Fredag

v 13. Förkorta Marie Bebåd.d.

Läser 1205-L Week planner 2019, namnsdagskal. men nu orkar jag inte mer, det är ju fredag!

Imorgon ska en cykel med punka  och dubbdäck förflyttas till stans cykelaffär för hundraåttifemte jävla gången för reparation och däckbyte!
Jag ska också köpa en kabinväska för första gången i mitt långa liv.
Måste ha en till resan till Amsterdam kommande fredag.
Ska också städa en foajé.
Jobbade idag på museet. Värdinna på Hissvägraren. Fick en fin bok från museet om Christina Nilssons smaragder!
Cyklade hem i motvinden på min yngste sons cykel som jag delar med min äldste son vars cykel blev stulen förra veckan. TREDJE cykeln som han blir av med! 
Igår kväll när jag hade jobbat färdigt på teatern hade jag tappat bort nyckeln till låset... jag dog och letade om och om igen. Fick ge upp och till slut, till slut, efter 45 minuter låg nyckeln på trappen utomhus, som jag gått i tre gånger den kvällen UTAN att se den. Ibland tror jag att någon skojar med mig. Fick ringa in skjuts innan jag hittade nyckeln.

Men solen har lyst idag och det finns hopp om våren!

Har också tecknat en pappersdocka till Region Kronoberg. Väldigt roligt!
Den hade många religiösa attribut, men de spar jag på tills den är publicerad. Bäst att ligga lågt. Någon kan känna sig kränkt. I dessa dagar kan man aldrig vara säker.

Kille eller tjej? Bådadera!

Påsk!

Påsk som NoahsArk ser den, skapad av målade papper

Påsk som Sprakfåle ser den, skapad med blyerts på ett papper

Besökte en kär vän förra helgen. Hon hade plockat in grenar och pyntat dem med fina spräckliga ägg. Väldigt fint arrangemang! Nu stundar påsken och jag har inte plockat in en enda gren! Oh ah, nej dumma mej!
Alltså, det har snöat oavbrutet i ett dygn, det är storm ute och jag hade ont i huvudet igår. Är det okej som ursäkt? 
Och varför ska jag ursäkta mig?
Jo, därför att det hör till en god moders uppgift att pynta hemmet i högtidsdräkt. Min mamma, som var en mycket god moder, pyntade alltid hemmet till alla högtider. Och därmed har jag det i blodet. Skammen, när man inte har tänkt till. Att inte föra traditionerna vidare.
Jag har två söner som skiter fullständigt i det mesta. och en sambo som inte skulle se skillnad på en gran och ett påskris. Han skulle inte se dem, för det första. Varför, oh varför ska jag då sträva ut i vinterkylan och plocka ris och pynta? För min egen skull naturligtvis!
Men i år vill jag nog inte ens göra det för min egen skull.
I år ville jag köpa rödkål och färga ägg ljuvligt duvblå!
Då fanns det bara rödkålshuvuden på 50 kilo i affären!
Så då blir det inga färgade ägg i år heller.
Men jag é inte bitter...

Glad Påsk förresten!

Julstök

Christmas on the Tube 1922

Jag går min tredje skrivarkurs för Jorun Modén nu. Alltid trevligt!
Skriver på en historia som utspelar sig i England och måste ibland göra lite research, som det heter på svenska... 
Letade efter vilket material som användes i golfparaplyer på 1930-talet (!) och hamnade då på en sida om Storbrittaniens spårvägar.
De sålde nämligen ett paraply som matchade stolsitsarnas mönster, om du förstår.
Och då dök denna bedårande bild upp. Juldekorationer i en tågvagn. Man baxnar. Tänk detta scenario år 2018... Nä, det är otänkbart.
Och materialet? Ingen aning, men förmodligen ganska likt det nuvarande.
Det är inte alltid det är lätt att hitta fakta på the Internet.

Filmtips

Bara fem år senare såg jag denna fantastiska film.
Ibland tar det lite tid att hitta guldkornen även för en höna.
"Moonrise Kingdom" av Wes Anderson.

Fantasin, färgen, skådespelarna, miljön. Toppen! 

Surprise!

