kunde befinna sig i Greenwich Village, med lampskärmar ovanför markisen och lila/mintgrön färgställning och blommigt och krukor utanför fönstret: ni vet så där puttrigt och härligt som man ser i amerikanska N.Y.-filmer! Vi tog en kaffe och satt så nöjda, då kyparen plötsligt kom ut med en bricka champagne!
Han presenterade det som att det var huset som bjöd (och vi burrade upp oss och kände oss betydelsefulla) tills vännen som hade gått in på toa när vi anlände, erkände att det var hon som hade bjudit oss! : D
Men för mig var det definitivt termalbadet Széchenyi som var höjdpunkten på resan. 

Tre utomhusbassänger med olika temperaturer i vattnet.

Och minst tretton mindre bassänger inomhus, den ena varm den andra sval.

Vi klev upp 05.30 och tog en taxi till badhuset som öppnade kl 06. Eftersom det var pingsthelg fanns risken för översvämning av alla badsugna senare på dagen, så vi fick en stillsam morgon i läkande vatten.
Vi provade alla bassänger, tror jag, förutom det lilla "badkaret" med endast 18 graders vatten. Jag var så sugen på att svalka av mig, men där satt en fet gubbe och häckade och jag hade ingen lust att dela vatten med honom.
Jag provade också ljusterapi-bastun som var fantastiskt skön.
Det fanns ett otal olika bastutyper och även behandlingar såklart, på våning två, men de skulle man ha beställt i förväg så det var inget vi fick njuta av.

Efter en dusch utan intvålning, då det skulle sabotera vattnets effekt antog jag, märkte jag (några timmar senare) att mina vanligen torra ben inte alls var torra, trots att jag inte heller hade smort in dem.
Tänkt att ha en sån anläggning i sin stad!
Konstigt var att vattnet innehöll "a significant amount of fluoride"! Känns ju inte som det mest nyttiga att bada i... 
Underbart var det i alla fall, och upplevelsen förhöjdes såklart av all vacker arkitektur i jugendstil, både utom- och inomhus. 
Nästa gång vill jag till Gellertbadet! Och gärna badet som hukar under slottet också. Kan lätt bli ett beroende, känner jag.

Frosseri vs. hälsa

Näe... jag vill inte bli en sjukling. Och tänker inte bli det!
Men jag tror att jag i så fall måste skärpa till mig vad det gäller kosthållningen. Måste äta anti-inflammatorisk kost.
Åt kebab med pf igår till middag. Eftersom yngste sonen är på kortis på torsdagarna så vill man ju gärna bjussa storebror på fest för att "fira" liksom. Syskon till npf-barn har det inte lätt, blir ofta bortglömda och lär sig att inte synas och finnas... 
Så fest får det bli!
Köpte också coca-cola och chips till storebror (på en torsdag, man skäms!)
Och dessvärre hade den lokale ICA-handlaren tagit hem favoritchiliostkrokarna igen, så där slank det ner minst en halv påse plus en öl. 
Herregud, vilket förfall!

Donna Simpson 2010. Undrar om hon lever fortfarande? Bild: BULLS

Vaknade bakfull och eländig 

Och i morse hade jag ont i min hand igen och fingrarna känns som prinskorvar. Väldigt obehagligt.
Tydligen har jag klar risk för reumatism och då kan man inte hålla på och sväva ut på det här sättet. Det känns allt tydligare.
När ringarna inte sitter skönt på fingrarna känns hela jag fel.
Så på facebook blev jag idag tipsad om en bok på REA, som jag köpte direkt. Frågan är: hjälper det att köpa böcker?

Boken ifråga heter: Kärnfrisk mat. 49:- är ett lagom pris.
Jag har börjat handla genom Cashbacker.se och tycker det är lite roligt att få återbäring på sin shopping : )

Söndag

Snart är det dags igen. Om ca 45 minuter sitter jag där i en ring och andas djupt med slutna ögon. Meditationskurs. 
Skänker lugn och ro och en djupare insikt i mig själv. 
Faktiskt riktigt skönt.

