Foxy lady

Kolla här vilken fin mössa! Kanske inget för mig, men kanske för dig? Direkt från de kanadensiska skogarna.
Som Rödluvan och räven i ett.
(Men var det inte en varg i den sagan?)

En evighetsmaskin

Jag har målat på papper, kakelplattor, plastfickor, pannåer, baksidan på ett knopp-pussel, baksidan på ett trälock till mina färgpennor, ett Big Pack-lock och slutligen locket till en vit pappkartong från Åhléns.
Jag har målat minst etthundra kurbits i olika modeller.
Jag tror att det kanske, kanske blev några bra till slut.
Vill inte ge upp, men undrar om jag kan komma på fler underlag som skulle kunna fungera. Men har jag tur så får ju någon godkänt!
Fingers crossed, please!

Finlands sak är vår

Krappula eller morkis idag? Det är faktiskt bara tisdag!
Cecilia reder ut begreppen.
Förra sönda´n led jag av krappula men eftersom jag bara druckit tre små glas vitt vin tror jag mer att det var kroppens morkis över att sommaren verkade vara helt jävla slut för i år.

Kurbits

Jag har försökt måla en fiiin kurbits ett tag nu. Oj, det är inte helt lätt,
I tell you. Fel sorts färg, fel underlag, fel penslar, bristande talang?
Vet inte, faktiskt.
Skulle väl behöva en crash course, men det hinner jag inte med nu.
Kämpar vidare.

Ögontröst

Lördag. Vaknar med ögon som inte vill eller kan öppna sig. Efter en hel sommar med lätt ögoninflammation har det nu fullständigt brakat loss. Mina försök att stävja skiten med saltvatten fungerade inte.
Mitt försök med receptfri ögonsalva fungerade inte tillräckligt snabbt.
Jag gav upp och gick till vårdcentralen. Och det funkade ju finfint... Jag har BOLLAR till ögonlock, det hänger sjok av rött skinn under ögonen, det kliar som satan och jag känner att hela jag är SJUK (inte bara psykiskt denna gång, he he). Vill dra ett stort täcke om mig och sova mig frisk.
Lördag. "Ska du med på grabbaffären?" frågade pappan sin son. Grabbaffären är idag, lördag, en mack som säljer gott godis. Och den här gången vill jag ha också.
Ge mig salta fiskar, häxvrål och skolkritor!
Jag behöver tröst denna eländiga dag.

Är du en så´n?

Folk som kommer för sent är ofta mycket gladare än de som har väntat på dem.

Pantertant

Bloggvärlden inspirerar verkligen!
Tack för inspirationen :)

Djuriskt

Apropå ett inlägg av Amanda om djurmönstrade kläder. Den här bilden handlade kanske mer om hipsters och hur bekväma de är, men klänningen passar in i temat.

Hjärtliga gratulationer

till mig som fyllde år igår!
Jag fick ett våffeljärn.
Vi behövde ett.
Grattis!

Skola

Idag börjar mina barn i skolan. Den ena i femman och den andra i ettan. Som ettagluttare är man ju lite grön trots att man redan gått i skolan ett år. Jag hoppas att grinden som de har gått igenom idag är lika grön och hoppfull som den på bilden. Och att framtiden är lika skön och fin som träden och himlen bakom grinden. Är inte hoppets färg grön? Då skulle jag måla hela världen grön idag.
Och kärlekens färg är väl röd. Staketet och stolparna som stöttar den gröna grinden. Det är jag det. Där står jag med all min kärlek och stagar och stöttar upp.

Nya tag

"Jag tycker verkligen att tv är allmänbildande. Så fort den slås på går jag in i biblioteket och läser en god bok."

Groucho Marx

Denna höst har jag lovat mig själv att ICKE titta på TV om jag inte samtidigt gör något annat. Just nu virkar jag en basker, typ :) Utan mönster; så igår fick jag riva upp hälften. Men vad gör väl det? Att virka går himla snabbt och man kan virka direkt efter kroppen s a s, eftersom man hela tiden kan prova passformen. Kan man inte med stickning.
Nästa projekt blir att måla en gammal kontorsstol (med snurr) svart och klä sits och rygg med fårskinn. Jo jo.

Ursula Jonsson

http://www.motkroniskabesvar.se/bok.htm

Det här liknar mest minnesanteckningar till mig själv snart... Men det är fritt fram att läsa och ta till sig. Och sprida budskapet (öhh, låter lite religiöst där). Jag läste om denna kvinna för några år sedan men tyckte väl att hon verkade lite överdriven. Men ju längre livet tar mig desto mer förstår jag att hon har rätt. Liksom alla som förespråkar att man åtminstone provar en diet utan gluten och mjölk om man upplever besvär, allergier, astma, ADHD, autism, schizofreni m.m.

