Best friends, NY ALMANACKA 2015

Sprakfåles andra almanacka för i år heter Best friends. 
Storlek: Liggande A4
Pris: 175 SEK plus porto 26 SEK

Vill du köpa så skriv en rad till gunilla@sprakfale.se
Du kan också kolla på Sprakfåle på FB och beställa där.

Sticksugen

Höstkylan biter i kinderna under kalla nätter. Sover alltid med fönster öppet eller/och elementet avstängt. Och kallt blir det!
Det är då man förstår att väldigt många procent värme lämnar kroppen genom huvudet och jag förstår bruket av nattmössa. 
Men, det går också bra att svepa täcket över huvudet och endast spara en öppning för friskluftsandning.

Eftersom vinter och kyla står och bankar på dörren ska jag sticka mig en poncho. Hittade ett väldigt fint mönster av Eline Oftedal fra Norge. Tog ett djupt andetag och beställde garn från en trevlig liten shop på nätet. Inte många dagar senare kom paketet med härliga rostbruna garnnystan.

Men, den tilltagande förvirringen i hjärnkontoret hade slagit till och jag hade bara beställt halva mängden av nödvändigt antal nystan... Med frakt så blev det ju nästan 200:- ändå, så det kändes ju onödigt surt att behöva beställa lika mycket en gång till. 

Kontakt med stans fina garnaffär och där hade hon likadant garn som var lika fint. Och son tur var, lika billigt som på nätet! Och när jag ändå var där... ja, då köpte jag såklart rundstickor som man kan skruva på och av olika längder; 40 och 80 cm. Drygt 300:-, tack. 

500:- på en grej som inte ens är påbörjad : ) Men NU ska jag börja, fortsätta och slutföra detta projekt och DU är mitt vittne! Fråga mig vad som händer, om jag inte är färdig snart?! För det behöver jag.

Och jäklar vad snygg den ska bli och jäklar vad varm jag ska bli!

Doomsday?

Jag läser en bok i vår bokcirkel "Dagny".
Den heter "Slutet på kedjan" och är skriven av Fredrik T Olsson.
En s k spänningsroman i samma anda som da Vinci-koden.
Koder och undergång. Spännande, om än lite märkligt språkbruk. Tycker jag.

Och så får jag se en film på Facebook i morse.
En privat film från en motorväg i USA. Polis har stoppat alla privatbilister och istället kör lastbil på lastbil i en ändlös karavan. Minst etthundra stycken. Från Coca-Cola, WalMart och andra obskyra företag...

Liksom lite creepy, alltså. Varför kör det minst etthundra lastbilar övervakade av polisen "genom" USA? Känner ni olusten komma krypande? Vad är det i lastbilarna? Vapen? Militär? Vaccin? DÖDEN?!

Detta är ryska lastbilar på väg till Ukraina. Ännu mer skrämmande. foto: sr.se

Men då kom min lillebror med svaret. Och jag bara FATTAR INTE hur jävla korkade de är i USA ibland?!

Detta var då en konvoj (världens största naturligtvis) för att visa sitt stöd för handikapp-OS, Special Olympics. Och såklart för att visa sitt stöd för lastbilsförare i USA. 

Men ursäkta en surkärring; finns det inte bättre sätt att visa sitt stöd för handikappade människor än att spy ut avgaser över dem och blockera vägar för andra bilister (som också spyr ut avgaser)? Jag bara undrar.

Vågar du åka till Gekås?

Ännu en gång ett besök på Gekås i Ullared.
Andra gången.
Första gången var för sisådär 15 år sedan.
Ärligt talat. Vad är grejen med det där varuhuset?
Hittade ingenting som slog oss med häpnad över hur billigt det var.
Men handlade ändå för 1900:-
Ett antal kalsonger, några t-shirts och... ja, vindrutetorkare! De senare var billiga, i alla fall. Smågodiset för 47:-kg var ju också billigt så vi plockade ihop två påsar. Inte överdrivet tunga men skönt att slippa tänka på hur dyrt det skulle bli.

Men, när vi kollade på kvittot vägde den ena påsen 1, 8 kg och den andra 1, 6 kg!? Eftersom vi redan tagit oss tillbaka till bilen (och då parkeringarna är stora och många orkade vi inte gå tillbaka. Sa jag att det var galet mycket folk där också?) Tog med påsarna hem och vägde den ena på brevvåg, minsann. Och se där, Gekås vågar lägger på ett kilo på det du köper! Inte konstigt att de tjänar pengar. 