En liten stunds lycka, liksom.

Nytt på Etsy!

Tog tag i saken och lade ut ett antal nya tavlor på NoahsPaper idag.
Klapp på ryggen och en djup suck av lättnad.
Skönt att få det avklarat!

Granit av NoahsArk. Den här har jag själv på väggen. Lugnande.

Jag har slutat äta griskött.
Det får vara nån måtta på vad man trycker i sig, tycker jag.
Efter många år då jag, trots att jag vetat bättre, ätit griskött i alla former, har jag nu fattat ett (lätt) beslut att avstå. Detta för att jag har en "reumatisk disposition" och vill inte alls ha ont i kroppen. Kan redan känna ont i fingrar då jag har ätit något olämpligt (eller typ druckit sex glas rosévin) och det är bara som små varningsblinkers som jag nu måste ta på allvar. Än så länge har det onda gått över, men en dag tippar det över är jag rädd.

Istället åt jag idag en portabellasvamp för första gången i mitt liv. Kändes som en stor stek ungefär, och några timmar senare är jag fortfarande mätt.
Det får bli något lättsmält ikväll. 
Typ nåt glas... eller två, rosé!

Relativt frisk

Igår fick jag redan svar angående lumbalpunktionen.
Ingen borrelia, tack och lov! End of that. 
Men blodproven som togs "visar på reaktioner som ses vid exempelvis reumatologisk sjukdom".
Om jag är intresserad av en utredning ska jag vända mig till min vårdcentral.

Detta är dock ingen nyhet för mig. Och jag kommer inte att utreda detta. Det finns ju risk att man vill börja medicinera så småningom! Och då vet man ju vart det bär...

Redan för fem år sedan berättade ett medium för mig att jag förmodligen hade en ärftlig belastning på lederna.
Och så har det fortsatt med tips på att avstå från fläskkött, socker, alkohol av homeopater, naturläkare och fler medier.

Nu har jag dragit ner glutenintaget till ett minimum men dessvärre tror jag vi äter mer kött än nånsin i vår familj, och ofta griskött : (
Socker intar jag så sällan att det är försumbart som man säger inom politiken. Samma med alkohol; intas sällan och då i små mängder.

Kan känna hur det värker i fingrarna ibland och då kan jag alltid relatera det till intag av gluten dagen innan.
Påsar under ögonen efter alkoholintag.

Är detta en reumatisk hand? Mitt lillfinger spretar precis som sonens lillfinger : )

Född i jungfruns tecken är jag följaktligen hälsointresserad (men hade jag varit lika intresserad om jag inte fått min yngsta son?) men tydligen inte tillräckligt för att avstå från svinmat... och verkligen inte tillräckligt för att röra på mig!
Så dåligt.

Men så snart snön drar sig undan (nytt lager igår) och vårsolen värmer ordentligt ska jag börja cykla med sonen till skolan igen.
Ba´så´ru vet!

Lumbalpunktion

Kommande onsdag är det två veckor sedan jag la upp mig och blottade min ryggrad för unge doktorn. Men innan det berättade jag att jag kunde mycket väl svimma och krampa och bete mig. "Bara så ni vet".
Doktorn berättade i sin tur att det kunde göra ont/rycka i benen och då var det viktigt att tala om vilket så han kunde styra om nålen. 
Oh, tack för det.
Åsså sprakade det till i vänster ben, åsså sprakade det till i höger ben och sen kom han rätt! 
Och nu behöver du bara ligga blickstilla i tio minuter...
"Tack, goe doktorn det ska jag göra."
Tick, tack, tick, tack... efter fem minuter började händerna dra ihop sig i kramp och sen följde magmusklerna och benen efter, och jag låg ståndaktigt stilla.
Inte p g a ståndaktighet utan p g a att jag inte kunde annat.

