28 februari, 2011
En dag på sjön
Måste bara dela med mig av lite god musik nu igen!
Den här skivan köpte jag 1983. Jag hade kommit hem från USA där jag hade jobbat som au pair i ett år. Istället för att åka raka vägen hem till mor och far (and the boredom!) åkte jag till min au pair-vän som min familj hade hjälpt när hon inte kunde bo kvar i sin familj.
Hon bodde i Norrköping. Hade en kille som bodde i kollektiv. Snart hade jag det också : ) Fast inte samma... Jag hade en underbar månad bland hippies, haschrökare och festivalfolk.
Köpte en hel del musik, bland annat denna skiva.
Just den här låten passade så bra hela sommaren. Vi åkte en tur till Småland till ett fantastiskt sommarställe ute i skogen, vid en sjö.
Där levde vi en dag på sjön.
Lyssna på texten! Absurd och bra.
Just det. Texten påminner om att det snart är dags för spelkväll igen!
26 februari, 2011
Kungen talade!
Rekommenderas varmt!
Miljöerna (speciellt det "tapetserade" rummet), australiensaren!, traumatisk barndom, drottningmodern..., tidsandan, stamningen, humorn. Mycket bra film!
Och nu måste jag läsa om kung George VI, en för mig helt okänd kung. Och då var han ändå kung under andra världskriget!
Visar på en skriande brist i mitt historiekunnande... (ja, jag tror jag hade en 2:a i historia...)
25 februari, 2011
Kungen pratar

"The King´s speech" ikväll. Och en kopp efteråt. Lovely! Rapport imorgon, skulle jag tro. Och hallå, vilken snygg affisch! Colin Firth, du är så fin...
Just nu sjunger Van Morrison för mig. "Have I told you lately?" Fantastisk låt.
Har jag berättat att vi lyssnade på Van the Man i Åhus för många, många somrar sen. Vicken grej! Han sa inte ett ord, tror jag : )
Livsfilosofi
Winston Churchill
Klok gubbe det där.
"Ge, och dig skall varda givet" är också en bra variant på temat.
Give me five!
Boktips

Dagens boktips: GRODAN BLIR GLAD av Max Velthuijs.
Nu har jag läst den boken i två-tre veckor, så nu sitter N och läser den ordagrant för mig istället. En mycket bra bok om självkänsla.
Grodan upptäcker att han inte kan allt som hans vänner kan, t ex att flyga som Ankan kan, läsa som Haren kan. Han deppar ihop, men hans vänner förklarar för honom att de inte heller kan allt och att Grodan är den enda som kan simma och hoppa så bra som han gör. Till slut kommer han på att han duger som han är. Nöjd tar han ett långt skutt, sådär som bara grodor kan.
Ah!
Jättebra, helt enkelt!
22 februari, 2011
Till Greta

Fin vagga!
Rockabye baby, in the treetop.
Don´t you know a treetop
Is no safe place to rock?
And who put you up there,
And your cradle too?
Baby, I think someone down here´s
Got it in for you.
Shel Silverstein
Amanda fick en minibebis häromdagen. Kolla handen runt pappas finger! Om man har en mamma som skriver rysliga böcker så passar väl den här dikten bra?
Lika bra att vänja sig från början, eller hur?
21 februari, 2011
Papper
Nu har jag höjt nivån på pappersskapandet och tänkte att ni ville kolla in mina senaste alster. Bry er inte om att det står Eckman Fine Art, jag lovar, det ÄR jag som har gjort dem. Kolla bara!
http://www.eckmanfineart.com/learn-spread4.html
Chemtrails
Jag tycker det är otroligt jobbigt med all galenskap i denna värld.
Titta själv på en kortare film. Det finns en hel del till på YouTube. Chemtrail.
Och imorgon kommer detta fenomen att uppmärksammas runt om världen. Antar att inget kommer att höras i Sverige? Upprop genom Facebook.
Ja, de som är bra på att skrika högt får göra det så nöjer jag mig med att annonsera fenomenet här.
19 februari, 2011


Ja, här sitter han ju! Pojken med pallen.
Läser en bok.
"Min tur" av Ernst Jandl & Norman Junge.
Bra bok!
Vinglig promenad

Tog en iskall vinterpromenad på en timme med min superförkylda son. Solen slängde sina värmande strålar mot oss men lyckades inte överrösta nordanvindens ylande med mindre än att man gick baklänges, och det fungerade inte några längre sträckor. Hittade en stor tallgren som jag drog av en mindre gren på, för att ta hem och sätta i vas. Jag har en förkärlek för tallgrenar, de är krokiga och barren spretar så poetiskt. Får mig att tänka på målningar från 1800-talet. Krokig tall i förgrunden, ja, ni vet.
När jag sedan vände mig om för att kolla läget hos sonen gick han och drog den stora tallruskan efter sig : )
-Den ska jag ta med mig hem och ha i mitt rum, deklarerade han bestämt.
Så nu står den i en stor glasburk i hans rum. Härligt med en kille som vet vad han vill!
Han vet också att han just nu vill släpa omkring på min designerpall. Den sitter under rumpan på honom överallt där han tar sig fram. Jag vet inte om jag är så förtjust i det... men prylar är ju till för att användas, de ska inte bara stå och vara vackra, så det är bara att rycka på axlarna och hoppas att den över lever den här perioden också.
18 februari, 2011
Lycklig?