Nej, jag har inte läst boken, däremot vad den handlar om och banne mig om jag inte tycker det verkar stämma.

Om svininfluensan

Här är några utdrag ur en insändare från augusti 2009.

"Vad ansvariga myndigheter inte informerar om är att det i varje injektion finns 5 mikrogram, mcg, av det förbjudna kvicksilvret, thiomersalnitrat.

Det påstås vara så lite att det kan jämföras med det kvicksilver man får i sig i samband med intag av fisk som innehåller kvicksilver. Samtidigt som gravida avråds äta insjöfisk på grund av risken för kvicksilver, anser samma myndigheter att dessa ska acceptera att få två sprutor med vaccin innehållande ett gift som man vet går över till fostret. Detta ologiska tänkande genomsyrar hela vaccinationsdebatten.

Tänk om överkänsliga för jordnötter skulle få beskedet att man använt jordnötsolja för att få bättre flyt i sprutan? När det gäller nötallergi kan livsmedelstillverkarna dra tillbaka stora partier av en produkt därför att det kan finnas spår av nötter.

I flygplan varnas det för att öppna påsen med nötter därför att det finns allergisk person ombord. När det gäller kvicksilver som nästan hela den svenska befolkningen har utsatts för via sina kvicksilverläckande amalgamfyllningar, gör man precis tvärtom.

Vaccin kan framställas utan kvicksilver och formaldehyd. Ändå väljer ansvariga att köpa in det vaccin som kan ge allvarliga biverkningar. Läkemedelsföretaget har fått garantier för att de inte ska bli ansvariga om något går snett då vaccinet inte har genomgått föreskrivna test.

Det är känt att vaccinernas innehåll av kvicksilver misstänks ligga bakom ökningen av autistiska barn i USA när det vaccineras innan de börjar på dagis.

Regeringen har beslutat om ett kvicksilverförbud från 1 juni i år. Detta saboteras nu av de myndigheter som har ansvaret. Vilka råd ska vi som ideell organisation ge våra oroliga medlemmar? Vilka landsting tar ansvar för om vaccineringen leder till svåra biverkningar som till exempel anafylaktisk chock? Ska vissa grupper i samhället ställas utanför och får klara sig bäst de kan. När erbjuds vi ett säkert alternativ?

Margareta Molius, förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet

Och nu kommer det reportage i AB om ett antal människor som har drabbats av "sömnsjuka" efter att ha tagit detta vaccin... Jo jo, det kan kosta att slippa bli sängliggande i nån vecka. Synd att det har drabbat barn som inte själv har valt att vaccineras.

Bättre?

Det är aldrig för sent att bli den vi skulle kunnat vara.

George Eliot

(Eller är vi de vi är för att det är så vi ska vara? Just nu.)

Ladan

Varje dag gick vi förbi ladan. Färgen hade sedan länge runnit ner i marken. Ventilerna stirrade svartögda emot oss. Luckorna var stängda sen långt tillbaka. Granarna smekte varsamt timmerstockarna. Den tänker stå kvar i minst
hundra år till.

Vad är det vi äter?

Nu bor vi inte i USA, men risken finns väl att vi får i oss en hel del vidrigheter ändå om vi äter frukt och grönsaker som inte är organiskt odlade. Jag köper mer än gärna organiskt odlat, men det funkar ju inte! Mina pengar tar slut! Så jag äter hellre, och ger mina barn, massor med frukt som jag tvättar och skalar än en frukt som är organiskt odlad, så länge jag inte är stadd vid kassa. Är det fel av mig, säg?

http://thirning.blogspot.com/

Mycket intressant blogg om mat. För dig som äter, alltså.

Grått är flott II

Bredvid dörren sitter en lucka, lika grå och vacker som dörren.

Tid

Det är meningslöst att sukta efter mer tid om du redan slösar bort det mesta av den du har.

James A

(Det är väl inte jag som slösar med min tid, det är andra som tar min tid!)

Grått är flott

Blundar

Andas djupt. Slut ögonlocken. Just nu regn, i morgon sol. Känn efter, hur känns det just nu i ditt hår?

Trägen vinner

-Om jag säger hund och katt, vad är det? ...
(spänd väntan, ska han klara av det?)
-Katt.. det är djur!
-Jaaa!
-Traktor och ambulans då?
-Det är fordon!
-Jaaa!
-Äpple och kiwi då?
-Frukt...sallad!!! Busig blick och ett stor (gemensamt) skratt.