Hej, hej, kära läsare!
Det här känns ju ovant och ska nog inte bli någon vana igen, tror jag.
På dagen ett år och en dag sen jag sist kretade ner lite text.
Sedan dess, premiären av Stenjätten som jag åkte på turné med, har det blivit några fler premiärer på Regionteatern. Några fler pjäser som jag sufflerat, många kvällar som jag varit värdinna, samt några månader då jag jobbade som vaktmästare också. Mångsidig, jo tjena!
Nu ägnar jag min privattid åt skrivarkurs för tredje gången. Synnerligen givande sysselsättning. Har äntligen fått korn på en historia som jag tror att jag kan genomföra.
Och när den utvecklats vidare kanske jag lägger upp några spår här.

Men de flesta bloggare jag följt har lagt ner nu.
Det var några gyllene år då många skrev, men till slut tog väl livet över kantänka. Det gjorde det för mig iallafall.
Men visst kan man skriva sitt liv trots att det lever om med en!
Ja, skriv på vetja!

Picket fences av NoahsArk

Premiär avklarad

Igår var det premiär på Stenjätten inför fullsatt salong.
Allt löpte enligt planen förutom kanonkulan som inte ville brisera. Ska jag skylla på mig själv, eftersom det är min uppgift att aptera densamma? Nej, jag skyller på materialet istället. Gummi som inte vill gå sönder t ex. 
Kan väl inte jag lastas för?
Livet går vidare liksom.
Har jobbat heltid i två veckor nu, med arbetstid fram till 22 som standard. En kväll blev det 22.30. Men så länge jag har någon hemma som sköter ruljangsen så stör det mig inte det minsta. Som att ha en hemmafru på 1950-talet. 
Förstår att det var gött för männen då för tiden.

Inga bekymmer för barnens väl och ve. Inga tankar på matlagning, tvätt eller städ. Bara egotrippa på jobbet: göra sitt bästa av de arbetsuppgifter som är givna. Dela skratt och matbord med goda arbetskamrater. Singelliv, liksom.

Nu har ju jag suttit hemma som en hemmafru i cirka tio år, så jag jobbar med att inte ha det minsta dåligt samvete för att jag jobbar, som min sambo har jobbat i alla år! Nu "lyckades" han ju bli sjukskriven p g a en ond axel precis när jag började jobba, så han har varit hemma 100%. Perfekt!
Lite tokigt blev det när han för första gången på åratal skulle hälsa på en kompis som opererat sig och är konvalescent i hemmet; då jag helt plötsligt skulle infinna mig på jobbet ca fyra timmar tidigare än planerat. Då fick han ställa in besöket. Men då tänkte jag i mitt stilla sinne, att "va fan gör det?" (efter att ha försökt ordna det på annat sätt). Har han inte brytt sig om att träffa sagda vän på två år så brinner det väl inte i buskarna just nu? 
Nej, just det!

Sånt som känns självklart för den arbetande mannen: att han ska ha tid att träna, duscha och ta god tid på sig, samt vila ut efter en hård dag på jobbet; det är sånt jag måste lära mig nu : )

Jag är ju rätt så lättlärd, så det ska väl inte vara så svårt...

Birda och Birdie

Oj, jag kom på att jag inte har lagt upp stor-Birda, eller Birdie som hon fick heta. Och jag hittade bara en bild just nu, nämligen denna. Vill du se flera får du titta på instagram: noahsark164.
Lite större än Birda blev hon allt. Inte lika söt som Birda, tycker jag, men kraftfull. 
Vit lera var svårare att jobba i, inte lika mjukt som pappersleran. Men å andra sidan kunde man skära i leran när den väl hade torkat, vilket var jätteroligt! Jag kunde skära fram formen på stövlarna som var rätt svåra att få likadana (alltid lika svårt när man ska göra två likadana saker). Nu står de här hemma och visslar på fåglar. 

Efter igår

Otroligt!
Det gick bra. Vi ställde oss i en gigantisk kö, vi mötte ledsagaren, vi åkte till Gunhild med familj, och allt gick så bra, så bra!
Och ikväll ska vi titta på Mellofestival tillsammans och hoppas att N tycker det är roligt att ha varit där och redan hört alla låtarna.
Tydligen gillade han Owe Thörnqvists låt : ) 

Och vi gillade Gunhild Carling. Oj, så det svängde. Alltid lika mycket ryck i benen av den musiken. Love it. Alla var där. På scenen alltså. Hela familjen, barn, barnbarn, fru med kommande barn, vänner från Skåne. Och alla spelar och dansar flera instrument. Det är bara att ta över när någon gör cirkuskonster, som de också bjuder på. Galet trevlig familj!
Tips: Carlings har en egen You Tube-kanal där de sänder live varje söndag kl 20. Man kan t o m önska låtar direkt! Så ballt!