Men jag är ju inte den som ger bort pengar i onödan och tycker att rätt ska vara rätt. Hur många andra skinnar de på samma sätt varje dag? Hur många miljoooner drar de in per dag med tanke på hur jäkla proppfullt med människor det var överallt? Måste de då också lura sina kunder, undrar jag

Inte vår påse, och här fungerade visst vågen korrekt!

.Ringde till kundtjänst och fick tillbaka mina pengar utan prut! Inga problem där inte. Och innan vi la på hann jag pipa ur mig att de skulle ta en titt på hur vågarna fungerar. Javisst, log hon (säkert).

Nu kommer jag knappast att besöka Gekås fler gånger i mitt liv, då jag inte alls tycker att det är en spännande affär, överhuvudtaget. Men för dig som ska dit: kolla kvittot innan du åker därifrån eller ring kundtjänst dagen efter.

IKEA, Portland, OR, USA

Måste väl lägga ut de foton som Kathy från Amerika lade ut på Facebook imorse. Lite förvånande att de finns fler motiv på tallriksunderläggen. 
Jag tog för givet att det bara var det enda motivet som jag såg på IKEA i Älmhult, som var producerat. Men då får jag väl anta att de andra motiven var helt slutsålda! 
Och detta två veckor in i julförsäljningen. Jovars.
Inte så illa. 
Själv använder jag aldrig underlägg, så jag har inte hjälpt till med försäljningssiffrorna.

Jag gillar böcker

Kunde inte motstå. 
På IKEA i en lägenhet låg denna gedigna, välgjorda, urfina bok på ett bord. 
Vi bläddrade i den och kände pulsen öka. En bok man inte kan motstå, helt enkelt. Översatt till engelska, men jag väljer svenska när det handlar om faluröda hus.
Jag köpte den och nu ligger den på ett bord i mitt hem och bara glöder.

En annan bok jag inte heller kunde motstå av sentimentala skäl är en ny bok om Poirot. Nej, det är inget gammalt nyupptäckt manus av Agatha, utan en helt ny bok i samma anda. Och jäklar om den inte lever upp till min högt ställda förväntningar! "Monogrammorden". Tjusig titel.

I en postlåda i min omedelbara närhet snart hoppas jag.

Men just nu måste jag plöja "I slutet av kedjan" av Fredrik T Olsson. En rätt så stabil bok som jag ska vara färdig med till den 4:e november. Och då ska jag också presentera en ny bok för bokklubben "Dagnys". 
Oh, hur ska jag hinna allt?! 

(Där kände jag mig som en av damerna i Downton Abbey. Hur hinna med allt som ska göras varje dag, med klädbyten och allt? Och nu har ju radion kommit till slottet också. En tidstjuv, minsann!)

Fredagsmys

Nä men, hör ni ni. Det är fredag. Vad ska ni göra i helgen?


Vi ska ha ett par på middag.

Pysslig torsdag

Let me introduce to you: Felix the Fox.
Extremly cute!

This is Charlotte Fox.
Like to be Felix´girlfriend any day.

And when the rain pours down, this is the umbrellawhich saves them from the cats and dogs.

Om du vill sy de här rara djuren och bygga ett paraply, eller nåt annat kul, så hittar du allt här på Cynthia Treens Etsy-shop. 

Själv känner jag mig lite klen (speciellt om jag känner efter...); jag har drabbats av den icke-populära sjukdomen borrelia!

Visade sig som extrem trötthet och influensliknande symptom förra veckan, för att gå över i ett ryggont som jag inte känt på år och dag, över helgen. Idag känner jag att det börjar göra ont i det fem centimeter stora märket på underarmen. Men jag kämpar emot med kollodialt silver både ut- och invärtes. I kombination med antibiotika kan jag bara hoppas att jag ska lyckas ta död på bakterierna, så jag slipper ett livslångt handikapp... för det är jag inte alls sugen på : (

För övrigt bevistade jag IKEA i förrgår, men jag var inte imponerad av mina julsaker så jag inskränkte handeln till ett paket servetter... Tycker inte IKEA har förvaltat denna bildskatt (MOHAHA!) på rätt sätt. 

Nu jobbar jag på andra bilder. Ett konstnärligt samarbete med min yngste son. Det är SÅ roligt och jag hoppas att det ska bli succé så småningom. För det är han värd!

Jul på IKEA 2014

Klart fåglarna ska få en havrekärve.