Detta från min son som har haft det väldigt svårt med kategorier.
Som vi har tragglat med bilder och figurer, år in och år ut.
Nu gick det bra med abstrakt språk.
Undrar om han klarar det med bilder och figurer?
Ska testa imorgon.

Quack!

Nu är det sorg i stugan. Min syster med man har lämnat oss. Och åkt hem till Järvsö igen. Men igår var det roligt! Då slängde vi oss i bilen, for två mil och hämtade förstapriserna i en golftävling de (inte vi) deltagit i. En ny grill; så passande, då A eldade sönder locket förra veckan. Jag hade ju uppskattat en (eller flera) pengabuntar, men tydligen ska tävlingen sponsras av några andra än Hall-Miba då...

Har under denna vecka upptäckt två himla fina danska skomärken: Duckfeet och Green comfort. Passar så bra på de ankfötter vi har begåvats med!

Mors lilla Olle

Mors lilla Olle i skogen gick
rosor på kinden och solsken i blick
läpparna små utav bär äro blå
"Bara jag slapp att så ensam här gå"

I våra blåbärsskogar behöver ingen gå ensam.

Förkovring

En del plockar blåbär, andra läser faktaböcker om husets ABC. Ja, det är sin mors son det! Alltid med en bok under ögonen. Bra Noah!

Simskola

på Öland. Coolt ställe. Minimalt men effektivt kan jag tänka mig. Ut i havet, ungar!

Tjohoooo!

Mäh! Mycket skall man skåda. Här ovan en son som vägrat studsa på matta i drygt två år. Hans kära storebror tyckte att det var JÄTTEroligt att ge lillebror stötar (sådana som lätt alstras på studsmattor) den första sommaren detta monster invaderade trädgården. Lillebror uppskattar inte alls stötar och har sedan vägrat att närma sig den svartblå mattan. Men idag, i 14 graders kyla och hällande regn ville han gå ut och studsa på mattan! Vassego´, säger jag.
(Storebrorsan är inte hemma, det kan ha hjälpt)

Framgång

Dina möjligheter till framgång står i direkt proportion till hur mycket glädje du får ut av det du gör.

Michael Korda

(Tål att tänka en lååång stund på)

Ernst

Ah! Ernst. Han är väl för go´ ändå! Man må tycka att han är rätt speciell i sitt sätt att uttrycka sig och vara men jag tycker att han har väldigt bra smak. Min smak! Han lyckas alltid få till det estetiskt tilltalande. Dock funderar jag på hur praktiskt, hållbart etc. han får till det alla gånger... Kommer inte på nåt just nu (i reklampausen). Jag gillar Ernst för att han är unik. Trots en hel del skäll och gliringar håller han på sitt sätt och sin stil och som vanligt vinner alltid den som stolt håller på sig själv.
Ooops, slut på pausen!

S O M M A R

Sol, värme, bad, sjö, hav, sand. Stavas sommar. En riktig sommar som kom senare i år men då kom med besked. Vi blåfrusna svenskar (som inte åker utomlands så ofta) blir så himla glada av lite värme. Vi är så tacksamma, så fullständigt utsvultna på värme och sol samtidigt. I alla fall alla vi som inte längtar efter höst och vinter. Jag brukar alltid få jullängtan i augusti, men dit är det långt och ingenting jag längtar efter. Alls.

Splittrad

Ugh! Jag har nio feta almanackor att läsa. Är jag sugen på detta? Nja. Är det klibbigt ute? Ja.
Det kommer snart att börja regna och då ska jag göra en superrusning ut och plocka in lakan som hänger på tork. Har gett Emmaus tre kassar idag igen. Ska till antikvariatet på måndag. Känner ett obändigt behov av att slänga allt som jag inte ser nån vits med. Och det är mycket det.
Imorgon Öland och Wille Crafoord. Kul med nåt annat :) Tre dagar hemma och jag känner att jag behöver lite miljöombyte...

Galenskap är att göra samma sak men att förvänta sig ett annat resultat.

Tom de Marco

En resa

Sånt här gillar jag högt och rent. En titt ut genom tågfönstret och du får dig en liten tankeställare bara sådär. Eller inte alls "bara sådär". Någon har tänkt och gjort och utfört och slutfört. Och glatt en annan medborgare.

Visst vore det alldeles underbart att göra så. Ett tag skulle kanske gå bra, men i längden skulle det nog inte kännas OK. Jag är inte tillräckligt ego för det. Jag måste fortsätta att dra (mitt lass). Jag vet att det finns någon mening med det hela, annars skulle det väl inte hända? Eller?

