En bok till

Läste ut boken "Känslan av ett slut" av Julian Barnes igår kväll.
Vinnare av Man Booker Prize 2011.
Man talar om den i radio och den får idel lovord i tidningar.
Helt enkelt ett mästerverk! Infernaliskt spännande.

Mmm... välskriven, onekligen mycket välskriven. Och ja, ett rätt så överraskande slut. Men lite, lite seg, va? Lite för mycket funderingar.
Av mig får den betyget 3 av 5. Inte mer.

Stuck

Ibland känner jag mig lite fången i tillvaron.
Men det är väl OK i jämförelse med tillvaron för Jens Månvinge i boken 
"Den senila skalbaggens tröst". Livet i ett thailändskt fängelse låter tröstlöst.
Ta det som ett gott råd. Smuggla aldrig knark.

Bokhyllan

Vad har du i din bokhylla? frågar bloggen Surface Fragments.
Det här har jag i en sektion. Sektionen konst, design, arkitektur, konsthantverk.

Jaha...

Läste ut Stolthet och fördom. 
Jaha. 
Och var framme vid målet: att läsa När döden kom till Pemberley av P D James. 
Och nu har jag läst ut den. 
Jaha.
Här är en annan som tycker som jag. Fast jag förstod inte storheten med den första romanen heller.

Till salu: När döden kom till Pemberley av P D James. Ge mig ett bud!

Skor?

Önskar jag kunde lägga upp bilden på dessa monster, men ni får klicka på en länk istället. Skyll inte på mig om ni drömmer mardrömmar i natt.

Nytt jobb

Helt otippat har jag nu blivit arbetsförmedlare, eller kanske headhunter låter bättre?
Inget yrke jag någonsin längtat efter att inneha. Jag brukar mest känna ett pysande förakt för dessa skrivbordsnissar som bara skyfflar papper och sällan eller aldrig hjälper någon till ett arbete. (Based on a true story).

Hittills har jag förmedlat två jobb.

Nummer ett var faktiskt ett illustrationsjobb! Hur galen kan man vara tänker du då. Texten var för mig obegriplig (måste bero på mig) och då det redan fanns färdiga figurer att försöka efterlikna kände jag att detta INTE var min grej. Hade det varit den första boken och jag själv fick utforma figurerna hade det nog känts lättare. 
Däremot visste jag en som detta jobb verkligen skulle passa. Så jag passade över jobbet till henne och visst, hon fick det och jobbar nu som bäst på bilderna! Och författarinnan är mer än nöjd : ) 

Jobb nummer två hittade jag i bloggosfären. Koladrottningarna på Pärlans konfektyr sökte en kille med muskler som kunde skära kola och vara en glädjespridare. Nu råkade jag känna just en sån kille boendes i Stockholm.
Jag slängde genast iväg en länk och igår började han sitt nya jobb!
Grattis säger jag till honom. Tyckte han kunde börja dansa Lindy hop också, men det ville han gärna slippa. Varför då?! Han kanske tänker om när kolorna börjar lägga sig om midjan...

Känns så jädra gött att kunna hjälpa till : )

Nu väntar jag med spänning på en STOR sändning kola. Nåt ska man väl ha när man jobbar som arbetsförmedlare? Stor midja till exempel.

Fredagsmys

Sitter här med mina kompisar Bastian och Barbara och funderar på om vi inte ska ta och dricka en kopp te.
Jo minsann, det ska vi! Une tasse de thé.
Och med det önskar jag återigen en god helg!
Jag har tillverkat mönster hela veckan. Ska försöka prångla ut dem på marknaden, men det verkar inte vara det allra lättaste.
Återstå att se om jag lyckas.

À bientôt!

Nysnö

Det har snöat nästan oavbrutet i fyra dagar. Vintern är här igen. Idag ska vi åka pulka i Tomtabacken. Jag får nog en djupgående pulka, för fasen va fet jag har blivit! Efter en viss ålder är det lätt att balla ur. Tydligen. För vissa.
Kanske går jag ner några gram om jag går upp och ned för backen i några timmar idag. 
Eller börjar ta de där dagliga promenaderna...

Nästa liv kanske jag skulle be om att få bli en katt. Sova mest hela dagarna och vara uppe på nätterna.
Men det där med att vara uppe om nätterna, det lyckas jag med som människa också. ca 03-04 vaknar jag varje natt. I natt läste jag en stund ur Stolthet och fördom. Lång bok. Lite svårplöjd. 
Lika svårplöjd som en pulkabacke med en meter nysnö.