Bilden hittade jag på Lyckobloggen : )
Lyckan kommer till den som skrattar.
Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahaha o.s.v.
(Vet någon hur länge måste man hålla på?)
Problemet
17 februari, 2011
Hemslöjd

Måste ta mig ut i världen, söka upp en tidningsaffär.
Köpa senaste och alldeles nyomgjorda tidningen HEMSLÖJD!
Jag har läst den i några omgångar men har valt bort den av ekonomiska skäl.
Men ett nummer som handlar om YLLE kan jag inte motstå!
Och med helt ny formgivning. Kul!
Stampa vadmal låter väl spännande?
15 februari, 2011
Ylleliv
14 februari, 2011
Situationen
Jag ser att folk söker på ordet "situationstecken" och hamnar på denna blogg.
Ja men välkommen!
Men betänk att när jag skrev situationstecken så var det ett skämt! Okej?
Jag vet ju att det inte stavas så. Självklart!
Jag är en fin gammal humanist med korrekturläsning som yrke.
Försökte vara lite rolig där, och nu får jag skämmas i all evighet...
Vad ska folk säga?!
Som om jag...?!
Nä!
12 februari, 2011
Trendigt

Trendspaning: För några månader sen såg jag tre modebilder, i tre olika sammanhang, på jeansskjortor nedstoppade i kjolar. Såg rätt fult ut, tycker jag. Töntigt, liksom. För nåt år sen hade alla tyckt att så kan man ju inte ha en jeansskjorta!
Aha, tänkte jag, en trend! En ny modegrej.
Idag, på stan, kryllar det av jeansskjortor och denim överhuvudtaget i alla skyltfönster. Denimhausse är det ju varje vår, men jag ger mig fan på att vi snart ser alla moderätta tjejer med jeansskjorta nedstoppat i kjol också.
Kom ihåg var du läste det.
Först lär jag inte vara, men noterat, det har jag.
11 februari, 2011
Överflöd

http://marmeladen.blogspot.com/2008/11/skrp-och-sopor.html
Den som köper det han inte behöver, han får sälja det han behöver.
Spanskt ordspråk
Är det inte bättre att sälja det man inte behövde? (Hehehe)
Jag funderar skarpt på att ställa mig i allén i vår och sälja av en stor del av mina prylar .
Inte mycket som slår känslan av att göra sig av med ballast.
10 februari, 2011
Winter´s bone

Jag var faktiskt på bio förra veckan! Har ju inte sett Svinalängorna (annat än på teater) och som det verkar kommer jag nog inte att se den heller förrän den kommer på TV.
Istället fick jag gå på en annan misärfilm som utspelar sig i Missouri, USA.
Här snackar vi iskall grå vinterlera, både i naturen och i själen på de människor som befolkar denna gudsförgätna trakt. Jag blev helt fascinerad av de tysta, elakt snipiga kvinnorna som misshandlar sin unga släkting (förvisso ingift). Otroligt bra spelade av traktens amatörer tydligen! Inte bara kvinnorna utan de flesta i filmen kommer visst från trakten. Riktiga hillbillies.
Huvudrollen spelas med den äran av en ung "coming star". Hon lyssnar inte på släktens goda råd, vilket måste tillskrivas hennes ålder...
Själv skulle jag aldrig hälsa på min farfar om han var som han i filmen!
Släkt var de hela bunten. Kan väl inte bli på annat sätt då.
Och banjo spelade de.
Såklart.
09 februari, 2011
Illustratör
Ibland är det lätt att jag fastnar med bilderna i huvudet... de kommer liksom inte ut ur mig. Detta är ren dumhet, mina vänner. Precis som vid blockering av det skrivna ordet kan man inte sätta sig och vänta på inspiration. Man måste kladda på!
Plötsligt infinner sig delar av bilden och så har man något att jobba vidare med. Och vidare, om och om igen tills det blir som man har tänkt sig. Förhoppningsvis.
Ibland kan det bli något helt annat än man tänkt sig och har man tur så blir resultatet t o m bättre. Då är det spännande och roligt att skapa.
Ibland blir det precis som man har sett framför sig och då känner man sig himla nöjd. Klapp på axeln och en suck. Det gick visst den här gången också.
08 februari, 2011
Engelska forskare
Men du...tänk efter innan du ställer dig i kön.
Är det verkligen livsnödvändigt att ta den där sprutan?
Jag menar, det kan ju gå fel...
Och om influensa var menat att döda, skulle inte många fler friska individer dö då?
Kanske kan det vara bra att få influensa nångång för att bygga upp immunskyddet?
Kanske det du.
Vilsen
04 februari, 2011
Söndagspromenad

Typisk söndagspromenad i mitten av 60-talet.
Svenstavik, Jämtland.
Se så stiligt uppklädda vi var!
Gubbkeps på pojkarna och kappor på flickorna.
Och pappa, i skjorta och slips. Fint skulle det vara!
Det är jag som är minst i syskonskaran. Lillebror låg väl i vagnen som mamma (tillika fotograf) tog hand om.
Pappa ser ut att ha händerna fulla ändå : )
Men varför sticker min syster ut tungan?
ADHD och kosten
På radionyheterna idag berättar man att det kan vara en god idé att ändra kosten för barn som lider av ADHD. I Holland har man testat att sätta barn på en diet fri från allergiframkallande ingredienser (men man säger naturligtvis inget om vilka de är!).
Av de som fullföljde dieten (hur länge?, hur många?) blev 64% betydligt bättre.
Artikel i AB här.
Och som vanligt sitter det nån helidiot till svensk läkare och uttalar sig skeptiskt! Herregud vad det ska bli fint att se dem äta upp all skit de har vräkt ur sig.
KAN man tänka sig att detta kan hjälpa autistiska barn också??? Aspergare, schizofrena?
KAN man kanske tänka sig att läkare i SVERIGE läser denna undersökning och tar till sig resultatet? Eller kommer de att fortsätta blunda och hålla för öronen?
Birma till salu?
Han ligger aldrig i knä vilket vi tycker är tråkigt, det finns inget så... speciellt som att svettas av att en varm och tung kisse har planterat sig i ens knä...
Han har också uppfattat att yngsta sonen är ömsom rädd (ömsom lite modigare)för honom och passar naturligtvis på att gå emot honom och ibland jaga honom. Katter är inte alltid så helgjutna psykologer. Jag tror att han vet precis vad han borde göra men att han skiiiter i det.
Och så i onsdagskväll. Då biter han i datorsladden och dööödar min dator! I alla fall strömtillförseln till den. Dagen efter dog batteriet och nu är jag handikappad. Får sitta vid en annan dator, och det gillar jag inte!
Funderar just nu vad man kan göra med en katt som så uppenbart är så trött på att jag sitter vid datorn att han t o m biter i en elsladd!
Leka ännu mer?
02 februari, 2011
Groundhog Day