Om jag zoomar ut mig från min egen lilla värld och skådar det hela ovanifrån s a s, så skall det nog visa sig att jag fick precis vad jag behövde, och "bad" om ... och att jag måste kunna dra någon lärdom av det för att sedermera inte trilla i samma gryta igen? Men det är ju bara för oss i-landsmänniskor, som har tid och möjlighet att fundera i dessa banor. Jag menar, det finns väl ingen människa som kan lära sig något av att leva i misär, från födsel till död? Där blir det lite svårt att tro på det förutbestämda, helt plötsligt.
Det kan ju inte bara vara vi som har val som ska lära oss att välja rätt?
Ibland kan det kännas som om det hade varit lättare att leva utan att bekymra sig om både det ena och det andra...

Dax...

att packa ryggsäcken, förnya portfolion, vässa säljtekniken, dra ett djupt andetag och få ungen i säng så jag får lite tid för detta. I morgon kl 13 drar jag och minsta åt Hälsingland igen. Härliga åtta timmar på tåget. Brukar flyga förbi i ett nafs med alla byten. På Centralen kanske jag t o m får möta mina 89-åriga überpigga släktingar som tar bussen in från Solna bara för att träffa oss mellan tågen! Fantastiska människor.

Så nu är det over and out för ett tag igen.

Vill ni inte stiga in i min trädgård?
Jag skulle vilja låta mina rosor se er.

Richard Brinsley Sheridan (1751-1816)

Gla´ mesommar!

Dags att plocka blommor i dikesren och äng
sedan lägga sju av dem i din säng.
Kanske nyser du svårt av blomsterpollen
men sen minsann, har du värsta kollen!

Koja

Javisst, så här kan jag tänka mig att bo!
Fler fina hus finns på treehousecompany

I väntan på bröllop

För dig som har en stund att fördriva så här timmarna innan bröllopet.
Kan du räkna hur många sländor som har landat bland irisarna?
(Kan finnas någon pys också...)

En självbekännelse

Jag har sett mer välorganiserade varelser än du
springa omkring på bondgårdar med avhugget huvud.

Sybil Fawlty

Titta!

Igår knäppte jag kort på en vallmo. Det växer under en klängros
(därav rosenbladen).
I år har alla vallmorna blivit extremt höga, minst en meter!
Blombladen är verkligen som frasig siden som sakta vecklar ut sig
för att sedan dansa graciöst i vinden.
Och vad förvånad jag blev när jag tittade närmare på kortet!
Vem kunde väl ana...

A.N.

Här ska ni få läsa en liten historia som jag kokade ihop häromdagen. Den första meningen var given. Egentligen skulle hela texten skrivas på engelska, men svenska är så mycket enklare sådär i brådrasket. Jag tycker själv att texten känns gammaldags; jag tror den färgades av tidsandan :)

Upon a certain Anniversary Day the good manager had come from London, and had held a very magnificent reception at the HQ as was fitting on such a day. ”The richest hobo in Europe”; that was his nickname.

Trots den påkostade mottagningen, med mat och dryck i obegränsad mängd, en stråkorkester och korrekta betjänter redo att servera var och en precis det de ville ha och när de ville ha det, fanns det en person i salen som inte kände av feststämningen. På utsidan kunde ingen se några tecken på det agg hon hyste gentemot sin chef. Hon log och småpratade med en kollega. Hon drack en klunk vin och kände smaken av druvor förvandlas till en bitter sveda på tungan. Med en diskret grimas svalde hon ner drycken och satte ifrån sig glaset på ett av de många sidoborden som placerats ut runt väggarna i den festklädda lokalen.

Hon kunde inte njuta av maten och drycken. Hon hade fram till denna dag givit alltför mycket till företaget. Hon skulle förmodligen komma att ge sitt liv, tänkte hon med ett snett leende.

Sorlet i festsalen steg och sjönk. Höga explosiva skratt hördes över det allmänna mummel som uppstod när festdeltagarna pratade med varandra. Många ögon svepte över rummet för att se var chefen befann sig, vad han gjorde, vilka han pratade med, hur han var klädd, om han kanske såg just dem. Det kändes viktigt att bli sedd av chefen, att genom hans blick bli bekräftad, om så bara för en kort sekund. Chefens närvaro vid detta speciella jubileum kändes ärofyllt för de allra flesta i rummet. Hans utstrålning var av den sort som utmärker en man som har lyckats här i livet. De isblå ögonen strålade av självsäkerhet och en visshet om att allt han rörde vid blev till guld. Guld som gick rakt ner i fickorna på hans kostym av utsökt design.