Dags att bärga granen.

I väntan på tomten.

Julafton i stallet.

Nu är det jul igen!

Tänkte att jag snart måste åka till IKEA och kolla vad, av mina bilder, som finns i deras julkollektion. Har sett julklappspapper, men inget annat. Alltid lika spännande...

En pumpa

Jag tänker mig att jag är den nya Ernst. Tar liksom det som finns och gör något... av det. En avbruten gärsgårdsstör, resterna efter sambons äppelträdsbeskäring ihopsnodd till en krans. En pumpa uppträdd på en tunn grillpinne. Vips, så har man en höstskapelse!
Satte först dit ett äpple för att fåglarna skulle komma och äta, men de var inte intresserade, så då fick det bli en pumpa istället. 
Lite senare i höst vill jag sätta dit något som fåglarna ska äta av. Jag behöver då bara vända på huvudet där jag sitter för att få lite gratis underhållning.

Har redan köpt en större pumpa som fick sin plats på bron bland ljung och sånt. Kände mig lite "stressande" då jag var en månad för tidigt ute med pumpan, men nu har jag blivit så gammal att vad grannar och andra tänker inte rör mig i ryggen! 

Det är ju sant som de säger; ju äldre du blir desto mer kan du strunta i vad andra eventuellt anser om dig och vad du gör. Rätt så skönt, faktiskt.

Släkt i Togo!

Dear Byström

I wish to request your devoted attention to this very important
message. I am barrister Martin Oduk ESQ and i'm writing to inform you
about the death of my late client (Dr. G. Byström). As his personal
attorney, i want to bring to your notice, a huge amount of money that
he deposited in a commercial bank in my country Togo before his death.
I do hereby solicit/request for your assistance to stand as his next
of kin since you bear the same Surname with him (Byström) to claim
this money before the bank confiscate it as there was no WILL before
his death.
Contact me for more information.

Sincerely,
Martin Oduk ESQ.
Private Email: martinoduk@gmail.com

Kolla!

Hade ingen aning om att jag hade en släkting i Togo!

Så ballt liksom.

Men så synd att han har dött.

Samtidigt som det måste betyda att jag kommer att ärva JÄTTEMYCKET pengar!

Jädra gött!

Martin Oduk, så glad jag är att du hittade just mig!

K som i kalender

Mina senaste glasögon vilar på almanackan från Danmark, tillsammans med en brosch jag köpte från Etsy härförleden. Noaks ark. Fin va?

O som i owl, ostkupa och oktober

Ho ho!

Nyponrött

Oktoberfynd

Gjorde mig ett besök på "Mormors spetsar" häromdagen. En affär som ligger en liten bit från Storgatan och därför "inte finns". Växjö är en stad med konstiga invånare. Om affären inte ligger på Storgatan (som leder rakt genom staden), så faller den ur medvetandet hos många.
Kanske tillhör jag också de där galna invånarna, eftersom jag inte besökt "Mormors spetsar" på länge. 
Men detta misstag ska inte upprepas!

Ägarna till affären ägde tidigare en supermysig blomsteraffär, men valde att sälja den och istället öppna en inredning/klädaffär i en källarlokal med små rum i fil, lågt i tak och väldig charm. Vid samtal med ägarinnan visar det sig att hon också äger en stor portion klokskap och charm : )

Jag hittade denna rara "ostkupa" och en inbunden almanacka för 2015 från Jeanne d´Arc Living med vackra bilder i. Dessutom på danska, detta språk som jag verkligen avskydde i min ungdom men som jag godt kan lide nu!

Tror det beror på alla bra danska program vi ser på i Sverige. Man vänjer sig liksom. Men utan översättning så fattar jag ingenting!

"Hur eller hur", som en lärare till mig brukade säga och som jag tyckte lät så konstigt att jag numera använder mig av samma uttryck, men mer  som ett konstigt sätt att prata än i seriösa sammanhang (fattar´u?)... så älskar jag dessa små personliga affärer, i personliga lokaler med pryttlar och kläder i en finfin blandning!

Vi har ju ett rätt så stort köpcentrum utanför stan och fi tusan så tråkiga lokaler! Som avlånga tarmar, helt könlösa och ocharmiga ligger de vägg i vägg och tråkar ut mig. 