Idag gick jag ut med katten. Satte honom i det "övre landet" och passade då på att resa upp den liggande julgranen som vi satte ut efter väl förrättat värv.
Flera timmar senare råkade jag känna i mitt hår och kände då en klump som satt fast i håret! Kåda. Kåda i håret! Hur festligt är inte det?
Har inte haft tid att ta hand om det och jag vet inte hur man får bort kåda heller. Jag som skulle blitt lite ljusare i håret denna helg, men det får nog vänta tills kådan har gått sin väg.

Work, work, work

Istället för ett dagligt inlägg blev det visst ett inlägg i månaden, nästan.
Röran här hemma är extremt kreativ, eller åtminstone sprungen ur kreativ verksamhet. Kartonger till beställda ramar, bubbelplast, silkespapper, mer Noahpapper. Utställningen blev en "huge success" för att citera Gudrun Carling som jag just nu värmer upp med. 

Och nu, rekvisitalistor och fotografier från pjäsen "Stenjätten" som jag ska jobba med i vår. (Ett grovt tillyxat folklustspel om livet bland Blekinges och Smålands allmoge så som det berättats för en upplänning). 
Mitt jobb kommer att bestå av ordning och reda! Kan ju kännas motsägelsefullt med tanke på röran här hemma...
Jag ska hjälpa till och förbereda pjäsens alla grejer som ska vara med i åtta olika "scener". Och städa scenen och tvätta kläder nedstänkta med blod. En riktig städerska alltså.
Har varit med i två dagar då ensemblen har spelat upp alla scenerna med kostym på för första gången. Men utan blod och andra vätskor.
Jag har just nu inte mycket koll på vilka grejer som hör till vilken scen. 
Detta ska bli intressant att lära mig.

Och ikväll ska jag och sambon (!!!) gå på The Carling Family och digga jazz. Okänt och osäkert om Gunhild är med. Yngsta sonen skulle med ända tills han blev medbjuden på Mellofestival istället. Inget vi skulle tänka oss att ta med honom på men om ledsagaren vill det så är det bara "Vassego´" som gäller, och att hålla tummarna riktigt hårt!

Min intressanta helg

Igår började helgen med en fruktansvärd huvudvärk och en svullen körtel på ena sidan av halsen (ja, jag kommer inte ihåg vilken). Gick till motattack med silvervatten, samt varm citronsaft och senare på kvällen örtsprit blandat med silvervatten. Kanske lite starkt för jag mådde så pyton att jag fick inta sängläge redan kl 21.30 (efter att dessutom slängt i mig en 655 mg Alvedon!)
Skillnaden mellan att må bra och inte må bra är så himlavid att mitt medlidande med de som inte mår bra steg många grader där jag låg och mådde illa.
Och så fort det går att önska att man slapp må så dåligt...

Somnade i en pust av alkohol. Sov som en stock och vaknade i morse med en lätt huvudvärk... som ligger och påminner mig om att den när som helst kan anfalla igen. Men jag är fast besluten (jo jo, lätt att säga) att inte besegras av eventuella bakterier. 
Idag är det istället sambon som har huvudvärk. Och det vet man ju hur män brukar må då. Så det blev en inställd middag ikväll. Vi får roa oss med lutfisk i hemmet istället. Denna paradrätt, så god att man gärna äter den på en lördag också!

Igår gnetade jag ihop en bild också, och en detalj ur den bilden ser du här.

Ladan av NoahsArk

I morse kletade jag också på ett förkläde på min skulptur. Men vit lera är inte alls lika lättarbetat som papperslera och resultatet blir inte lika bra som jag hade inbillat mig... Imorgon ska jag bygga en kofta.
Julgranen lyser fortfarande i stugan, men jag tycker synd om den för numera lägger man inte märke till den lika mycket som i början. Det är bara sonen som brukar sitta och tindra framför den. 
Vi äter risgrynsgröt till lunch och lutfisk till middag. Och lunchen äts nu av vissa sent vakna individer, kl 16.15... Denna familj är inte helt som den ska.

Min intressanta vardag

Läste just en bloggpost där kvinnan berättar om alla idéer hon har för 2017.
Hon skapar i tyg: fåglar, dockor, svampar etc. Ganska trevliga saker, men som jag ser det inget extraordinärt. Det slår mig (hårt) att det där har ju jag också gjort, fast för 10-15 år sedan. Och inte gjorde jag nåt väsen av de dockorna.
Hon gör då "kit" som kunderna kan köpa. Och tydligen handlar folk också!