Visst, hon hade också fått en del av kakan, tänkte hon. Men med tanke på det arbete hon hade lagt ner på företaget och de risker hon tagit var den lilla kaksmulan ett hån. Hennes läppar kändes stela; leendet hon gav en kollega kändes som en grimas. Nog syntes det på henne att hon var svart inuti? Men det fick inte synas. Inte nu, och efter denna kväll... Hon stack handen i den pärlbeströdda väskan och fingrade på den lilla asken.

Där stod hon. Kvinnan som hade hjälpt honom. Ja, han kunde erkänna för sig själv att visst hade hon varit behjälplig, det hade hon. Ingen kan ensam göra det han hade åstadkommit. Man hjälptes åt naturligtvis. Men äran var hans. Det var ju trots allt hans företag. Hans namn på skyltarna över entrén och hans namn som alltid nämndes i framstående sammanhang. Och nu, när han funderade på att dra sig tillbaka och njuta av solen och värmen i ett annat land, närde han en önskan om att göra gott för den förmögenhet han skapat. Kanske ett pris att dela ut till framtida lika framstående forskare som han själv var?

Det hade i sanning kostat på. Många gånger hade hon frågat sig själv om det verkligen var värt det? Ingenting hon gjorde skulle ge henne fadern tillbaka. Pappa Emil, som dog innan hon ens var född! Och varför? För att han hade jobbat för samma företag som hon nu jobbade för! Han hade utsatt sig för risker som slutligen hade tagit hans liv. Hennes uppväxt, utan en far och med en mor, som i chocken över faderns död blivit klen i nerverna, hade varit svår. Så svår, att när hon som femtonåring förstått vem hennes döda far varit, hade bestämt sig för att göra allt hon kunde för att hämnas på den man som förstört hennes liv.

Det var något märkligt med Emilia. Hon hade klivit över tröskeln till hans kontor för säkert tio år sedan; en ung, vacker kvinna med ovanligt intelligenta, intensivt blå ögon. Trots hennes ungdom hade hon visat upp en imponerande kunskap om företagets varor. Hennes kunskaper var så djupa att hon nästan omgående blev hans närmaste medarbetare. Hon hade ett nytänkande som vida översteg hans gamla kollegors; de som funnits vid företaget sedan de allra första experimenten, 1863.

Men, trots att Emilia och han hade jobbat så nära varandra i så många år, hade de aldrig utvecklat någon vänskap. De förblev chef och anställd. Det var inga positioner han själv hade önskat vidmakthålla, det var definitivt ett resultat av Emilias opersonliga och alltid så korrekta uppträdande mot honom. Han kunde inte närma sig henne. Varje försök att lära känna personen bakom den anställda resulterade i pinsam tystnad. Han gav upp till slut, men ville inte ge upp hennes anställning då hon var alldeles för värdefull för verksamheten. Ja, egentligen ovärderlig. Det var oftast hon som kom på den förlösande detaljen. Det lilla, lilla extra som gjorde produkten stabil och pålitlig. Men självklart var detta ingenting som någonsin skulle läcka ut till de anställda och omvärlden. Det var hans namn och hans produkter.

Emilia hade studerat och funnit att det som tagit livet av hennes far var något som föll sig naturligt för henne. Hon förstod formlerna. Kemi blev hennes andra modersmål. Bokstavs- och sifferkombinationerna var inget hon behövde plugga in. Hon förstod dem så fort hon skrev ner dem. Hon tog anställning på fabriken och blev så uppslukad av jobbet att hon blev kvar där. Hon älskade att grubbla på lösningar och kemiska formler. Nu hade tio år passerat och nu fick det räcka. Tanken från början hade varit att ta anställning och i hemlighet tillverka en sprängladdning som skulle få hennes farbror att flyga i luften, precis som hennes pappa Emil hade gjort, den där dagen på Heleneborg.

Ikväll hade hon bestämt sig. Innan han försvann tillbaka till Italien skulle det ske. Hon fann ett visst bistert nöje vid tanken på att chefen hade valt den 14 november för att fira jubileet. Emil och Emilia hade namnsdag. Grattis, tänkte hon och trängde sig målmedvetet fram genom festdeltagarna, fram mot sin chef, Alfred Nobel.

Lön för mödan

Det gick och det var tajt som fan att hinna med matlagning, bakning, handling och umgänge med son innan vi hastade iväg för sonens avslutning kl 18. Men oj, va duktig han var och oj va god cheesekakan var igår kväll! Och idag är jag lite trött för det blev lite mycket rosévin igår. Men oj, va gott det är!