2/2, andre februari är inte vilken vinterdag som helst. Det är ju Groundhog Day! Denna härliga dag då man bedömer hur länge vintern kommer att vara. Då driver man ett stackars skogsmurmeldjur, groundhog ur sitt bo. Om djuret ser sin skugga, förutsatt att det är klart och ljust väder, pågår vintern i ytterligare sex veckor. Denna festliga tilldragelse firas i flera städer i USA och Kanada.
Tack ock lov gjordes också en film om denna festliga sedvänja. En utav mina absoluta favoritfilmer, dessutom!
Här ett utdrag ur Wikipedia (så slipper jag jobba så hårt själv)
Phil Connors (Bill Murray) är en tv-meteorolog med smak för sarkasm. Måndagen den 2 februari är han i den lilla staden Punxutawney för att spela in ett reportage från Groundhog Day, en årlig stadsfest tillägnad ett skogsmurmeldjur som sägs förutspå när våren kommer.
Eftersom han avskyr staden vill han ta sig därifrån så fort han är klar med tv-inslaget, men en snöstorm tvingar honom att övernatta där. När han vaknar nästa morgon gör han den märkliga upptäckten att det är måndagen den 2 februari igen! Han har på något sätt fastnat i tiden och tvingas uppleva denna måndag om och om och om igen.
Efterhand upptäcker han att han kan göra precis vad som faller honom in utan att bry sig om konsekvenserna, eftersom dagen börjar om nästa dag och ingen vet vad han gjorde dagen före. Han inser att han kan dra nytta av detta, till en början dock i syfte att få vackra kvinnor i säng.
Det är alltså inte förrän han börjar visa människorna respekt och lär sig ödmjukhet som han kommer ur situationen och kan vakna den 3 februari.
Just det, tänk på att visa dina medmänniskor respekt så kanske du också får uppleva morgondagen!
www.sprakfale.se

Tadaaa! Jag tutar i luren och svingar svärdet mot korken i champagneflaskan.
Äntligen, mina damer och herrar är Sprakfålens hemsida färdig!
Och nu känns det som om jag vill börja med att uppdatera den direkt...
Jag vill tacka den eminente Göran L för hjälpen, ändringarna (som fortfarande pågår) och uppkopplingen.
Ja, jag vet att jag inte ser klok ut på bilden. Har jag fläcktyfus eller vad är frågan? Men nu är det ju inte mitt ansikte som spelar största rollen i detta drama, utan det andra.
Om någon endaste liten en skulle vilja kommentera hemsidan här i detta forum så är det SÅ välkommet!
Man kan alltid vara ANONYM, om man inte har lust att öppna Google-konto och allt vad där är . Man bara klickar i den lilla ringen framför ANONYM, skriver en kommentar, klickar på skicka, så läser jag så gärna, så gärna!
OK, då säger vi så!
01 februari, 2011
Avstånd, motstånd, tillstånd