Ja, ni förstår ju att jag hade velat maxa just den dan...

Efter tio minuter då tre rör fyllts med min droppande benmärgsvätska, var det dags för sköterskan att ta ett blodprov ur armen.

"Sorry, just nu kan jag inte röra mig, du får vänta en stund."
Där låg jag och kände mig stel, men det släppte fortare än det brukar så nåt har väl kroppen lärt sig efter alla år.
Fick ligga och läsa en god bok i en timme efteråt då det finns risk för grav huvudvärk om man studsar upp och studsar runt. Man får t ex inte träna samma dag. Det kändes ju som en svår begränsning då jag hade tänkt maxa mig just den eftermiddagen (som min käre sambo sa, samtidigt som vi alla vrålade av skratt vid den absurda tanken).

Lyckades sakta ta mig ner på stan och göra några ärenden innan jag for hem och la mig ner. Huvudvärken var ändå rätt snäll, men där.
Man får ju ett hål i ryggmärgen s a s, och det läker inte på en gång utan fortsätter att läcka ut i kroppen... Vilket kändes som en kudde på ryggen efter några dagar. Mycket obehagligt. 
Jag hävde i mig kaffe, då koffein hjälper mot huvudvärken och höll mig ofta i horisontellt läge, vilket jämnar ut vätska i ryggkanalen och lättar på trycket i hjärnan. 
En konsert på söndagen blev en pina då huvudet värkte som fan, tills jag fick en kaffepaus och lyckades må lite bättre, men oj, vad jag ville ligga ner hela tiden!

En vecka senare hade jag haft värk varenda dag och dessutom en galopperande tinnitus. När det började pipa en sen kväll, då var jag inte så glad. Ett ständigt susande, mer och mindre högt tyckte jag räckte mer än väl.

På den sjunde dagen vaknade jag och åt frukost utan ackompanjemang av värk och plågan var över! Häpp! 
Nu väntar jag på svar om två-tre veckor. Har jag borrelia? Förmodligen inte.

Behandlar också min tinnitus med musik som jag köpte för många år sedan, till min son. Speciellt tänkt att hjälpa hörseln.

Mmmjukt och mmmysigt!

Och jäklar! Efter två dagar har suset minskat till nästan försumbart, och igår hörde jag inget alls (av suset) i flera timmar! Och då har jag bara kört spår ett av tio! Varje spår ska jag lyssna på i sex dagar, sen byta.
Tror jag kommer ihåg rätt, då instruktionerna gavs för säkert åtta år sedan!
Läs mer här om du har klen hörsel eller tinnitus eller andra problem som kan ha med hörseln att göra!

Vestibularis is the shit, tror jag!

Onödigt - nödigt

Väcktes 6.40 av min son. Det var väl ändå onödigt.
Åt just upp godis för 30:- i ett svep, nästan. Det var ju väldigt onödigt.
Målade mina ögonfransar idag och har nu vidriga grusiga ögon. Det var ju onödigt. 
Rensade ogräs i landet och planterade om alla självsatta ringblommor. Barfota. Det var ju lite onödigt.
Köpte återigen en chili cheese-påse. Börjar likna ett beroende. Onödigt!

En hel blogg om nagellack! Crazy!

Ska ta en dusch och sanera mig. 
Ska fila mina fötter och måla nytt nagellack (det ljusblå blev inte snyggt på mina skabbiga tånaglar, men det matchade Milos ögon, det gjorde det).
Har sjungit duett med yngste sonen. Jag sjunger "ponny, ponny, ponny" och han sjunger "hä, hä hä, hä, hästen". Svänger grymt!
Jag läser på lite om ketogen kost.
Jag har skrivit till kostdoktorn.se
Jag har köpt två klätternät - armeringsnät, till ärtorna i landet.
Jag har tittat på äldste sonen som sitter rakt upp och ned i stolen och sover.
Att LAN:a en hel natt (!) tar på krafterna.