Ha en skön helg, kära du!

Klok kvinna

Jag gillar verkligen Pernilla Andersson. Så klok!
Läs nåt klokt, läs här.

Och grattis till sonen, Pernilla och Dregen!

MB

Ett fint foto på FB gav mig inspiration. Jag inbillar mig att den här kvinnan är som en fjällvind: blomstrande, kreativ och konstnärlig. Visst syns det på henne? Hon brukar ha utställningar lite då och då. 
I Stockholm, minsann och i fjällen. Hon är bra på fjällkor och gamla sågar och mycket annat förstås.
En gång i tiden jobbade vi tillsammans, då var vi korvtanter och sedan allt-i-allo på fjällhotellet.
En gång i tiden åkte vi också på cykelsemester till Roskilde.
Nuförtiden är vi vänner på FB, men jag har inte träffat henne sen 80-talet!
Ojdå, vad tiden går...

Man kanske inte får sno bilder så här, men ibland gör jag saker som jag inte får. Det kallas visst för konstnärlig frihet.

Stockings to dye for!

Titta här vilka fina strumpor! Finns i många olika nyanser. Lite balla,va?
Har inte sett sådana här förut, men utrikes verkar de finnas. 
Å andra sidan har jag kanske ingen koll på vad som finns i Sverige heller.

Ja...

det är måååndag morgon och mitt huvud känns så trångt...

Måndagar är ett gissel då yngste sonen oftast inte kunde somna kvällen innan och därför är plågsamt trött och absolut inte vill kliva upp.
Fasan är den dag han vägrar, för jag kommer inte att kunna få upp honom då. Idag ville han verkligen inte åka till fritids på eftermiddagen heller. 
Nähä... men då är det inte jag som får kämpa, det får skolpersonalen göra. Och tydligen? är fritids så trist att han nu inte vill vara där heller... 
Hjälp! Det drar ihop sig till en kris känner jag. (Jaha, nu igen...) 

Men ingen kris så stor som den jag såg på igår.
Var på bio! "Les Miserables", Samhällets olycksbarn av Victor Hugo.
Det var en fascinerande film. Otroligt välarbetad, färgerna, kläderna, rekvisitan, stämningen. Och så sjöng de i princip ALLA repliker (jo, att det var en musikal visste jag, men inte att det sjöngs konstant). 
Väldigt svårsjunget måste det ha varit, jag hade inte klarat det... 
Förutom några mycket kända sånger som är väldigt dramatiska och bra.
Rekommenderas varmt. Den är över 2½ timme lång, men det hade jag inga problem med. Den är proppfull med händelser, ingen död sekund, men för övrigt mycket död.
Topp!

Ung och stolt

Well done, Astrid!
Modigt. Blir hon veckans svensk?
Skulle kunna tänka mig det, helt klart.

Och VAD är rektorn och bildläraren för sorts människor?!
Sexuella trakasserier ÄR inte roligt, vare sig i verkligheten eller på väggar.
Framför allt i en miljö som ska göra ungdomar till vettiga vuxna.
Man blir fundersam. Och beklämd. Mycket.

Kan nån kan kannan

Låt mig presentera mamma kanna och dotter kanna. 
Den mindre kannan köpte jag i höstas och igår hittade jag den stora! 
Roligt. Undrar hur många storlekar det finns? 
De är vita, fina och alldeles hela. Kostar ca 40:- styck. 
Det är precis lagom, tycker jag.

Duken de står på är egentligen en handduk från det militära.
Finfint linne och fyrkantig, vilket ju handdukar vanligtvis inte är.
Nu finns det knappt några militära prylar kvar att sälja.
Alla förband är nedlagda och utsålda och skyddsrummen töms och stängs.

Oj! Avslöjade jag en militär hemlighet nu?!

NS

Var tvungen att köpa den närmaste dosan idag. Otroligt läcker med sina röda detaljer! Den bakre söta runda köpte jag innan jul. Underbara små karameller. 

Ja, man kan ju ha karameller i dem t. ex. Eller gömma nyckel.
Såna här små läckerbitar kan vara bra till allt möjligt.
Bara att titta på dem lyfter ju en småtrist dag.