Even if you can´t shape your life
the way you want,
at least try as much as you can
not to degrade it
by too much contact
with the world,
by too much acticvity and talk.
Do not degrade it by dragging it along,
taking it around and exposing it so often
to the daily silliness
of social relations and parties,
until it comes to seem
a boring hanger-on.
As Much as You Can by C.P. Capavy
Autism i bokform
"Let me hear your voice" är en mycket bra bok om IBT (intensiv beteendeträning). En av de första böckerna jag läste om autism, som gav mig insikt om att man faktiskt kan göra något för sitt autistiska barn. Träning! (Något man absolut inte tror på i min kommun...)
"Emergence: Labeled autistic" och "Thinking in Pictures" av Temple Grandin. (Numera världsberömd för sina boskapsfållor som lugnar djuren innan slakt!)
"En annorlunda barndom" av Iris Johansson. (Hon jobbar numera som konsult och föreläsare om relationer!!!)
"Barnet i glaskupan?" av Birgitta Rubin.Handlar om hur man har behandlat barn sen 60-talet och framåt i berättelser om nio familjers öde.
"There´s a Boy in Here" av Judy och Sean Barron. (Han är numera journalist).
"Louder than Words" och "Mother Warriors" och "Healing and Preventing Autism" av Jenny McCarthy (Även Hollywood-kändisars barn kan drabbas).
"Det räcker inte med kärlek" av Jenny Lexhed. (Ingen favorit. Handlar mer om hennes problem...)
Medicinsk litteratur:
"Unravelling the Mystery of Autism..." av Karyn Seroussi
"Impossible cure" av Amy L Lansky
"Children with Starving Brains" av Jaquelyn McCandless
"Healing the new Childhood Epidemics" av Kenneth Bock
Gemensamt för alla dessa böcker är att de påvisar att alla med autism har olika symptom och därför inte beter sig likadant, vare sig till vardags eller vid behandling. Intressant läsning är det i alla fall.
31 januari, 2011
Nyfiken på...
Perny , TUTT , och Amanda , tyckte också det var roligt.
Mina svar:
TA UPP NÄRMASTE BOK, SLÅ UPP SIDAN 18, RAD 4. VAD STÅR DET DÄR:
"Våra kroniska sjukdomar har i viss utsträckning funnits mycket länge, i..."
VAD VAR DET SENASTE DU SÅG PÅ TV:
Sherlock Holmes, del 1
BORTSETT FRÅN DATORN, VAD HÖR DU PÅ JUST NU:
Fräset från köttfärs på spisen, diskmaskinen, fläkten, knarr i trappen.
NÄR VAR DU SENAST UTOMHUS OCH VAD GJORDE DU DÅ?
Kl 15-15.45 pip. Hämtade Noah och hämtade ett paket på St1. Tog en sväng genom skogen på vägen hem.
VAD HAR DU PÅ DIG?
Svarta kalasbyxor, svart vridskrynklad linnekjol, svart tunika, svart linnetröja samt nyblekt hår (typ, polack)
VILKEN VAR DEN SENASTE FILMEN DU SÅG?
Änglagård-Tredje gången gillt
SKULLE DU ÖVERVÄGA ATT FLYTTA UTOMLANDS?
Absolut! Om jag hade en massa pengar så jag kunde bo var jag ville, skulle jag gärna bo utomlands. För att prova på ett nära-utomlandsboende skulle jag gärna bo i någon av Sveriges grannländer och lära mig hur olika, men ändå lika, vi är.
28 januari, 2011
Spel och dobbel

I dagens tidning skriver Lisa Syrén om hur "vi svenskar" inte leker längre. Vi är fluktare istället. Tittar heller på vad andra gör än gör det själva. Ja, det kan nog stämma en hel del det. Men det gäller inte mig! För ikväll har jag bjudit in till en alldeles äkta spelkväll! Jag ratade herrarna och bjöd i ett knippe damer på te och spel. (Ja, eftersom allihopa är bilburna får vi väl hålla oss till teåkaffe). Och det är väl ändå godast till mina hembakta bröd och frallor? Ja, det är det.
Men, ju längre dagen fortskrider känner jag att jag måste baka nån sorts kaka... Jag menar, folk förväntar sig ju nåt söttågött på fredagskvällen.
Och just då passar skafferiet på att gapa tomt på mjölhyllan! Pest!
Jag avvaktar listigt och låter någon annan åka och handla; sticker till vederbörande en liten lista och mutar med att jag ska betala. Tiden för bak blir då genast lite snålare, men å andra sidan kommer de spelsugna damerna att mötas utav doften från mammas bak och den är inte dum den inte!
Vårt skåp är fyllt med spel. TP, Yatzy (både ord och vanlig), Taifho, M.I.G., Geni, Kinaschack, Fia med knuff, Rappakalja, Cluedo, Haren och sköldpaddan, Kalaha, Uno, Mahjong och schack. Den försvunna diamanten och Monopol och ett otal kortspel. Och några fler partyhöjare finns långt upp i en garderob.
Jag hade gärna, som gammal Agatha Christie-läsare, försökt lära mig bridge eller fördjupat mig i reglerna för a good game of Mahjong. Men ska vi få en kväll utan onödiga spänningar är det kanske bäst att hålla sig till något lättare
sällskapsspel så här i början.
Vem vet, någon kanske är en dålig förlorare och dräper vinnaren i bästa Christie-stil, och så litterära ska vi inte vara.
Det är faktiskt ingen bokcirkel, det här!
27 januari, 2011
Förgiftad
Min son föddes tre veckor för tidigt och fick genast ersättning då han inte riktigt orkade amma. Förutom att mjölkersättning tydligen innehåller alldeles för mycket protein för det outvecklade matsmältningssystemet, så innehåller det tydligen tungmetaller också...(och en del mår bara bra av tungmetaller medan andra blir kroniskt sjuka av dem).
Jag testade honom för tre år sedan på Scanlab för allergier och tungmetallförgiftning.
Han hade alldeles för höga värden av arsenik, kadmium och mangan...
Tror du att vår läkare var intresserad? Att han ansåg att det kanske var lämpligt att åtgärda problemet? Svaret jag fick var att han inte kunde tolka siffrorna. En för övrigt mycket vänlig läkare som inte har en aaaning om de fysiska problem som ett autistiskt barn kan ha. Som tror att autism endast är en psykisk åkomma. "Inget att göra".
Och detta gäller de flesta svenska läkare idag år 2011. Tittar man bara över gränserna i Norden så har man en annan inställning. Tittar du över Atlanten så har du ett helt annat synsätt på problemet.
Varför är Sverige Nordens, nej världens u-land när det kommer till behandling av autism, ADHD, astma, allergier?
Titta på Debatt ikväll kl 22 och döm själv om läkarkåren är inskränkta idioter eller om de är intresserade av att hjälpa sjuka med annat än kemikalier.
Ska du ha

...den frisyren alltid? säger N och ler förtjust, granskar mig ingående.
En helt ny mamma! Inte alla som blir så glada när jag har klippt mig.
På måndag ska jag bli ännu blondare. Mina röda pigment var svårövertalade.
Och svaret på frågan är nej. Man måste ju göra något åt barret, nån gång per år i alla fall...
Boktok