Och allt detta är och har varit helt nödvändigt denna flygardag.

Dagens citat:"There is no such thing in anyone´s life as an unimportant day." Alexander Woolcott

Dagens gilla: Solskenet idag värmde gott.

Dynamo

Allt hänger ihop.
När jag cyklade hem imorse så mötte jag en cyklist som det lät om. Ja, det lät om cykeln; som en Dynamo. (Du vet väl vad en Dynamo är?)

En halvtimme senare sitter jag inomhus och lyssnar på "Äntligen morgon" och då pratar Anders Timell om en... Dynamo!
Och Malin som är ca 25 år gammal vet INTE ALLS vad en Dynamo är och alla förklarar ivrigt vad en Dynamo är och hur den fungerade. 

"Åh, ni är så gamla!", utbrister Malin.
Sant. 
Vi som upplevt hur trögt det var att cykla med en Dynamo är nog gamla, men jävlar vilka benmuskler vi har!

Här finns mer om Dynamons funktion.

Och då måste jag ju reflektera över "det allra senaste": elcykeln.
Reflektion: vad ska det bli med alla kroppar som aldrig används?

Och dörröppnare sattes dit för att handikappade och äldre muskelsvaga skulle kunna öppna dörrar utan assistans. Nu använder de flesta dörröppnare för att slippa använda sina tynande armmuskler. What´s up with that?

Jag tror att människorna i framtiden kommer att vara långlånga men med klenklena kroppar. Jag ser framför mig en lång, tunn, slapp kropp som ligger i en kontorsstol framför en datorskärm. Så utschasad av att ha släpat sig från sängen till datorn att han knappt orkar klicka på musen. Eller knappt orkar styra datorn med blicken, ska det väl vara.

Framtiden ser dyster ut för oss med benmuskler. Vi får nog ta hand om både oss själva och våra barn.

Dagens citat:"The strength of women is the pretense of weakness, and the weakness of men is the pretense of strength."  Hmm...

Dagens gilla: Att man numera slipper Dynamo, för så jävla kul är det inte att cykla när någon bekämpar en hela tiden! (Istället kan man cykla på högsta växeln i uppförsbackar, så får man benmuskler ändå!)

Sista dagen

Sista hela dagen i Järvsö.
Ska skriva en offert, träffa en (annans) farmor, träffa min egen pappa och bror. Och idag skulle visst ipaden komma, så det ska väl bli kul att se hur den landar...

Imorgon ska jag köra mig själv till tåget, lämna bilden olåst och forslas heeela vägen till södra Sverige igen. Träffa min familj igen. Kan bli kul!

Det knarrar i mitt öra. Sen en längre tid tillbaka. Kan vara en propp eller käkbenen som gör att det låter, eller nån sorts tinnitus. Måste nog ta itu med den detaljen när jag kommer hem. Jag haaatar att gå till doktorn för en sån "skitsak". Men det kanske räcker med en sjuksköterska, faktiskt.

Tom i bollen

Läste i tidningen igår om en 39-åring som fått diagnosen Alzheimer. Så förfärligt. Börjar genast fundera på vad han har jobbat med, vad har han ätit, var bor han? Men det kan ju vara så att han helt enkelt har ärvt en svaghet.

Imorse frågade yngste sonen om "det där" var en duva? 
Vi fick nämligen en sommarduva förra året som bosatte sig i trädgården. 
Nu har den kommit tillbaka igen och kuttrar på taket på mornarna. Rart.
Men den fågel som sonen pekade ut, det var ingen duva, så mycket var jag väldigt säker på. 
-Nej, det är en... (vad HETER det?!) mås. Jag fortsatte i tron att ordet skulle poppa upp.
-Det är inte en skrattmås, det är en... (vad HETER det?!) annan sorts mås.