Dindin

Titta! Jag har lagat mat och ätit middag! 
Även om detta foto inte gör middagen rättvisa så kan jag försäkra dig att den var väldigt god. Egentillverkad pyttipanna. Slängde ihop "lite" hommos också. Gött! Snodde en starköl av sambon, Indian Pale Ale, också. Mycket gott.
Undrar vad han säger när han upptäcker stölden (typ imorgon, fredag...)?

Lyssnar på boken Efter alla år av saknad av Peter Robinson. Uppläsare Anita Ekström. Dessvärre låter hon så trött/besviken på livet och pratar så sluddrigt att det periodvis är svårt att lyssna med nöje. Bara för att man är skådespelare betyder det inte att man är bra på att läsa högt. Tydligen.

Glugg

Jag älskar gluggar! Ja, jag kan säga det stolt och rak i ryggen. 
Glugg är vackert! Yngste sonen hade glugg rätt länge och min högsta önskan var att han skulle få behålla den. Men inte då!
Det är så snyggt, sexigt och personligt.
Kolla i slutet av bildparaden. Där kommer det snygga gluggar på snygga personer som har haft modet och förståndet (utan att se ner på de som tog bort den!) att behålla den. 
Gluggen. The glugg. Love it!

(Och jag är lite ledsen för Mia Skäringers skull. Att hon inte kunde behålla den. Och HURRA! för Therése Hahne som INTE tog bort den.)

FB

Försökte komma in på Facebook utan att lyckas. Försökte en gång till och en gång till. Kom in, men sen dog sidan!
Fan, det kliar lite. Vilken vana man har skaffat sig. Tidskrävande.
Och för det mesta helt onödigt. Men "roligt". Men onödigt.
Jobba istället, mänscha. Nödvändigt.

Taksnö - Snötak
Inte här - Inte nu

DDJ

När jag sitter och klickar runt på alla favoritbloggar och de inte har lagt upp något nytt intressant att suga i sig blir jag lite lätt besviken. Och då slog det mig att jag inte heller är särskilt upplagd just nu.
Men kan berätta att jag strax efter avslutad läsning av boken "Utan titel" av Anna Charlotta Gunnarson (en ungdomsbok för läsklubben) tog mig an klassikerna Stolthet och fördom av Jane Austen. Jaha, varför då då?
För att man någon gång ska läsa den, kanske? Eller snarare för att jag vill läsa den för att senare, som belöning, kunna njuta av P D James´ När döden kom till Pemberley.
Då känner man ju redan karaktärerna i boken, tänkte jag. Listigt, va?
Eller bara omständligt.

Lånade bilden här...

En annan bok jag lånade i ungdomsgenren är "Din dumme jävel". 
Ska jag ta det personligt, månne?

Ute är det fantastiskt soligt och kallt. La på säckväv på alla buxbommarna, men jag vet inte om det är någon vits med det egentligen. De ser rätt ledsna ut. Kanske är de redan drabbade av den fruktade buxbomsdöden.

Och jag funderar på hur stor en tre-åring är egentligen? Hur man ritar en sådan. Och om jag någonsin får energin tillbaka.
Och är det kanske tid att plocka undan julattributen? 
Och under tiden frågar och frågar sonen frågor som jag inte orkar svara på och mer ofta inte ens hör. Jag har att välja på att sitta i ett tyst hus och höra samma frågor om och om igen eller lyssna på bra musik och inte höra frågorna... Men då måste jag å andra sidan gå fram till honom, gå ner till honom, aktivera mig. Pest eller kolera. 
Jag lovar, ingen kan finna nöje i att svara på samma frågor en hel vecka i sträck. 
Nä, nu öppnar jag dörren mot kyla och frisk luft.

Hej,

hej, hej...
Jag är lite låg för tillfället. Tar det lite lugnt. 
Inga onödiga överansträngningar här.
Har fått ljusakupunktur i helgen och ska vila.
Så det är bäst att jag gör så. 
Inga upphetsande blogginlägg t ex.

Men kan rekommendera en intressant blogg så länge.
Den heter "Surface fragments" och betraktar konst
och annat konstigt, som bilder, foton etc. 

Titta in där vetja. Man kan få nyhetsbrev så man vet
när nåt nytt är inlagt. Bra. 
Så slipper man anstränga sig med att leta i sin lååånga 
favoritlista över bra bloggar.
Tjipp!