Oh yes, det låter kul!
Utan inbördes rangordning hittade jag några favoriter i bokhyllan som jag härunder berättar om.
1. CLASSIC COUNTRY STYLE för min obotliga längtan till landet. Inredningsporr.
2. GAMLA SVENSKA LAPPTÄCKEN för tygryggen, fotografierna och berättelserna. Nostalgi.
3. VINTERNS GODA TING för helheten. En fantastiskt fin bok om julens alla fröjder!
4. REFUGIUM (Trädgård som tillflykt) för min dröm om en trädgård med vinklar och vrår att gömma sig bland. Har också en bok om trädgårdslabyrinter "Den gröna labyrinten" som fascinerar.
5. TUSENKONSTNÄREN STIG LINDBERG för hans egenartade bildspråk och vackra design.
Ja, nu känner ni mig! Right?
26 januari, 2011
Autistisk?
Kanske autistiker? Who cares?
Sannolikt är många författare autister. De är fascinerade av ord, de söker det fullkomliga uttrycket, de dras till ensamheten, de har svårt att stå ut med ”small talk”, alltså struntprat.
[S]kaparprocessen kräver tystnad och avskildhet, och de författare som fått gåvan att kunna dra sig tillbaka från en larmande omvärld har stora förutsättningar att återgälda gåvan med verk som når ända fram.
Kafka kanske också skulle kunna ha fått diagnosen autism/asperger. Men med en förståelse och inlevelseförmåga i människan, som i den långa dialogen i ”Slottet” mellan protagonisten K. och Olga, vad spelar det för roll? Oförmåga att leva sig in i andra människors tankar sägs ju vara ett av kännetecknet för autism, men ändå lyckas han med det. Liksom alla stora författare. Med eller utan autism.
Det finns fördelar och nackdelar med det mesta, och att etikettera människor med bara en etikett, det låter sig aldrig göras. Men jag antar att det ändå är bra att tala om, så som i artikeln, för att belysa mångfalden och människans komplexitet.
Så skriver Janis på bloggen "metabolism"
Jag älskar ord och ensamhet och klarar inte av kallprat.
Jag tror jag har fått en släng av autism. Surprise!
Om kostens betydelse

Jag rekommenderar varmt alla att titta på denna intervju med den kärnfriska familjen! Om man är skeptisk till resonemanget så kanske man kan lyssna på en svensk professor i alla fall? Ca 16.51 in på intervjun pratar Charlotte Erlandsson-Albertsson om mjölkens och sockrets inverkan på hälsan. ca 4 minuters sanning kan väl vara bra att lyssna på?! Men det svider säkert i sinnet på de som äter som folk gör mest...
(Och naturligtvis är det inte alla som mår dåligt av att äta som de gör!)
Och i morgonkväll torsdag handlar DEBATT på Tv1 om autism och kostens betydelse. Där pratar Mamma Urkraft i telefonintervju om hur hon har hjälpt sin son med kostomläggning. Jag bänkar mig!
25 januari, 2011
Sugen på soffa?

Ibland känner jag mig ändå rätt normal i mina matvanor.
Till skillnad från amerikanarna. Allihopa. Tokiga!
(Om någon amerikan läser detta ber jag om ursäkt för överdriften.)
Yoga

Jag har börjat min uppgång i Nirvana. Nån gång i detta eller nästa liv, räknar jag med att nå dit. Började på yoga under julledigheten. Ingen särskilt avancerad sådan (snarare tvärtom). På Friskis & Svettis. Tisdagar och lördagar.
Dessvärre är den stora lokalen mycket sparsamt uppvärmd. Typ knappast alls. Det känn inte så cosy att ligga på golvet och slappna av när man känner gåshuden strama... Men, jag vill ändå gå. Hur ska jag annars komma till Nirvana?
Nu verkar det dock som om världsalltet har gett sig den på att jag inte ska gå, alltför ofta. I lördags var det ont i ryggen som gjorde att jag vaknade med en stor olust inför att befinna mig i en sval lokal. Ikväll kan det gå om mina barn tillåter det. På lördag, öppet hus på en skola (viktigt!), nästa tisdag - föräldramöte (klassförälder, javisst!) Och sådär håller det på.
Ingen regelbundenhet, liksom. Not good at all!
Så jag har anmält mig till en riktigare yogaklass, i en mysig varm lokal, på torsdagar. Kl 15...
Ska man satsa på sig själv ska man göra det ordentligt, tycker jag.
Ta inga hänsyn till att dina barn kanske vill bli hämtade från fritids även på torsdagar! Jag har löst detta med att avlöna storebror för att hämta lillebrollan varannan torsdag och bara vara hemma med honom varannan. Åtta torsdagar ska han väl kunna ställa upp för mig, tycker jag.
Hur ska jag annars kunna uppgå i Nirvana?
22 januari, 2011
Klåfingrig

Fotograf okänd
Nu har jag fingrat på nåt jag inte skulle igen... Upptäckte att man inte kan klicka sig till "äldre inlägg" i min blogg och körde en "omstart". Färgerna ändrades, men inte fick jag någon bakåtklick ändå! Så dååligt! Och något jag inte förstår, heller. Tyvärr. Och det tar sån tid att klura ut vilken kod det är och hur den ser ut. Jag har varken tålamodet eller tiden. Just nu vill jag bara att saker och ting ska fungera och inte bråka med mig.
Är det för mycket begärt?
21 januari, 2011
Alex, Amanda och Ture