Total black out. Ordet fanns ingenstans i huvudet. Mörkläggning. Dimridåer.

Cyklade till fritids och tillbaka och först när jag tvättade ansiktet föll ordet ner: fisk. FISK!

Det är nästan så att det känns konstigt fortfarande och inte alls befäst i minnesbanken längre. Nästa gång kanske jag sitter med en blank hjärna igen. Scary. 

Här är i alla fall en glasstrut.

Dagens citat:"Lär sig något gör man bara då och då men glömmer gör man hela dagen." Så sant, så sant, som Arthur Schopenhauer sade.

Dagens gilla: Promenad runt sjön och sushi med mina vänner. Så gott!

Mannen som bara är en halv engelsman (och det är inte så bara) bjöd på en kopp kaffe och vi diskuterade ett roligt arbete som jag inte har en aning om det kommer att bli nåt med. Men det var roligt att träffas, det var det : )

Tveksamt nöje

Igår var det fredag och fredag betyder nattkramper. Helt märkligt kan jag tycka, och hoppas slippa vakna varje gång, men likt en klockas taktfasta tickande kommer kramperna på fredagsnätterna. Har fått order att filma spektaklet och gjorde ett försök med mobilen, men då jag hämtade mobilen när det redan hade hållit på en stund fick jag ingen action alls. Låg och väntade med kameran påslagen men då jag inte filmade slog den hela tiden av och jag var tvungen att börja om från början, vid minsta antydan till kramp. Tack och lov så slutade kramperna av sig själv till slut. 

Två timmar senare var det dags igen men då hann jag inte med något filmande heller innan det slutade. Och mitt i natten brukar jag vilja sova så jag blundade emellanåt. 
Ja, så kul har jag och N det på nätterna. De andra nätterna kör vi bara 5-sekunders-kramper. Och ökar på medicinen hela tiden, utan annan effekt än storgråt och trötthet. Det lutar åt ett längre besök i Lund. Been there, done that. Funderar på att köra iväg sambon om det blir aktuellt...

Idag är det lördag och då har jag roat mig med dammsugning. Med svetten lackande och hostan hackande dammsög jag där det behövdes, och det  var överallt. Plockade ner det röda paisleytyget som har hängt bakom soffan, slet bort de varmröda sammetsfodralen från kuddarna, slängde ut den röda mattan. Rensar, rensar. Dags att slänga ut julens mörka och varma och öppna upp för vårens och sommarens ljusa.
Om mitt sinne lika snabbt kunde växla från mörkt till ljust, vore det ju förtjusande.

Läste något bra på FB idag som jag läst en gång innan, men den här gången fanns det en länk till dessa kloka ord också.

Dagens citat:"De flesta av oss slösar bort våra liv som om vi hade ytterligare ett på banken." Ben Irwin.

Dagens gilla: Tacos! Kände t o m lite av smaken!

Sjuk

Idag blir det ett inlägg om vådan av att bli förkyld.
Efter att ha cyklat med sonen till skolan kom jag hem och krackelerade fullständigt. Ett hett bad och sen i säng.
Och där låg jag och sov hela dagen till kl 17, med sprängande huvudvärk de få minuter jag var vaken.
Och nu, i skrivande stund, värker huvudet lika jävligt igen, så nu får jag sätta punkt.

Nej!

Nej, detta får inte drabba mig!
Så tänker jag alltid när jag känner förstadiet på ont i halsen. Inatt låg jag vaken som vanligt och svalde och svalde då min strupe riskerade att torka ut. Sen har timmarna på dagen gått och det onda i halsen har hela tiden stört mig. För att inte tala om att jag fryser som satan trots två yllekoftor, halsduk och sockar.
Drack en kopp honungmedkanelvatten imorse. Köpte Fisherman´s Friend till natthalsen. Har druckit MSM. Tagit mineraler och vitaminkapslar och nu hittade jag homeopatmedlet Chamomilla vulgaris som ska mota influensan i grind. Det stod här bredvid och först nu ser jag det... Slänger i mig ett antal minipiller och låter de smälta i munnen. Hoppas att de kan hjälpa.