Det är väl där jag har helt fel tänk: om jag ser något som ser intressant ut, så försöker jag ofta göra det själv istället för att köpa. Men jag bör nog lära mig att alla inte är som jag? Det kanske är ganska så ovanligt (nåja) att vara kreativ? Vilja göra själv för att se om jag kan.

Och det där med att berätta om vad man håller på med... där skulle jag behöva många timmars övertalning och förklaring vad det är som är så intressant med vad jag gör : /

Men okej då. Nu ska jag berätta vad jag gör just nu.
Förutom alla idéer (mohahaha) för 2017 som surrar runt i huvudet, så har jag precis tecknat på datorn. Fem bilder till en kyrklig bok. Symboler kan man säga. Enkla linjer ska det vara, men ändå tolkningsbara. Och som en extra svårighet ska varje bild kunna kopplas ihop till en vågrät linje.

För övrigt har jag beställt och fått hem tre kilo vit lera. Pappersleran var slut på Panduro (och extremt dyr), så nu ska jag jobba i vanlig vit lera. Kan bli intressant. Har ingen aning om det är annorlunda jämfört med papperslera. 
Av dessa tre kilo lera ska jag skulptera en ca 50 cm Birda! Hur kul kan inte det bli? Hon ska vara med på utställningen den 28 januari är det tänkt. Hur snart är inte det?! Äh, jag orkar inte stressa upp mig. Det funkar aldrig. Lugn och fin, så kommer allt att ordna sig till det bästa. Hav tillit.

Jag ska också hinna måla två grenar som jag var ut i naturen och hämtade häromdagen. De var redan nedsågade, så ingen åverkan på träd gjordes av min hand. Måste eventuellt köpa väggfärg till detta.
Funderar på flörtkulor, pappershus och ett stängsel i papper också.

Under tiden gör jag nya bilder som eventuellt får vara med på utställningen.
Och funderar på om jag ska trycka upp fler motiv som vykort.

Korrekturläser almanackor. 
Tänker på att samtidigt som det är jobbigt att laga mat och styra upp fyra dagar ensam, så är det också väldigt skönt att göra det själv... 

Nya vanor: i tre hela dagar har jag promenerat! Och jag känner att jag snart måste ut igen. Trots att vädret är disigt, töigt och grått. Vore på tiden att skaffa mig en sund vana åtminstone.

Funderar också på att jag nästan har anmält mig till en till skrivarkurs med start i april. Har jag det rätta suget för att skriva en hel bok? I så fall bör jag genast sätta igång med en till ny vana: morgonskrivning. Att skriva något innan jag gör någonting annat, bara för att få igång hjärnan.
Nu har jag skrivit något idag. Nu ska jag klura på hur stommen ska byggas till Birda. Här får du se hur hon ska se ut: bara mycket större.

Idiotreklam

Jag kommer inte att vaccinera mig överhuvudtaget, med tanke på allt skit de lägger i vaccinen. För att inte tala om de "misstag" och "olyckshändelser" som har drabbat de som tagit svininfluensasprutan Pandemrix och Gardasil. 
Men jag skulle ALDRIG, ALDRIG gå och ta vaccinspruta på ett företag som gör reklam i radion, där en vuxen man pratar på nåt j-la tillgjort sätt och säger åt en att vända sig till Vaxiluskerna!
Vilka vänder de sig? Barn, eller?!

- Hallå, mamma/pappa, jag vill ta vaccinsprutan, Nu! NU! Jag viiillll!
Är det den scenen de ser framför sig, "reklammakarna"?
Idioter.

Jag vill! Jag vill!

Manglad

Apropå att jag älskar känslan av manglade lakan. Och älskar tanken på jämlikhet. De går inte ihop med mindre än att jag flyttar hemifrån och skaffar mig en egen mangel. 
Hittade en del utav en längre text av vår kära Mia Skäringer på FB, där hon har en egen sida naturligtvis.
Vill med denna textstöld belysa problemet.