Konstigt

Hmm...

(Jag vill OCKSÅ vara så där vacker!!!)

Konstig

Jag jobbade i en kiosk en gång i världen. 

Ett minne därifrån är den gången en tjej som bara var två år äldre än jag, kom för att handla cigaretter. Hon var med barn. Hade en röd tajt täckjacka och en marinblå toppluva nedtryckt över det otvättade håret. En lång stickad halsduk släpade nästan i marken. Såg allmänt osund ut. Jag trodde länge efteråt att hon nog hade blivit lite konstig i huvudet. Hon hade ju faktiskt en bror som hade blivit det. Konstig i huvudet.

När jag ska hämta mitt barn på fritids är jag klädd i en svart bomullsklänning, svart kofta och ett par slappa vita linnebyxor. Skönt i hemmiljö, men att gå ut i? Vita linnebyxor utomhus på vintern känns liksom väldigt fel.

Eftersom jag inte orkar byta om till något vettigare, så stoppar jag de vita byxbenen i ett par stövlar med högt skaft.

Nu har jag alltså kosackstuk på brallorna istället. Och så en svart klänning över.

Tar på mig den röda linnekappan som når till knäna ungefär. (Förvisso är den dubbelsydd, men absolut inte fodrad. Jag lyckas aldrig klä mig i vinterkläder, trots att det bevisligen blir vinter och kallt varje år.)

Just det, nu ser man en del svart klänning och en del vita byxben som lyser fint under kappan mot de svarta stövlarna. Toppar detta med neddragen svart mössa över skitigt hår och en stor gråvit halsduk runt halsen. Nu ser jag ut som en som inte bryr sig om hur hon ser ut när hon går ut. 

Kanske lite tokig till och med?

Men vem fan orkar klä ut sig för att cykla till en skola som ligger två minuter bort?

Det var kanske så hon tänkte också; den blivande mamman?

Men lite knasig var hon i alla fall eftersom fadern till hennes så småningom tre barn var kändaste KNARKAREN på flera mils omkrets...

60-talsnostalgi, del II

När det här kortet togs bodde vi i Svenstavik, Jämtland. Igår natt när jag låg vaken halva natten försökte jag minnas mina år där. Vi flyttade samma sommar jag skulle fylla fem, så alla minnen är inte kristallklara som ni förstår.
Men minnet av hur skön och slät en hårdtrampad grusväg känns under fötterna finns kvar. Och klockans tickande i köket hos tant Märta och farbror Sven(?) kommer jag ihåg. Precis lika sövande som man tänker sig.
Radion stod i vardagsrumsfönstret och spelade melodier som bedåra.
Solen sken in och värmde parkettgolvet.
Och vi lekte och lekte.

La famiglia

Fredag. Chris Montez sjunger så ljuvt i mina öron. Hörni, om ni gillar typ cocktailmusik från 60-talet, så kolla in honom. Albumet "Call me - The A&M years". Ja, men så bra!
Låg vaken halva natten och tänkte på 60-talet, så det passar bra att lyssna på musik från tiden.

Det är dags,

dags att ta farväl. En resa utan slut tar vid och leder mig bort. Bort...



(Äsch, jag kommer säkert tillbaka nångång.)

Nu kommer...

20-talet!
Som jag har väntat! Ända sen barnsben, tonårsben och på vuxna ben har jag älskat 20-talsmodet!
Lyckan slog volter i taket när serien "The House of Elliot" gick på TV tidigt 90-tal. Så fina kläder. Kanske var det också därifrån äldsta sonen fick sitt namn... (men med den finare stavningen Elliott). Hattarna (klockmodellen), klänningarna, skorna, frisyren! Love them. 
Nu sjunker jag lycklig in i Downtown Abbey´s vackra kläder även om det inte handlar om 20-talet.

Här hittar du fler tjugotalsfoton

Ja, det har gjorts en nyfilmatisering av "Den store Gatsby" med bl a Leonardo DiCaprio som kommer att haussa 20-talet upp i taket. Den skulle ha haft premiär i december men fick skjutas på framtiden (sommar) för att ge den en chans att vinna plenty of Oscars.
Ser fram emot denna film. Boken har jag läst, men minns den inte som särskilt minnesvärd (men jag har väl fel som vanligt).