Dagen har börjat i böckernas tecken. Jag har adderat (plussat) Alex Schulmans bok "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött" till min tidigare beställning "Döden på en blek häst" av Amanda Hellberg. Nu är jag nöjd. Ett tag.
Min lästörst är osläckbar.
I dagens morgontidning läser jag om anledningen till att "Ture Sventon i Paris" INTE kommer att ges ut. Jag hade verkligen sett fram emot att köpa hela serien nu när den skulle ges ut på nytt. Och så faller hela grejen på ett endaste ord.
Vilket ord är det mest förfärliga i hela världshistorien? Vilket ord kan vi icke utsätta våra smås öron för, på att de kommer att bli förstörda för resten av livet. Kanske bli rasister och ondskefulla mördare av att läsa eller höra ordet?! Jag fasar för att skriva ner det på dessa rader. Kanske kommer det att för alltid svärta min blogg och mitt rykte! Nåväl, den risken tar jag nu.
Rabén&Sjögren drar in nyutgåvan av boken då ordet... neger, förekommer i texten!
R&S ville byta ut ordet mot svart eller färgad men fick nej från Sveriges författarfond. "Neger är ett ord med rasistisk klang, men kan i det här sammanhanget också ses som ett kulturarv", säger ordföranden Mats S.
Ett förklarande förord kunde räcka, anser han.
Och jag håller med Mats.
Samtidigt som det inte hade rört mig i ryggen om man hade bytt ut ordet!
Huvudsaken var väl att jag ville köpa boken och läsa den tillsammans med min son!
(Och nej, jag säger inte negerboll längre)
19 januari, 2011
Grand

Titta vad jag hittade i ett skåp!
Grand av Arthur Percy.
Favoritservis.
Som små fick vi choklad i Grand
när vi besökte mormor Elsa i Vågbro.
Vilket förtroende!
Jag köpte min servis på Tradera.
Ibland när jag känner för en stillsam testund
plockar jag ut en kopp med fat och sippar
i mig det heta, försiktigt och njutningsfullt.
Tänker på mormor. Och Arthur.
I läslampans sken
17 januari, 2011
Lite roliga nyheter

Jag offrade min skärm för pekgiriga fingrar ikväll.
från vita huset! (Om ni mot förmodan undrar varför jag kallar denna boning för "vita huset" så är det bara för att vår ena son kallar sitt hem för detta).
Den glädjande nyheten är att N visar sig kunna hantera en mus! Praise the Lord! Vi som trodde att detta typ aldrig skulle ske. Men minsann, vid ett test gick det hur bra som helst. Jag har laddat hem mycket enkla "spel" som heter Sebran och Minisebran där de små liven kan lära sig svenska och matte.
Så nu kanske det kan bli lite roligt (och lite lättare för mamma) att lära sig.
På tiden.
Och här kommer en liten berättelse apropå mushantering. Den åttonde oktober besökte vi hab för att äntligen ta tag i Ns behov av en dator för eventuellt smidigare och framför allt kompletterande inlärning då han började skolan i augusti.
Vi valde en pekskärm då han inte klarade av musklickningens ädla konst, samt ett mycket tydligt och med stora bokstäver försett tangentbord.
Glada i hågen gick vi hem och beredde oss på några veckors väntan.
Ca 1½ månad senare dristade jag mig att ringa och fråga när skärmen kunde tänkas dyka upp? Då visar det sig att den inte är beställd, någonstans på vägen hade kommunikationsproblem ställt till det... Men den skulle genast beställas! Kunde man då kanske tänka sig att den kom lagom till julledigheten? Det var ju trots allt en månad kvar till jul. Ja, kanske det... Men det var ju en mycket ovanlig beställning! (Say what? På en habilitering?)
Häromdagen ringer så damen, som haft nån liten del i denna extremt svåra beställning upp mig, och berättar att de som skulle leverera skärmen, till slut efter påstötning, är vänliga nog att meddela att de inte längre har pekskärmarna i sortimentet!!!
Nähä... Då föreslog jag att vi kunde få den pekskärmen som hab haft för demonstration eftersom de inte längre skulle kunna föreskriva pekskärmar. Eller hur?
Nej, det gick ju inte för den skulle de ha för demonstration! Ehh, va?
Men, sen visade det sig ändå att det fanns en liten femton tums skärm som vi skulle få. Fantastico!
Men, tangentbordet då? Hur lång tid skulle vi vänta på det? Jo, men det upptäckte hon på en hylla i förrådet! Jaha, undrar hur länge det legat där då?
Med tanke på att hon sa att det brukade ta ungefär EN VECKA att få ett tangentbord så hade det väl legat där i ca TRE MÅNADER vid det laget! Fattar ni att man undrar vad som händer? Eller rättare sagt, vad som inte händer.
Och ikväll kommer N och levererar musklickning efter musklickning.
Vilket indikerar att vi inte behöver en pekskärm längre...
YIPPIEEE!!!
Är män från vettet?