[...]
Jag är också helt ointresserad av att stryka. Om någon i vår familj vill ha något slätt att ha på sig får alla fälla ut strykbrädan själva. Och då är jag ändå uppväxt med en mormor som manglade lakanen efter att de hade fått torka i solen. Så mjuka mot huden och med doft från syrenbusken som ramade in baksidan där torkvindan snurrade. Hennes lakan och handduksskåp var en fröjd för både hud och öga. Helt perfekta vik och alltid fullproppat av rena stora badlakan. Visst jag rullar också ihop handdukarna och viker lakanen. Men de är skrynkliga. Och handdukarna missfärgade av blåjeans eller av någon i familjen som färgat håret. Skåpet är överfullt så hyllplanen ofta lyfter sig. Drar man ut ett lakan kommer det fem örngott som förlorat sin tvilling på köpet. Så något har gått förlorat. För jag ser det inte som min uppgift. Och ingen annan heller. Det är jämställdhetens pris. Som så mycket annat. Vi får sova på strävare lakan. Som torktumlats och i värsta fall kan lukta surt för att de inte blev helt torra. Och den sura doften skall då påminna oss om all lagrad kvinnlig bitterhet, om att jag inte alls är skapad av Adams gamla revben. Det fanns byggmaterial för mig också. Gud behövde inte ta det som blev över efter han skapat Adam. Typ bubbelplasten och nåra överblivna skruvar i lådan från Ikea.
[...]

Kanske inte allt stämmer exakt, men andemeningen är densamma.
Och jag sover numera på ganska knöliga lakan; definitivt inte manglade. 
Med en son som kissar ner sina lakan varannan dag kan man bara glömma all extravagans. Vi är numera glada att tvättmaskinen fungerar relativt väl och att avfuktaren gör sitt jobb, så vi hinner byta hans sängkläder till kvällen. Vi har tre täcken som cirkulerar i hans säng. Varje kväll som inte resulterat i ett byte är en seger! 
Men sura lakan, nä, där går gränsen. 

IKEA

IKEA-besök idag. Både butik och museum.

Butiken har ryckt upp sig och presenterar många fina interiörer. Fina svarta möbler som jag gärna skulle äga. Men idag fick det räcka med petroleumblå (ny favoritfärg) kuddöverdrag i sammet, samt en maskinbroderad kudde som vi hittade på Fyndvaruhuset för 99:- : ) (ord.pris 249:-!)

Museet var förvisso trevligt men inte överraskande fantastiskt. Älskade den första delen där de visade hur folk levde innan IKEA så att säga. Bondesamhällets möbler och tyger. Och sedan det modernare samhället efter andra världskriget. Men det var ju egentligen inte IKEA alls!

Gillade också alla stora "diabilds"visningar av svartvita bilder från förr i världen. Love it!

Väldigt många fotografier av produkter. Där hade jag nog gärna sett produkterna istället. Väggar täckta av ett rutnät av hyllor med en produkt på varje hylla. Det hade jag gillat bättre.

Kunde också konstatera att Ingvar Kamprad måste ha rökt väldigt mycket, då det stod en stank av tobak runt de möbler som han hade bidragit med. Men han fyller 91 nästa år, så det tycks inte ha skadat honom : ) En imponerande levnadshistoria. Började redan som 5-åring att sälja och köpa! Då har man nog en talang utöver det vanliga.

Svartvit dag

Förra årets bjäfs, tror jag.

Idag slog nattmörkret till redan på förmiddagen! Den väntade stormen Urd blåste visst ut ljuset. Jag gick runt och tände stearinljus lite överallt. Ösregnet slog till. Trevligt, liksom. Det gick väl en tjugo minuter, så kämpade sig solen fram! Jaha, lika bra att släcka alla ljus och ta en promenad istället för att sunka ihop här hemma. Sagt och gjort. Lång blev den. 
Yngste sonen klädde på sig och tvärvände när vi öppnade dörren. Ja, han gör så nu för tiden. Inget att haka upp sig på, det hjälper inte att tjata.
Väl hemma började det regna, hagla och sedan snöa. Äntligen lite vitt på marken! Men sen sänkte sig mörkret snabbt och jag tände ljus igen.
Så gick en dag och kom aldrig åter.
Ska sy i knappar i alla kragar jag har virkat. Fundera på vad x antal hundra flörtkulor kan kosta. Jag kom på en tävling till utställningen på Kulturnatten. Första pris blir tavlan. Kan det locka folk, månntro?

Ja, just det

Lucia

Så står hon där igen, för femte året i rad. Man kunde ju tänka sig att jag hade tecknat en ny Lucia i år, men inte då! Jag ägnar mig åt teater, rama in tavlor och försöka skriva texter till min skrivkurs istället.
Hela jag saktar in och knackar mig så sakteliga mot ett nytt år.
Energinivåerna har sakta sjunkit i höst och jag försöker, försöker få upp dem, men det verkar mycket svårt.