I en kartong på en vind finns min mormors bröllopsklänning i syrenlila siden i äkta 20-talsmodell. Jag pillade lite på den i tonåren, men insåg att lila inte var min färg och att den var lite för skör för ett vardagsliv. Vilken tur!

Men...

hur är det möjligt?!
Jag (OCH min syster) har missat programmet(n)? med Ernst!
Va, det är ju bara helt galet. Man kan ju inte missa Jul med Ernst!
Vad blir det då för jul, frågar sig undertecknad.
Detta program måste ha smugit sig in i tablån i fredags eller lördags då jag inte var vid mina sinnes fulla bruk. Eller var det möjligen någon annan som inte riktigt var som han skulle vara...?
Nu ska jag kolla på TV4Play för att göra skadan ogjord.
Teknik är bra att ha. Tralala. 
Man kan liksom säga att det känns som sammet och äppelmos i magen. Typ.

Eller vad skulle du säga Ernst?

Igår...

stelnade sonen till. Ville ha hjälp med minst förflyttning. Något att ta på allvar kanske, tänkte jag, men avvaktade en stund. Man kan ju inte ringa på hjälp varenda gång något avviker från det normala.
Hjälpte honom upp för trappen och där kom den stora krampen. Som inte ville gå över. Efter fyra minuter ringde jag 112, sen följde ett okänt antal minuter i väntan på dessa vägens riddare som skulle komma och ta hand om min son som låg och krampade och dreglade på golvet. Fy fan, vad man känner sig maktlös i såna här situationer.
Och tack och lov för kompetent sjukvårdspersonal.
Så vi fick spendera natten på sjukhuset. Han fick en fet dos Stesolid som hjälpte och knockade honom. Helt utslagen.
Idag är han lika stel i kroppen som igår kväll, men doktorerna tror på träningsvärk efter krampen och hoppas att han ska mjukna med tiden...

Vi skulle ha köpt julgran idag och eventuellt gått på konståkning, men vi tar det så lugnt som möjligt denna helg och hoppas slippa uppleva något liknande fler gånger.

Idag...

har jag just läst på Kim M Kimselius hemsida. Dit hittade jag när jag letade efter en speciell bild men såg de fina fotona på växter i hennes växthus och klickade fram mig till en författarblogg. Och faktiskt har vi en av hennes böcker här i huset, men oläst, än så länge. Hon rekommenderar, förutom sina egna böcker, Dorothy Gilmans deckarserie om  Mrs Pollifax. Tydligen en variant av Mrs Marple. Så jag får väl undersöka den saken då.

Tidigare idag googlade jag Gustaf Tenggren, den gamle Walt Disney- animatören (bakgrunderna i bl a Snow white) som har gjort så fantastiska illustrationer. Detta ledde mig vidare till en för mig okänd konstnär i samma anda vid namn Kay Nielsen, en dansk illlustratör. 
Båda två är HELT FANTASTISKA!
John Bauer platsar i det sällskapet också, men målade inte lika detaljerat.

Tack internet för att du finns, och må ingen Big Brother censurera dig!

"Den som söker han skall finna"

Ursprungligen ett bibliskt, lite längre citat, så här har ni the extended version:

Matteus 7: 7 "Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 
8. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas."

HAPPY FRIDAY SWEDEN

På Facebook finns det en sida som heter Happy Friday Sweden. 
Öppen att besöka för alla som vill!
Där har vi ett tema varje fredag (ja, detta är väl andra fredagen, tror jag : ). 
Imorgon har Sten och Sixten namnsdag, så då blev det temat. Fritt att tolka som man vill.
Sten, sten, six, ten, etc. 
Vi får väl se hur många olika tolkningar på temat det blir. 
Här ovan är min.

Min pappa heter också Sten men han har ända sen barndomen kallats Kaj, så det blev inget porträtt av honom.
Varför Kaj?! Av alla balla namn. Jo, hör här kära du... 
På det glada 20-talet var låten Kaj och Maj väldans populär och då pappas bästis hette Maj var ju hans smeknamn givet!

Jag gillar Kaj,ett fint namn. Stabilt. Ett namn att lägga till vid och guppa lite lojt på vågorna.

Nu...