Förr i tiden, låt säga minst 15 år sedan, var jag jämt sjuk. Så fort någon snörvlade i min närhet så blev jag också sjuk. Och alltid, alltid med långvarig hosta efteråt. Numera blir jag inte sjuk så ofta.
Tror att den megakur med magnesium och zink som jag då åt, p g a extrem brist på båda mineralerna, gjorde att jag faktiskt blev lite friskare. 
Att jag nu också vet vad som saknas när jag blir sjuk underlättar såklart tillfrisknandet. 
Problemet är att jag varken har magnesium eller zink hemma...

Dagens citat:"Man saknar inte kon förrän båset är tomt". Vem som sade detta? En bonde borde det vara, va?

Dagens gilla: En till TV-serie: Tjockare än vatten. Jag ääälskar finlandssvenska och jag tycker mycket om det långsamma tempot i historien.

Onyttans tröst

Och jag och min sambo flydde hemmet för att handla lite. 
Svenskarnas lördags"nöje".

Förutom lite mat passade jag på att trösthandla macadamianötter, lakritsgodis, en öl, ekologiska popcorn, samt en flaska Amé på Life-butiken!
Se där vad en obalanserad morgon kan leda till. En obalanserad men ack så trösterik kväll.
Och nu, laga en köttgryta. 
Sambon ska på hockey kl 16, så jag får hoppa i rollen som matlagerska. Inte min favoritroll om man säger... Men köttgryta är gott, så vad väntar jag på?
(Men visst är det så pass äckligt med vacuumförpackade, blodiga likdelar? Skenhelig, javisst.)

Till detta njuter jag av Townes van Zandts countrylunk.

Tidigare i veckan har jag druckit upp en gammal flaska glögg. Iskall. Faktiskt gott. Och vad gör man inte när man inte har nåt riktigt vin hemma? Ibland brukar jag också ta en hutt Absolut, när det är riktigt upproriskt i mitt inre! 

Men ta det lugnt. Den 35:an har vi haft i säkert fem år, så nåt riktigt missbruk skulle jag inte vilja kalla det...

Ta den, jag är ändå död.

Jag har haft en lapp i min plånbok i åratal. Ända sen det fanns såna lappar att tillgå. Tack och lov har ingen behövt använda lappen jag skrev under. 
Men nu har jag fattat att det finns ett register där man kan registrera sin vilja också, så att det är fritt fram att använda vad man vill. 
Efter min död.

Här är adressen om du också vill hjälpa en medmänniska som inte är död.

Donationsregistret.http://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret

Att betänka

Till eftertanke - Sören Kierkegaard

”Om jag vill lyckas med att föra en människa 
mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne 
där hon är och börja just där.
Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror 
att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon 
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,

men först och främst förstå det han förstår.

Om jag inte kan det,
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,

så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad
av den andre i stället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa 

och därmed måste jag förstå 
att detta med att hjälpa inte är att vilja härska,

utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta 
så kan jag inte heller hjälpa någon.”

Hittade denna kloka dikt på denna blogg. Mycket intressant inlägg.
Och detta är också ett lika intressant inlägg. 

Kan man lära sig mycket av.

Dietistidioter

Hittade en matblogg som verkar intressant, eftersom vi har en medlem i familjen som inte äter som de flesta andra. Då vi skulle börja med dieten (som är glutenfri, mjölkfri och sojafri samt att vi undviker färgämnen, sötningsmedel, glutamat och annat onödigt), kontaktade jag en dietist...
för att få veta hur mycket kalcium ett barn behöver få i sig per dag. 