En sån här

i214.photobucket.com/.../cheesecake.jpg
ska jag göra idag. Sen ska jag frysa in den till imorgon då jag ska på kafferep, med middag före. Frågan är när. Innan kl 18 (då lillebror slutar skolan), samtidigt som jag gör middag? Efter ca 19.30, då jag borde lägga ett barn? Efter kl 20, då jag känner mig lite sliten, vispen låter lite för mycket, jag borde umgås med storebror? För att inte tala om att jag måste köpa ingredienser först.
Känns det som om jag förstorar upp situationen lite, lite?
Jag har visst en tendens att göra det. Alltför många tankar i mitt huvud. Alltför många problemsökande tankar.
Lösning: schläng opp ongen på cykla och åk te affär´n. Nu!
Ja, det blir bra! Bra lösning! Positivt! Fint! Gott! Jag kan!

Jag flyttade idag...

och jag gjorde en ny blogg, som dessvärre inte gick att layouta alls. Jag skapade en ny blogg i blogglista.se, som inte heller blev tillfredsställande. Envis som jag tydligen är satte jag mig och redigerade HTML. Who would have known. Men det är inte min kopp te. Jag bara testar och hoppas på det bästa.
Nu börjar jag närma mig ursprungsutseendet, men för ikväll får det räcka. Att länkarna är i olika färg fattar jag t ex inte. Jag är helt slut i själen. Samtidigt ganska uppiggad :) Det är ju kul när man slutligen löser ett astronomiskt problem!

NÄ...

fy fan va tråkigt det här var då. Den förtjusande fliken Layout finns inte mer och har ersatts av nån sketen Mall-flik. Jag kommer ingenstans. Och dessutom lägger de upp länkar som jag verkligen inte har valt! Och youtubefilm lägger sig över texten etc. etc.
Detta var synnerligen upprörande, för att inte säga deprimerande.
Jag har skrivit till Bloggerhjälpen och får avvakta svar. Aaarrrrgggghhhhh!

PUST!

Nu ska jag bara göra om designarbetet igen då. Och lära mig att inte pilla...

HJÄLP!

Vad har jag ställt till med?! Jag vill inte ha det så här! Hur får man bort den här designen? Jag vill ha det som vaaanligt!

Harpo

Även en stum broder måste få säga sitt.
Och här nedan hittade jag ett citat av den talande Harpo.

"Harpo, she's a lovely person. She deserves a good husband. Marry her before she finds one."

Födda

Första samkönade födelseannons jag sett. Jag tycker de ser väldigt glada ut.
Det glädjer mig. Och snacka om äktenskapstycke. Man kunde tro att de var bröder.
Är det näsan, eller frisyren?
Jag blir full i fniss av flickans glädjevrål. Och kolla vilken cool bok hon håller i.
Lillebror ser mer desperat ut. Maybe he misses Old England? South end on Sea. Fancy!

Vi tar väl en till liten nostalgitripp, va? Här är mormor, mamma och the B bunch.
Vi använde aldrig nappar. Vi sög på tummen istället. Kolla in den exakta lutningen på mormors och mammas huvuden.
Och kolla sen den lilla bilden. Häääärlig lutning va? (Mitt hittills enda modelljobb, för ett konditori. Fotografen gillade den lilla lutningen. Själv tyckte jag det kändes väldigt töntigt :)

Syskon

Visst är det trevligt med syskon?! Ja, man måste ändå sätta dit ett frågetecken. Det är inte alltid syskonen är så underbara som man själv är, eller hur? Här är jag och mina. Okänd årgång, men fiiin! Vi har alltid varit ute i naturen och ränt med våra föräldrar. Vi var sju pers som plockade allt ur skogens skafferi i kampen för att överleva på en lärarlön :)
Jag var lika sprudlande i humöret som jag är idag ; )
Och kan man vara annat med sån fin huvudbonad? Jag tror den var mintgrön.
Kolla också in brorsans tuffa bruna kläder med senapsgula fransar. Indianfeeling där.

Beauty of Moscow

Låt mig presentera en rysk skönhet. Med flerdubbla blommor
och en berusande doft kan hon förföra vilken kosack som helst.
Hon kan få honom att slå ihop klackarna snabbare än en kolibris vingslag.
Tur att hon bara blommar en kort tid varje vår, annars skulle nog kosackerna minska i antal. Och det vill vi ju inte.

Kärnfrisk?

Hej alla härliga friska människor!
Här kommer ett härligt friskt inlägg.
Jag har köpt boken "Kärnfrisk familj, så gör du!" av Ninka-Bernadette Mauritson.
Så mycke´ sanningar och så många goda råd.
Kommer jag ens i närheten av den hälsosamma kosten och livsstilen kan jag skratta hela vägen till graven. Och det är min lååångsiktiga plan.