är det lite lite synd om mig. Jag har ont i huvudet och snoret rinner ohämmat. En papperstuss i näsan blöts ner på några minuter. 
Sånt får man när man rör sig i miljöer där människor finns...
I söndags var jag med en vän till Domkyrkan och lyssnade på en adventskör och orkester. Väldans fint.
Orkestern spelade också denna vals som jag gillar stenhårt.
Waltz no 2 av Dmitri Shostakovich. 

Kan jag ju sitta och lyssna på medan svett och frossbrytningar skakar min kropp. Samtidigt som min sjukdom bryter ut knådar jag fram en fem centimeter hög stjärngosse  (se nedan). Rätt söt.

M M och autism

Att Måns Möller hade en autistisk son hade jag ingen aning om förrän för några veckor sedan. Beklagar.
Och tipsar Måns och alla andra som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) att köpa och läsa den här boken!

Ändra barnets kost och ge tillskott i form av vitaminer och mineraler. Hälp barnets immunförsvar. Det finns mycket att göra för att barnet ska må så mycket bättre. Plötsligt går barn själv på toaletten, de börjar prata, de kommer ut ur sig själv etc. etc.

Läste om en familj med fyra barn varav tre hade NPF.
En flicka kunde leva på pommes frites och bearnaisesås i veckor.
Ensidiga matvanor är vanliga om man inte har lagt om kosten till GFCFSF-diet.
GLUTENFRI, KASEINFRI (mjölkPROTEINfri) och SOYAFRI diet.
Ta sen bort så mycket av färgämnen och onödiga E-nummer som möjligt; framför allt glutamat (bl a E 625) som är en smakförstärkare. D v s, man adderar lite kemi till maten för att få den att smaka mer, då råvarorna tydligen inte är av så god kvalitet att de smakar gott av själva...

För min son tog den ca en månad på dieten innan han förstod hur en toalett skulle användas, därför att signalerna till hjärnan kom fram! Hans språk utvecklades enormt, han började sova på nätterna (utan hjälp av melatonin),
hans mage började fungera perfekt. 

Hippokrates, medicinens fader, föreläste för sina studenter för nära 3.000 år sedan: "Låt din mat bli din medicin och din medicin din mat".
  Moses Maimonides, den store 1100-tals läkaren utvidgade Hippokrates råd när han sa: "Ingen sjukdom som kan behandlas med diet, skall behandlas på något annat sätt".
Hittade texten här ,där du också kan du läsa en hel del intressant om gluten och schizofreni också...
Och detta: "Mindre barn tycks alltid vara de första att drabbas av miljöstörningar, inklusive mat- och kemikalieallergier. De unga, som har ett nervsystem statt i utveckling, tycks vara särskilt i riskzonen när det gäller varje allergen eller toxisk överbelastning. Detta leder ofta till olika beteendestörningar såsom hyperaktivitet och inlärningssvårigheter. Fastän det rätta antalet inte är känt uppskattas i nyligen gjorda undersökningar att ett barn av tio reagerar negativt på några vanliga livsmedel och/eller deras tillsatser. (Ref 17)"

Idag...

vankas det så kallad glöggfest här hemma. Så jag klev upp och hamnade här. Jag ska snart baka en himla god saffranskaka i långpanna. Så slipper man stå och baka lussekatter. Efter det ska jag baka till en pepparkakscheesecake med apelsinsmak. Låter gott,va?
Vi ska också pyssla! I alla fall hoppas vi att barnen vill pyssla.
Och innan det en skogspromenad i snön.
Kan bli bra det.

Bättre begagnade

Stämningen ökar dag för dag... snart andra advent, imorgon glöggfest. 
Köpte lite glas häromdagen. Second hand, alltid mycket finare. Och billigare! Gamla trogna läsare av denna blogg känner kanske igen den fina ljusslingan. Tyvärr lyser endast ett fåtal av lamporna numera. Och de går knappast att byta ut, fastlimmade som de är.

"Vi ser inte saker som de är. Vi ser dem som vi är."

Anaïs Nin

(Begagnad och med krackelerande fasad)

Kolla...

på den här sidan då. Crazy!

Väldigt användbar hemsida verkar det som.
Se virkade shorts till mannen i ditt liv. 
Oh yeah!

Om...

dygnet hade flera timmar och jag orkade vara uppe alla de timmarna...
Då skulle jag sticka de här sockarna.
Drops Design är en guldgruva!
Som den här koftan, den virkar jag i ett nafs! Wait and see, I tell you!