Typiskt replikskifte i vita huset.
A: Jag skulle bara handla grapefrukt men kom ut ur affären och hade handlat för 200:-
B: OK. jag har också handlat. (tänker: Jaha, jag har också handlat för över 200:- men tycker inte det är så intressant att jag behöver berätta det för dig)
A: Jag hoppas att du köpte bröd till N!
B: Nej, det gjorde jag inte eftersom jag specifikt bad dig att göra det tidigare idag!
A: Nä, jag glömde det eftersom jag var in i två affärer.
B: ...
Jag bara undrar: Vad är det som gör att vissa människor (företrädesvis av manligt kön) inte klarar av att hålla tre saker i huvudet på samma gång?!
Jag vet att jag inte kan lita på honom vad det gäller att komma ihåg inköp eller saker han måste säga till skolan eller en hel mängd andra viktiga grejer som han måste hålla i huvudet. Jag undrar också i samma veva varför i helvete han inte kan skriva upp det han inte kommer ihåg???
Nej, det skulle väl kränka hans manlighet...
9x4=36
och sådär håller det på.
"Pass it on", som vi säger i bloggvärlden.
Fire jobber jeg har hatt:
Korvtant/Kioskbiträde
Au-pair
Dekoratör
Receptionist
Fire filmer jeg kan se om igjen :
Amelie från Mont Martre
Forrest Gump
Fanny och Alexander
Orlando
Fire steder jeg har bodd:
Wallsta
Portland, OR
Hamra
Portslade
Fire tvprogram/show jeg liker :
House
Hip Hip
Våra vänners liv
Solsidan
Fire steder jeg har vært:
The Badlands, South Dakota
Las Vegas, Nevada
Waikiki Beach, Oahu
Pitlochry, Scotland
Fire websider jeg besøker hver dag:
Ett antal favoritbloggar
Hotmail
Aftonbladet
Fire steder jeg ville vært nå:
I ett litet hus på landet
På en yogalektion
I badkaret
Utomlands i sol och värme
Fire ting jeg fikk til jul:
Boken Igelkottens elegans
Pengar
En mandala
En duk
Fire ting jeg så på barnetv da jeg var liten:
Pellepennan och Suddegumman
Linus på linjen
Fablernas värld
Från A-Ö
16 januari, 2011
Gunhild Carling Jazzvarieté 2011
Inga biljetter fanns att få en halvtimme före showen. Vi bet ihop och hängde kvar. Tjugo minuter kvar dyker en gubbe upp och returnerar en biljett, men vi var ju två så den fick vi överlämna till en mycket lycklig tant. Tio minuter kvar...
Då säger killen med koll att det finns två biljetter som inte hämtats ut!
Och på andra raden dessutom! Tjohoo!
En fantastisk show. Varieté som det heter, med musik av yppersta klass, jonglering, hårresande balansnummer, trolleri, humor, dans med Harlem Hot Shots, klassisk musik och t o m en tvååring i kostym och hatt. Istället för att avsluta på scen så dansade hela gänget ut i foajén och fortsatte där medan publiken löste ut sina kläder. Det kallar jag valuta för pengarna.
Spelglädje : ) I love it!
Om man gillar sprittande jazz och extremsnabb lindyhop, jitterbug and what have you, så är detta en show att rusa till!
Grattis till mig som fick nys om detta igår!
Ur led är tiden

Igår -1 grader. Snön vräkte ner och hade vräkt ner hela natten. Skottningen tog två timmar för en överambitiös man. Idag + 3 grader. Drivorna sjunker ledsna ihop, vägarna har blivit snöfria över natten. Slask. Ruggväder.
Vilken dag hade passat allra bäst för pulkaåkning i två timmar? Grillning?
Vilken dag måste vi åka till backen och ta grillen med oss?
Som klassförälder får man stå sitt kast och bita ihop.
Ikväll får jag min belöning. Hoppas jag. Gunhild Carlings jazzorkester med Harlem Hot Shots swingar loss kl 18.
Håll tummarna för att vi får biljetter vid entrén!
(Jävlarns, jag läste just på hennes hemsida att det är utsålt... Hmm, vi får ta en rövare i alla fall, skam den som ger sig.)
15 januari, 2011
Lördag kväll
going nowhere fast
And folks is smoking anything
that burn.
Some people wrap their lifes around
a cocktailglass
And you sit wondering
where you´re going to turn.
I got it.
Come and be my baby
Some prophets say the earth
are gonna end tomorrow
But others say we´ve a week or two
The paper is full of every kind of
blooming horror.
And you sit wondering
where you´re going to turn.
I got it.
Come and be my baby
Maya Angelou
14 januari, 2011
Ebba och kärleken

Bilden är lånad av Lena Gustafsson.
Redan första dagen hamnade Ebba och Erik vid samma bord, då elvakaffet serverades. Eftersom hon var ny fick hon presentera sig för sina nya kamrater. "Om ni inte sörplade så förbaskat så kanske ni hörde vad jag sa", tänkte hon litet förargad. En som inte störde hennes tal med högljudda smackningar var en extremt snygg karl som satt några stolar längre bort på andra sidan bordet. Han följde hennes läpprörelser med intresserad blick och när hon talat till punkt möttes deras blickar.
Det var då, kl 11.07, en vårdag i april som Ebba och Erik drabbades av den stora passionen. Deras hjärtan gnistrade och brann med intensiv låga. De möten som de lyckades smyga sig till blev korta och fyllda av försiktighet, då de absolut inte ville att någon skulle se dem tillsammans.
Men ack, så passionerade!
Till Ebbas stora förtret kom Eriks fru och hälsade på flera gånger i veckan och Ebba avskydde att behöva smyga med sin kärlek.
Åh, så de älskade varandra!
Sommaren kom och med den kom frun allt oftare på besök. Hon tog med sin man på lunch på stan och andra roliga utflykter som Ebba aldrig skulle få möjlighet att göra. Deras kärlek fick helt enkelt inte plats längre. Ebba gjorde slut med Erik. Hon hade ändå en viss förståelse för att han inte tänkte välja bort sin fru.
---
Den första september, en ovanligt vacker höstdag, flyttade Beda in på "Hjärtero". I samma ögonblick som hon öppnade sin mun för att presentera sig för sina nya kamrater, kände Ebba hur lågan flammade upp på nytt. Jag må vara 86 men jag tänker inte ta ner skylten och tacka för mig på länge än, tänkte hon, lätt yr av den omedelbara förälskelse som åter igen hade drabbat hennes hjärta. Därefter mötte hon rodnande Bedas blick och värmdes av det gensvar hon såg i hennes vackra ögon.
Tiga är guld?
13 januari, 2011
Radioreklam