Jag letar överallt efter mina IKEA-akvareller! Brukar ge bort en tavla per år, till min "mamma" i USA. Men i år hittar jag dem inte! Hur frustrerande är inte det? Jag tror inte jag har givit bort alla fyra ännu, så någonstans ligger de och fnissar åt mina desperata sökningar. Och dagarna rinner bort och snart är det alldeles försent att skicka nån bild.
För att inte tala o julkorten i år!
Jösses, jag har inte ett enda på gång. 
Och blir lite tirriterad för att jag bryr mig. Andra bryr sig inte ett spår om julkort längre. Så varför jag? Jag har dragit ner på antal mycket drastiskt, men de som fortfarande skulle/ska få, ska väl åtminstone få då? 
Och eventuella julklappar... tala inte om eländet.
Näe, det här känns inte så positivt, så jag slutar med ett sjungande Glad Lucia!

Julbilder

Senaste julfyndet: silverkanna på ett annat fynd: Go-spel

Fin kastrull, tycker jag.

Lampfynd från Watt&Veke. Min kopparhörna.

Lite mässing. Sprayflaskan är min julklapp till mig själv. Tack!

Min finaste skulptur.

En bok med BARA rödvita lapptäcken!

Apelsinerna julpysslade en vän till mig.

Fina silverdosan med glasask inuti. Förmodligen till smör?

För övrigt är det inte mycket till julstämning. Vi får väl köpa gran i helgen kanske, så det händer nåt med känslorna.

NoahsArk levererar

Idag ska jag äntligen lämna över bilden till kommunen.
"Vassego´ sa I vara, här är tavlan I beställde".
Men först måste jag signera den, och det kan ju sätta nerverna i dallring.
Så mycket att jag hellre skriver ett litet inlägg.
Är jag inte lite kall om händerna? Kommer inte pennan att slinka iväg? Hur stor upplaga ska jag skriva? Har jag inte lite oregelbunden andning?!
Jag ska alltså bara hand it over till Maria, min vän, så så nervös behöver jag onekligen inte vara.

Sen trippar jag iväg till lite "glöggmys" på Löwex. Där har jag en till väninna som årligen bjuder in sina medarbetare och kunder på julpyssel. jag har dissat henne flera år i rad (pga tidsbrist), så nu vill jag verkligen dit och se hur det är.
För övrigt har jag börjat virka kragar och axelvärmare. Då tog garnet slut mitt i den kreativa processen! Måste se om jag kan hitta ett nystan till. Mina nystan har jag beställt på nätet, så det kan bli svårt att hitta ett kompletterande...
Ska också hitta nån fin knapp tänkte jag mig.
Ja, så spännande det kan vara.
På söndag tar vi oss till körkan och lyssnar på vacker körsång och orkester.
Amen!

Vinterhus

Hus i snö av NoahsArk

Knåpade ihop den här bilden igår. Samtidigt lyssnade jag på Tom O´Bryans serie Betrayal om autoimmuna sjukdomar och hur "enkelt" man kan vända sin sjukdom. De stora bovarna är definitivt gluten, vete och andra sädesslag. Undvik till varje pris om du har en autoimmun sjukdom! Eller är genetiskt disponerad att få en. Har du reumatism i din släkt: undvik gluten. 
Igår var jag också på teater! Fick äntligen se "Varje våg" på Regionteatern. Efter en lång turné har mina rara skådespelare åter kommit till Växjö! Så speciellt att få se den på riktigt, inte med ett manushäfte i handen. Väldigt bra pjäs och skådisar! (Fattar inte att de orkar - idag ska de spela igen kl 13)

Idag ska jag börja lyssna på Jason Diakités bok En droppe midnatt.
Och jobba två pass på teatern. Och ikväll gå på "nyfiken torsdag" där vi ska lyssna på hur man jobbar upp sin förmögenhet i aktier.
Men också cykla (mitt enda sätt att förflytta mig)till mitt tryckeri för att börja trycka upp bilder till utställningen i januari.

Samtidigt skriver jag på Edgars äventyr. Försöker applicera allt jag lär mig av skrivkursen jag går på, på denna saga.

Ja, jag bara roar mig hela tiden!

Har också ansökt om mer korttids för sonen...