Happy eyes

Böcker. De bara drabbar mig, liksom. De kräver att jag tar hand om dem. 
Jag vet att det är en sjuka och att jag bör passa mig noga för att låta de ruinera mig. Det är en sjukdom som ligger i släkten.
De här fyra böckerna kom hem till mig förra veckan.

Nu ligger de bara och väntar på mig. Jag har inte ens bläddrat i dem!
Med så här fina saker måste man ta sig tid. Att noga sitta och studera. 
Att njuta med en kopp te och sprakande brasa i bästa skinnfåtöljen (den där slitna, ni vet. Nej, just det, jag har ju ingen!)

Så de får vänta. Jag får vänta. Tror definitivt inte att jag kommer att ha tid denna vecka, kanske nästa?
Miss Clara: en fantastisk pappersskulptris. Fransyska, urtjusig. Bara så oh, la la! Så otroligt duktig.
Inga Moore: en fantastisk konstnär med färgpennan som verktyg. Engelska. Ritar engelsk natur som bara en naturälskare kan göra. 
Och böckerna hon (här) har illustrerat är ju två favoriter dessutom.

Snart, snart mina vänner kommer mamma och smeker era sidor.

Happy fingers

Fick en "craving" förra veckan. Fingerklocka! Jag måste ha en fingerklocka! 
Jag aldrig använder vanlig klocka nuförtiden (man behöver ingen där jag sitter...) men en fin fingerklocka skulle ju sitta fint.
Sökte nätet utan att hitta någon. De flesta är fullproppade med bling-bling och det vill jag inte ha.
I Las Vegas gjorde jag misstaget att köpa en guld(färgad)klocka med bling på. Nä, den använde jag nog aldrig. Kändes liksom lite malplacé när jag inte längre befann mig i Las Vegas...
Men kolla vad jag hittade i söndags! På Glitter. Där fanns det några stycken utan bling på. Och den röda får man lyfta på locket för att kolla tiden. 
Oh, så spännande!

Det dumma med fingerklockor är att jag, mitt dumma nöt, glömmer vad jag har på fingret när jag tvättar händerna... Jag lade precis en klocka på tork...

Vinter

Äntligen är det någon som uppskattar äpplena som jag trädde upp på ett snöre för några veckor sedan.

Tante Jul

Den minnesgode läsaren känner igen den här bilden. Den togs i juletid i nådens år 2011. Då hade jag vunnit en tävling. 
"Rita en järnek" hette den. Typ.
Jag vann. Resultatet ser du på Tante Juls blogg och där finner du också hennes adventskalender! Varje dag ställer hon en julig fråga som du ska svara på och vinner du dragningen så vinner du hennes hemlagade julgodis!
Och jaaa! Jag vann gårdagens fråga!
Så snart kanske jag kan knäppa en ny bild på en godisfylld ostkupa.

1 advent

Vill du hänga med på en adventskalender så får du klicka in dig på min illustrationsblogg.
Har inte förberett mig i år så det ska bli spännande att se om jag lyckas få till någon bild varje dag. Och det får mig att betänka att jag ska börja med nästa års almanacka och julkalender typ NU. Så har jag det gjort. 
De almanackor jag läser för Burde Almanacksförlag gäller för 2014. Jag tror säkert att 2015 dyker upp snart i en brevlåda nära mig. Det är ju så man måste jobba!

Här går ett ljus upp för Sprakfålen

Ute snöar det! Första riktiga snövädret kommer så lämpligt till första advent. Lyckan slår klackarna i taket och ute jobbar sonen på att skotta bort all snö. Det leendet av inre lycka och harmoni känns gott att se : )
Det ska snöa hela veckan, så hej vad bra det blir! 

JULKORT - CHRISTMAS CARDS

TILL SALU! 
Nu har jag tryckt upp dessa tre motiv som julkort på finfint vykortspapper. Högblank framsida, och på baksidan har du plats för adress och frimärke.325g/m2

Storlek: 11 x 14 cm

Pris:  Jag säljer dem i 6-pack - 48:- (+ porto 6:-)

        Spara några kronor och köp ett 12-pack för 90:- (+ porto 12:-)

        Eller varför inte slå till på 24-pack för 175:- (+ porto 12:-)

Jag packar dem i härliga cellofankuvert, ett per 6-pack för en väl skyddad transport.
Blanda motiven precis som du själv vill!