Problemet med Växjö är att hela staden är uppbyggt i ett rutnät. Inga mysiga, slingrande gränder, ingen kuperad terräng mitt i centrum, inga överraskningar liksom. 
En gång i tiden fanns Båtsmansbacken som väl räknades till slummen. Men den låg mitt i centrum. Riv skiten, sa kommunen, släta ut kullen och bygg asfula betongklossar istället. OK. Så gjordes på 1950/60-talet och idag har vi de fula byggnaderna kvar, totalt befriade från charm, mitt i stan... Synd på så rara ärter. Två hus lyckades överleva rivningshysterin och innehåller nu Kafé de Luxe: en cool restaurang/kafé/club med gammal inredning. Fint!

Från ostkupa till betongklossar. Tanken vindlar. Ha en skön helg!

Höstsonat

En väktare i det gröna.

Ett Go-spel, sparris och loppisfynd.

Min fina bruna lampa har hittat sin plats.

Ett snett fotografi på ett litet höstväsen.

Resan, del 2

Morgonpigg värdinna dukade fram frukost redan kl 07. 
Samtliga noterade detta, vände på kroppen och somnade om. Kl 09 tyckte vi att det kändes lagom att ta trappan ner till det pastelliga köket/fiket. God och varierad frukost i muggar och på fat som matchade inredningen. Allt går i pastell. Eva har känsla för inredning! 

Så var det dags att kolla in affären igen. Vissa gick loss och sprätte en hel del pengar; själv sökte jag mig till REA-galgarna... Fick en blusjacka från Eva i Walla för endast 350:- och en svart sammetskorv att ha runt halsen för simpla 98:-. Ja men det känns som lagom, tycker jag.
Eva Kallhed är även författare och gav oss varsin bok innan vi åkte! "Nostalgiboken om leksaker". Tack så jättemycket!

Vi tackade för oss och drog iväg med den vita bilen. Det ballaste med den bilen är att man kan titta rakt upp i himlen i den! Glastak. Perfekt när man ska spana på alla rovfåglar som svävar uppe i skyn.
Första anhalt: ikonmålaren Gunilla Zacharias, som höll kurs just denna dag. Vi fick en snabblektion i ikonmåleriets "regler". Det var inte vi som gick kursen, nej, det var tre kvinnor som vi kom och störde i koncentrationen. Fina tavlor blev det. 
Andra anhalt: Galleri Peppinge som bjöd på så fantastiskt fina ansikten! Vill ha!
Köpte mig en rak glasburk utan lock för 20:- på loppiset som de också hade där.
Slirade in på ett ställe där de sålde linnevaror, men det mesta? var från Växbo i Hälsingland och det kan jag ju köpa där (om jag nu skulle vilja det...).

Åsa Melins fina, fina väktare på Galleri Peppinge

Vidare, vidare. Till Kåseberga och Ales stenar.
Men, innan vi besteg berget tog vi en god fisklunch vid hamnen i Kåseberga.
Morgonregnet hade försvunnit och solen gassade sommarvarm mot fiskebodarna. Mumsigt. 
Stenarna stod kvar och var sig lika. Rosenblad som färgade marken röd skvallrade om att ett bröllop ägt rum i centrum av skeppssättningen.
Rara får rände runt med blå prickar på rumpan. Kändes som Skottland, helt plötsligt.

Och så var det dags att återvända mot hemmen, med några avstickare för fika och äppelmust, cementpumpor och sådant. 
Vår eminente chaufför släppte av mig vid pass 19.00. Då, med förkylning tickande i kroppen. 
Nu idag, friskare och med många fina minnen i huv´et.

Nu återstår bara att hitta en bra sladd till lampan...

Resan, del 1

Jo, men visst är det nåt speciellt med Österlen, det kan man inte förneka!
Små , små byar med trånga, trånga gator. Nästan lite för trånga för muskelbilen vi for fram i! Tur vi hade en kompetent chaufför i Lotta.

Vi drog i lördags morse och kom snabbt till Åhus. In på Percys design. (Pööörsys disajn. Man kan inte säga Percy utan att tänka på Percy Nilegård, eller hur?
Intog medhavd fika bland sanddynerna i Haväng. Vidare till Knäbäckshusen, byn som fick "flyttas" från Ravlunda hed vid Haväng, 1957. "Det fanns 33 hus i byn och på dem, som det lämpade sig att flytta, höll vi auktion. Ett sexrumshus gick för en tia, det dyraste för sex tusen. De 18 bästa för vi nu upp här efter en på förhand uppgjord byplan. Innan husen revs gjorde vi mätningar och ritningar, så att vi kan rekonstruera dem i detalj".