Dååålig radioreklam som stör mig på morgnarna är den nya reklamen för IKEA; nån eländig robotröst som häver ur sig nåt ointressant om rea på IKEA. För att inte tala om den erbarmliga reklamen för IKEAs restaurangmat och vad den kostar (inte fyra kistor med ädelstenar utan 25:-). Suck, så dåååligt. Elgigantens senaste med "folk som klättrar över hustak och går genom väggar", för att komma till deras rea är också riktigt dålig.
Jag genomlider detta varje morgon då jag lyssnar på Adam, Gry och Anders på MixMegapol.
Kl 10 stänger jag av för då kommer en kvinna jag inte heller uppskattar till fullo, även om hon har tonat ner sig en aning, inga namn nämnda. Hon har ALLTID haft en kaosmorgon eller har gjort bort sig eller skadat sig. För att inte tala om den halvkassa musiken som erbjuds.
Nä nu får jag nog ta och stänga igen käften och sluta gnälla.
Jag är humörstörd av en annan sak och låter nu denna störning gå ut över andra.
Tja, så kan det gå.
Pole dance?

Så fort Let´s Dance har börjat sändas på TV börjar också skadorna hagla bland deltagarna. Först ut är Alexandra Pascalidou som cyklar/går in i en lyktstolpe och strax därefter halkar och stukar foten... Ja men hur ofta händer det annars. Brakar in i en lyktstolpe??? Var hon full, eller?
Att man halkar är helt OK på vintern, men lyktstolpen... Kan det vara en påhittad story?
Frågar man sig.
Är det för att hon ändå räknar med att åka ut då det inte gick så lysande i första programmet?
Hmm... tål att fundera på.
Om jag inte hittar något annat att fundera på denna dag vill säga.
11 januari, 2011
Naken på Manhattan
Tänk att du befinner dig i New York. Det är vinter och kallt. Självklart tar du tunnelbanan dit du ska. Du står och känner dig som en infödd där du väntar. I fjärran hör du ljudet av ankommande tåg. Intar en position som gör att du snabbt ska komma på tåget och förhoppningsvis få en sittplats.
Du har redan testat att hänga i stropparna och det gör du helst inte om. Så glider tåget in på perrongen. Dörrarna öppnas. Samtalen runt dig tystnar, du backar några steg,
det är något som inte stämmer...
Samtliga avstigande passagerare saknar kläder på underkroppen. Förutom trosor och kalsonger är de avklädda. För övrigt ser de ut som om de är på väg till jobbet, med portföljer, väskor och mobiltelefoner. Vad är det som händer här? I Amerika, det prydaste landet i väst, där man klär på sig när man ska på toaletten mitt i natten. Hallucinogener i tunnelbanan? Kvinnorna och männen som lämnar tåget går obekymrat vidare.
Du och alla andra på perrongen stirrar klentroget efter dem innan ni kliver ombord, osäkra på vad som ska hända.
Kommer ni också att vara halvnakna när ni kliver av vid er destination?
Varje år skalar ett antal New York-bor av sig blygheten och deltar i "Byxlösa tunnelbaneturen".
Och har du tur kanske just du befinner dig i New Yorks tunnelbana samtidigt : )
09 januari, 2011
Döbakt surdeg

Glutenfri bakblogg
Försökte hitta ett ord på nätet för att beskriva den trista sinnesstämning jag besitter idag. Letargi. Apati. Stämde faktiskt inte när jag noggrant studerade ordens betydelse. Nähä, då får jag väl känna mig avslagen då. Avslagen som i inget brus, inga bubblor, ingen spritz. Bara ett kav lugn kantat av något sorts missmod. Lite söndagsångest bara, tänker du. Ja, så kan det kanske vara. Inte svårare än så. Utomhus speglar slasket och den grå snön missmodet inomhus.
I morse bakade jag. Bakar glutenfritt bröd till Noah. Han gillar det, och brorsan gillar det också! Kors i krösamoset, han äter upp hela mackan med god aptit! Vanligtvis äter han endast kanterna (blir dyrt i längden, onekligen). Slängde också ihop ett rågbröd med 2 dl brödsirap i receptet. Visst har jag brödsirap! Det har jag köpt en gång. Jo men. Och visst hade jag det. Utgångsdatum 020517! Men det tog jag inget extra för. Så ofta bakar jag : ) Mitt i jäsandet och bakandet trodde jag att jag skulle kunna gå ut. Sinnesförvirrat. Jag fick fint stanna inne två timmar till. Det tar alldeles för lång tid att baka, det kanske är därför jag inte bakar så ofta? Eller kan det vara (ohyggliga tanke) att jag är för bekväm?!
Ah, vem hade kunnat ana detta?
Så återgår och övergår familjen till vardag. Sambo jobbar kväll och barnen går till skolan imorgon och jag får äntligen arbetsro igen... Det är så jag tänker i alla fall. Arbetsro. Vore bättre med lite arbetssprak, tycker jag. Infall, idéer, lust, glädje, tjoflöjt och hoppsan hejsan. Så vill jag ha det! Ibland brukar jag rusa fram och tillbaka med katten i hälarna för att få igång blodflödet inför dagens arbetsinsats. Brukar funka rätt bra. Då har vi kul, katten och jag. Skrattar högt och faller samman i en hög på golvet, flåsandas och har det kul i vita huset. Annars vete fan...
Januari, ska det va kul det?