Dietisten hade ingen aning och var tvungen att slå i sina böcker.
Dietisten ansåg vårt beslut vara helt förkastligt och ansåg att mjölk måste man dricka för att få i sig kalk! Så fel hon hade.
Frågade också dietisten vilken nytta gluten gör i våra kroppar. Dietisten hade inte en aning och blev mig svaret skyldig... 
Men hon tyckte DEFINITIVT inte att vi skulle "hålla på med" koständringar!

Nu läser jag anledningen till att bloggskribenten gick över till paleokost (stenålderskost) och då blir jag så jävla upprörd över dietisters och läkares TOTALA okunskap om kostens betydelse för hälsan! Rätt kost, alltså.

De vet en jävla massa om hur man äter sig till ohälsa, men fan inget om hur man äter sig till hälsa!

Därför undviker jag dietister och läkare så långt det bara är möjligt.

PS. Vår son slutade kissa på sig, började prata och sova och fick så fin avföring så. Med rätt kost. DS

Trädgård?

Nä, ni.Det där med trädgård... Är det så roligt det?
I min trädgård ser jag med fasa på rabatterna som knappt kan kallas rabatter längre. Och vems fel är det? Inte mitt i alla fall. 
Jag skyller på regeringar världen över. Alla ministrar som inte bestämmer att nu måste vi rädda jorden.
Det sura regn som faller över mina rabatter gör att de varje vår blir mer och mer mossbevuxna. Gräset sprider sig som en löpeld och växterna dör.
Lika bra att lägga igen och lägga ner.
Eftersom jag trots snart tre veckors snorande fortfarande inte känner mig pigg och värken i benen säger mig att jag nu har akut magnesiumbrist igen, orkar jag fan inte ta tag riktigt  Fattar du? Man går ut i trädgården, ser sig omkring och vänder på klacken och går in igen. Så illa, nästan.

Och sonen som borstade altanen hela dagen igår, gav upp efter 45 minuter och gick och LADE sig igen!
Har väl aldrig hänt förr. Så nu är det illa ställt.

Men strax stundar roligare tider då min amerikanska "mamma" Kathy plus goa sambon John kommer på besök på söndag. Det ska bli riktigt trevligt. Om bara vädret håller sig till riktigt trevligt också så ska det nog gå bra.

Städade hela dagen igår. Och vänner, det behövdes, tro mig.

Slapp lördag

Aaaah! Efter en jobbig vecka med mycket mediciner och skit vilar Milo ut.
Milo har ett borreliaskov samt ont i ryggen. Mycket mediciner blir det. Kladdar med leverpastej och trycker ner pillren i halsen på honom, två gånger om dagen. Bättre med medicinen som ges med en spruta i munnen, den har jag gett i två veckor. Antibiotika i tjugo dagar återstår. 
Detta är andra skovet på sex månader.
Jobbigt.

Igår...

stelnade sonen till. Ville ha hjälp med minst förflyttning. Något att ta på allvar kanske, tänkte jag, men avvaktade en stund. Man kan ju inte ringa på hjälp varenda gång något avviker från det normala.
Hjälpte honom upp för trappen och där kom den stora krampen. Som inte ville gå över. Efter fyra minuter ringde jag 112, sen följde ett okänt antal minuter i väntan på dessa vägens riddare som skulle komma och ta hand om min son som låg och krampade och dreglade på golvet. Fy fan, vad man känner sig maktlös i såna här situationer.
Och tack och lov för kompetent sjukvårdspersonal.
Så vi fick spendera natten på sjukhuset. Han fick en fet dos Stesolid som hjälpte och knockade honom. Helt utslagen.
Idag är han lika stel i kroppen som igår kväll, men doktorerna tror på träningsvärk efter krampen och hoppas att han ska mjukna med tiden...

Vi skulle ha köpt julgran idag och eventuellt gått på konståkning, men vi tar det så lugnt som möjligt denna helg och hoppas slippa uppleva något liknande fler gånger.