Numera en rar by där de som bor får stå ut med att bli uttittade och fotograferade under sommarmånaderna. 

Som en Hobbit-by liksom. Foto från Google.

Vi for förbi herr Ranelids hus där en fin emaljskylt förkunnade att han signerade böcker. Vi funderade på om han verkligen vill ha besök när som helst av folk med böcker att signera? En mycket generös man i såna fall.

Huset, som man inte såg från gatan i o f s, låg några stenkast från Kiviks musteri, så han bör ha en hel del besökare varje år.

Väldigt fin keramik hittade vi på Krukmakargården i Södra Mellby. Och jag köpte mig en brun (!) sidenlampa, (form vitlök på vietnamesiska, men i Sverige kallas den luftballong), på Tamarind tvärs över gatan. Kort kommer när jag har hittat plats för den.

Sen på eftermiddagen var det dags att landa på Strandbadgårdens B&B söder om Löderup. Mycket fint! Vi fyra var de enda gästerna så här i slutet av säsongen och kunde njuta av hela anläggningen som vi ville. Eva Kallhed har också butiken "I Robe You" som hon generöst lät oss titta runt i mitt i natten om vi så ville! (Det ville vi inte; vi var ganska så trötta efter en cykeltur på 1½ mil till Kafferosteriet där vi åt på kvällen). Eller rättare sagt, vi åt på Söderberg & Sara som låg en kort promenad över innergården från tjusiga Kafferosteriet (som var fyllt med möbler från Norrgavel, suck, så fint!). 

Vi satte oss istället i växthuset bland gamla soffor och fårskinn och pratade en stund.

Resande

Jaha, då var det dags igen! Imorgon åker jag bort. Förvisso bara över en natt, men vilken natt! Jag och tre vänner åker till Skåneland. Självaste Österlen minsann, vid randen av det stora rytande havet. Kanske att det inte ryter så våldsamt imorgon utan mer nynnar och viskar i våra öron, då vädret inte har hunnit övergå till höst ännu. Strandbadens B & B. Där ska vi bo.

Den söta resmusen hittade jag på Etsy, såklart. Titta in i Johana Molinas affär vetja! "They are the cutest", som vi säger på amerikanska. Fast hon kommer faktiskt från Chile. Så då säger jag "Son muy, muy, lindo".

Jag har läst spanska i tre år men hoppas att google translate översatte rätt nu.
Själv har jag glömt en hel del måste jag erkänna...

Todeloo! A tout à l´heure! Auf Wiedersehen! Tjipp!

Salladsträd

Varje år sår vi plocksallad. Varje år äter vi också en hel del, men aldrig så att den tar helt slut. Inte så att vi planerar det så, det bara blir så.

Jag misstänker att det kan vara den något beska smaken som inte alltid smakar oss. Och ju längre in på sommaren desto beskare smak.

På bilden är det september och salladen och hela landet har lämnats åt sitt öde ett tag. Och oj vad det växer!

Till höger om salladsträden kan man skåda den enda grönkålsplantan som blev något, trots ett flertal såomgångar.

Till vänster ser man spaghettipumpan som väller omkring. Har ännu inte smkat något från den, men det börjar bli dags, innan man glömmer den, eller den blir frost.

Gräset i landet är ett hatobjekt. I våras tog vi bort allt synligt gräs och vi har hållit efter det i sommar, men fan också, så fort man lämnar landet så tar det över! I framkant för dig som är botaniskt intresserad: skogsklintsblad. 

Tiden går.

Vad hände? 
Dagarna bara gick och gick. Tecknade och tecknade och fick nya idéer och förkastade gamla.
Åkte till Skåne för ett trevligt avbrott i vardagen.
Köpte en bok av Ninni Schulman på Pressbyrån i väntan på ett tåg. Glad i hågen satte jag mig för att fika och läsa en stund. Som tur var är jag försiktig med mina böcker, för så snart jag hade börjat läsa insåg jag att den här boken har jag ju läst! Det var en hektisk kväll på Pressbyrån och kön var lång till kassan. Jag tog ett snabbt beslut att byta ut boken UTAN att blanda in kassörskan : )

Inte uppskattat, säkert, men priset var detsamma (trots en mycket tjockare bok) så den oordningen i systemet bjöd jag på.

Boken jag bytte till heter "Sonen" och är skriven av Philipp Meyer. Läs här om du vill veta vad den handlar om. Själv har jag precis börjat. Blir nog bra.
Eller har jag än en gång gått på snacket om "en episk roman", "en fantastisk bok" etc., och kommer att bli besviken? Hoppas ej.

