I min trädgård ser jag med fasa på rabatterna som knappt kan kallas rabatter längre. Och vems fel är det? Inte mitt i alla fall.
Jag skyller på regeringar världen över. Alla ministrar som inte bestämmer att nu måste vi rädda jorden.
Det sura regn som faller över mina rabatter gör att de varje vår blir mer och mer mossbevuxna. Gräset sprider sig som en löpeld och växterna dör.
Lika bra att lägga igen och lägga ner.
Eftersom jag trots snart tre veckors snorande fortfarande inte känner mig pigg och värken i benen säger mig att jag nu har akut magnesiumbrist igen, orkar jag fan inte ta tag riktigt Fattar du? Man går ut i trädgården, ser sig omkring och vänder på klacken och går in igen. Så illa, nästan.
Och sonen som borstade altanen hela dagen igår, gav upp efter 45 minuter och gick och LADE sig igen!
Har väl aldrig hänt förr. Så nu är det illa ställt.
Men strax stundar roligare tider då min amerikanska "mamma" Kathy plus goa sambon John kommer på besök på söndag. Det ska bli riktigt trevligt. Om bara vädret håller sig till riktigt trevligt också så ska det nog gå bra.
Städade hela dagen igår. Och vänner, det behövdes, tro mig.
2 kommentarer:
Jaha... och själv går jag nästan och är lite sur och svartsjuk på att det tycks som att en annan medlem i föreningen på gården hemma har gett sig in i den rabatt som jag "adopterade" på riktigt för ett par år sedan. Nu har hon rensat och planterat i den fast det är "min". Känns inte kul! Men det känns ju å andra sidan lite surt att ställa till med en "grann-fight" över en rabatt... där sätter min stolthet stopp liksom... fast det känns surt likväl! Med det sagt - var glad att du har egna som ingen kan "sno"! :-) Och krya på dig kära Sprakfåle!!
Bah! Viken fräckhet! Jag skulle också ha svårt att smälta om någon hade gått in i min rabatt när jag bodde i lägenhet. Adopterade oxå en sådan och skötte den moderligt i många år. Ja, ja, nästa år är du först på rabatten så kan hon stå där med lång näsa : ) Och år tre delar ni på jobbet!
Känner mig lite friskare i näsan, mest bara natthosta nu så jag ska nog överleva. Tack!
Skicka en kommentar