List

Min herre, jag kysste aldrig er dotter - jag bara viskade i hennes mun.

Chico Marx

Festligt IKEA!

Cecilia ska på ett MadHatterparty och inspireras av IKEAs festdukningar. Ååh, säger jag. Vilka fina miljöer! Jag får frid i sinnet av Papper&Veck (se bild) och känner svalkan i den FranskaRomantik-miljön. Mmm... behöver nog ett avlastningsbord och ett sinkat skåp, kanske...

Mors dag

Titta vilket fint hjärta jag fick av min son på mors dag!
Så omtänksam han är. Lövsågat och borrat och målat.
Igår sa han att på en skala från 1-10 gav han mig en nia.
"För du kan vara rätt så jobbig ibland."
Svaret var givet:"Jag är ju mamma. Det är mitt jobb att
vara lite jobbig ibland."

Lista eller kista?

Klart man hänger på! Amanda har gjort en lista igen. Mänscha!

*Röka eller kröka?
Kröka.
*Sol eller stad?
Sol.
*Piff eller puff?
Puff.
*Sött eller salt?
Salt.
*Tönt eller tuff?
Tönt.
*Fitt- eller snitt-?
Fittolainen
*Hund eller katt?
Katt.
*Vitt eller svart?
Vitt. (och svart)
*Pizza eller kebab?
Helst inget.
*Höger eller vänster?
Höger (hänt).
*PC eller mac?
PC.
*Öland eller Gotland?
Gotland.
Midsommar eller jul?
Jul.
*Trök eller kul?
Kul. (nångång ibland, vore ju... kul)
*Framifrån eller bakifrån?
Huvudsaken är att samtliga inblandade är överens, tycker jag. (Ehehehe...)

Royal ( but not too much cheese)

Ännu en uppiggande annons i ortstidningen.
"Man har inte roligare än man gör sig", som gamla- mor-
bort- i- backen plägade säga. Så sant, så sant.

Stil

Dessa är mina principer.
Men om du inte gillar dem har jag andra.

Groucho Marx

Detta är det första i min nya serie: "Fredagscitatet". Efter över tio år som korrläsare av almanackor har jag en diger samling av citat som världen/ni suktar efter. Eller hur? Ett per fredag. Räcker många långa år framåt...

Hälsa

ur en blogg: ....Men alltså NU är jag väl ändå ute och cyklar..? Statistiken visar ju klart och tydligt att fallen av PSD minskat sedan man började lägga spädbarnen på rygg?
Ja, det är sant. Fallen har minskat sedan början av 90-talet. Men vet ni vad? Det har inget alls att göra med sovläget. Samtidigt som WHO utlyste ryggläge hände nämligen något annat mycket intressant: man tog bort kvicksilver som konserveringsmedel ur barnvaccinerna. På detta sätt drog myndigheterna bort uppmärksamheten från sambandet mellan vaccin och PSD, och lät folk tro att PSD beror på sovposition. En mycket välplanerad kupp, det var alls inget sammanträffande. WHO samarbetar med läkemedelsbolagen och får bidrag av dem - tro inte att det är en oberoende organisation som arbetar för människors hälsa...

www.alternativjournalen.se

I Japan upphörde PSD nästan helt då man beslöt att inte vaccinera barn innan de fyllt två år. I USA har man två toppar för PSD – vid två och fyra månaders ålder. Är det månntro ett sammanträffande att man vaccinerar barnen just då?

L * U * S * T

Nu vet jag. Mitt ledord ska bli lust. Jag ska göra det som är lustfyllt. För mig! OK?! Nu är det alltså JAG som ska prioriteras här. Bäva månde min omgivning.
Men. Hur gör man?

Jag började mitt nya lustfyllda liv imorse. Tog en cykeltur i guss gröna natur, lyssnade på fågelsång och andades djupt, log hult mot människor jag mötte, njöt av solens värme. Inte så dumt alls, faktiskt. Kom hem, klappade katten, gick ut i trädgården och knipsade av de vissnade tulpanerna, ryckte nåt ogräs och njöt av den relativa tystnaden i villakvarteret.
Vad månde bliva av denna dag?

(Mötte också pappan som vägrade hälsa på mig i vintras. Han vände återigen bort huvudet. Han hade två små barn med sig som tittade stumt på mig. Undrar om de kommer att hälsa på folk när de blir stora? I don´t think so!)

Ibland

får man veta saker om sig själv som man inte vill veta.
Ibland om andra som man gärna vill veta.
I möten med människor som besitter speciella talanger, oavsett vilka de är, växer man en liten bit till. Medvetandet expanderar. Det finns hur mycket plats som helst därinne och hur mycket vetgirighet som helst också.
Jag ser fram emot morgondagens tripp.