Den här rutschkanan åkte jag, inte min son. Den finns vid Marinmuseet i Karlskrona.

Besökte museet för att beskåda Neptun, en ubåt. Besviken. Kunde inte vänta på den guidade turen och fick därför bara se nedre delen av båten, och det var inte mycket att se... Båten var 57 meter, typ, och vi fick knö runt oss på fem av dessa. Boring. 
Men vädret var strålande så besöket på Stumholmen var ändå trevligt.
Fick ju en tur i rutschkanan!

Sprakfåle promotion

Promotion time! Och tror du inte lilla hönan ville vara med och hjälpa till?! 
Jo, minsann! Alltid lika rar.

Tack- ack- ack- ack- ack!

Veteraner

Jag gillar att titta på gamla bilar. Gärna från tidigt 1900-tal.

Coola MG med rätta accessoarer är ju helt rätt också.

Gangsterbilar från 20-30-talet är ballt.

Och kan inte motstå en SAAB med resväska på taket.

En sådan SAAB har jag faktiskt kört en gång. 

Veteranbilsrally i Växjö 2014. (Där fanns också en massa sportbilar från 60-talet och även ännu yngre bilar, men nej, de intresserar mig icke).

Agilityhundarna var också rasande roligt att  titta på.

Det är nåt med djur som lär sig grejer som är så himla beundransvärt : )

Mer grönt

Bara ett till inlägg med ett grönt fynd.

En mintgrön luftfuktare som ska hänga på ett element.
Den oglaserade köpte jag för ett antal år sedan. Samma form på de båda.
Egentligen ska man väl ha såna där gamla fina radiatorer med breda springor emellan elementen där den spetsiga bakre delen på fuktaren ska gömma sig, för den är nämligen oglaserad.

Men nu har jag inga sådana radiatorer och får nöja mig ändå.

15:-  Nöjd.

Fyndar grönt

Ibland känns det bara så rätt. 
Så fort man får syn på något så vet man att det där ska jag ha. Det är mitt.

Igår hittade jag åtta tallrikar på Emmaus. Gröna, sköna från firma H Aynsley & co. Fyra assietter, fyra mattallrikar. "Englands heritage" heter motivet som är hästar som jagar fram över markerna; jag misstänker att det är jaktmotiv. Helt perfekt skick!
Kostnad: 55:-

Googlade såklart fyndet och fann att en tallrik kostar ca 150:- om man vill komplettera samlingen. Känns ju roligt, men roligast är att de var så fina och ovanliga!

Glaset som står på tallrikarna kostade 10:-. Nöjd.

Luktar illa

Sex surströmmingar tryckte jag i mig idag. Potatis och rödlök till. Tunnbröd och Bregott. Ja, det var gott, men fyyy, så mätt jag blev!

Så mätt att jag inte klarade av wienerbrödet som skulle glädja mig. 
Jag ratade det till förmån för en glutenfri kladdkaka med crème fraîche och hallon.
Det kan ha varit efterrätten som gör att jag nu mår lite spunk.
Försöker skölja bort allt ätande med iskallt vatten.


Vi satt ute i skönt solsken (tack och lov, för strax innan öste regnet ner) och vi fick äta fort fort, samtidigt som vi viftade med ena handen. Det här är mat som drar till sig flugor i mängd... Rätt sjukt att äta sånt som lockar spyflugor att störtdyka mot tallrikarna.

Grävde ner spad och rens i trädgårdslandet och bar genast bort burken inlindad i plastpåse, till återvinningen.
Diskade tallrikarna blixtsnabbt innan de sattes i diskmaskinen för vidare sanering.

Nu återstår bara smaken av en eventuell diskret rap (som jag hoppas slippa).

Årets surströmmingsskiva är över.
Årets födelsedag är också snart över. 
Gott, nu går vi vidare.

Jag gillar grönt

Min senaste ring i silver och peridot. Love it!

Min modesta mobil

Akrylfärg på paletten

Gammal fleece och en d:o handväska samt en Little traveller

Ryslig bok av Edward Gorey

Två skålar i köket

Trädgårdsböcker

Grönt te

Hemskt kakel, sliten basilika samt sonens termos med tepåse

Grönt fat från Karlskrona marinmuseum

Mjölk- och gräddkanna

Kiwi

Morris

Blomstergardin = Flower garden?