Måltid

Får jag bjuda på en måltid?

Först
gryningsblå soppa kokt på
violer

Sen
upptinade fotspår efter ett
rådjur
och en sallad gjord på
snödroppshuvuden

Till dessert
en månskiva gul som honung
och len i smaken som en
melon

Vinet?
Naturligtvis
samma vin till alla rätter:
en nyss frigiven källas
vattenglädje.

Maria Wine

Ljud från förr

Inspirerad av A.Schulman vill jag berätta om ljud från förr.
Lördagsmorgnar i köket: Ljudet av "Ring så spelar vi" följt av "Melodikrysset". Det stränga hyssjandet om man råkade prata just när P.Granberg och B.Haslum gav koordinaterna för den kommande melodin.
Lördagar eller söndagar: Vi krattar gruset framför huset i tjusiga ränder och mönster.
Och apropå gruset. Det knastrande ljudet av grus under klassiska träskor; då visste man att våren äntligen hade kommit.
Då och då: ett pinglande från bjällran som hängde på ytterdörren. Då ville katten Pysen gå ut.
Ibland: ett obestämt muller från vinden. Då var det Lissgårds-Kajsa som åkte rullskridskor. Hon var vårt vindsspöke.
Var som helst: Vår familjs visselsignal. Tre toner. Då hittade vi varandra direkt, var vi än hade gått vilse. Vi var fem barn, alltid var det någon som vinglade iväg.
I telefonen: Mamma brer ut sig på brett hälsingemål. Då pratade hon med hälsingesläkten.
I sovrummet: Min syster smaskar på ett outhärdligt sätt på sina eviga tuggummin. Då sov jag i soffan i vardagsrummet, eller storarummet som vi kallade det.
I sovrummet II: inandet av en eller flera myggor precis när man hade släckt lampan och skulle sova. Då täckte jag över allt utom näsan och försökte sova.
I trädgården: Brummandet av humlor som flög från blomma till blomma. Och det ljudet hör inte bara till förr. Det är fortfarande bäst.

Vilka ljud kommer du ihåg?

Här kommer något rosa

till dig som tycker om både vitt och rosa.
I mina land flämtar vitsipporna på sista versen.
I år var de fler än tidigare. Bra jobbat sipporna!

Gärna något rosa

Visst är väl
detta en fin
dödsannons?

Censuren står
jag för,
men själva
texten
och bilden
är ju
så bra,
tycker jag.

Vilken
härlig
människa
som tackar
för sig på
detta
vis!

Det kom ett vykort

från KP. De ville tacka mig för att jag hade valt bort värdepappersbesked per papperspost och istället nöjde mig med att kunna titta på det eventuella värdet, på deras Internetsida.
Nu undrar jag bara varför de inte skickade detta tack med e-post?

Det finns alltför många rädda mammor!

Jag är också mamma.

Vardagsnöjen

Igår tog vi oss ut i vårkvällen. Ömsom promenad, ömsom spring. Tittade på traktorn som samlade upp golfbollar vid driving rangen och skuttade sen över golfbanan till Djungelgolfen. En golfbana ute i skogen. Man spelar med innebandybollar. Eftersom vi inte hade några klubbor, gick vi två varv runt banan samtidigt som vi lekte Följa John. (Jag undrar: var var alla paparazzi?) Min yngste sons avancemang när det gäller att imitera imponerade på mig. Kul för mamma!

Min äldste sons initiativ att leka imponerade också. Ibland är han så ovanligt klok. Tur för mamma!

Dagens övningar på hab var också glädjande. Han kan ju bara han vill (och förstår) :)

Annat glädjande idag är väl vädret som plötsligt slog om från kall morgon till solig dag och att jag äntligen har ansökt om ett nytt ICA-kort. Det är de små detaljerna som gör det, eller hur?

Snart ska vår katt möta en hundvalp. Kan bli intressant...

Om gårdagens alla minuter med A o K

"Vid ett tillfälle satte sig Alexander vid en mur samtidigt som Kate lutade sig fram och kysste honom."

Oj, va spännande!!! Tänk... att hon gjorde det samtidigt.

Att få följa A.Skarsgårds och K.Bosworths varje steg och sen skriva om det också. Vilket jobb!

Praise the Lord!

RiDi radio har äntligen
välsignat oss lyssnare
med ännu ett
knastrande
härligt
program!
Jag suger på
godbitarna
och ägnar mig
åt annat
sugande
på SVTPlay
så länge.