                                                           *************** 

Buy your Christmas cards here!

Space for address and stamp on the backside.

Size: 4,3 x 5,5 inches

Prices: Set of 6 - 48 SEK (+12 SEK postage) Europe and outside of Europe

         Set of 12 -  90 SEK (+12 SEK postage)    "                 "

         Set of 24 - 175 SEK (+24 SEK) Europe (+28 SEK postage) Outside Europe

Pick and mix designs as you like!

För beställning/to order: gunilla@sprakfale.se

Milo

Väldigt gosig katt nuförtiden. Kommer in på morgonen, iskall och fuktig i pälsen, alltid med kardborrar och löv intrasslade i pälsen under magen; lerig och blöt om tassarna. Ja, han och yngste sonen tävlar visst om att dra in så mycket löv och lera som möjligt.
Och efter frukost alltid ett besök på min arbetsplats i jakten på ett vattenglas som han kan doppa tassarna i. Godaste varianten på att dricka vatten: att slicka av tassen. Mumsigt. 
Sen rullar han ihop sig och sover mest hela dagen. Jag tror inte han är helt förtjust i november han heller.

"In the eyes of a cat, all things belong to cats."

Schack matt

Ibland kan man ju känna sig lite nedslagen. Tycka att livet är grått och innehållslös. Men då köper jag en matta jag har velat ha i åratal och då...

reser jag mig igen, ja, jag reser mig igen!

Roligt på jobbet

Dagens jobb. Ska skickas till ett flertal bokförlag tillsammans med ett charmigt manus. Det har någon annan skrivit. Ska bli roligt att se om det blir något av den bokidén.
Jag köpte färgpennor av god kvalité och det är sån skillnad att jobba med bra pennor och mindre bra! Här kan man ju har roligt medan man jobbar.
Och underbart mycket trevligare/lättare än akvarell t ex. Detta kan gå långsamt, man lägger lager på lager; akvarell är ett snabbt medium som jag inte riktigt behärskar känner jag. 
Vet inte om jag behärskar färgpennor heller precis, men det är rrroligt!

IKEAMargareta

Rapport från USA igen : ) 
Kudden som heter Margareta. Margareta.
Och ingenstans står det att Gullan is your designer. Oh no.
Dessutom ställer jag figurerna i en annan ordning.

Jojo, det blir skillnad så, vet du.

BOW-WOW!

Visst är hundar fina. En del rent förtjusande! Men någon hundmänniska är och blir jag (nog) aldrig. Ta den här situationen som just nu utspelar sig i mina öron. Noah är utomhus och krattar. Bra motion för den som inte vill sitta inomhus. Vad händer då?
Grannens bindgalna  söta lilla voffsing SKRIKER i högan sky.
Grannen har en tysk jaktterrier.

Kanske fin att titta på, men att lyssna på dess hysteriska SKRIKANDE så fort någon rör sig utomhus samtidigt som den är ute, är väl mindre härligt.

De första gångerna trodde jag att någon sparkade den hårt; det låter verkligen som en misshandlad hund alternativt otroligt ivrig, galen, hysterisk hund. Vi trodde också att SKRIKANDET skulle gå över, att den kanske skulle få en mörkare röst. Att den kanske skulle lugna ner sig. Att den skulle utveckla några hjärnceller med stigande ålder. Men nej. NEJ!

Grannarna hade en likadan hund i somras, den fick bli fem år innan den förpassades till de sälla jaktmarkerna. Eller vart den nu gick. Saken var den att den hunden också var rätt hysterisk. Slet sig från löplinan allt som oftast. En gång kom den inrusande efter Milo, upp i sängen. Tjoho! 
Skällde en hel del den också, men den SKREK inte i alla fall. Men, den korkade hunden var dålig på att jaga... så den byttes ut mot en SKRIKANDE hysteriker i stället.
Jag har mycket svårt att tänka mig att denna nya hund jagar bättre än den gamla, så till nästa sommar kanske den gamla får sällskap av den nya om man så säger...
Tja, man kan ju ALLTID HOPPAS!

Bra bok!

Äntligen är den här! En bok om GFCFSF-diet. På svenska minsann!
Spring och köp. Massor med bra recept. Förklaring på varför det funkar, massor med andra kloka ord, föräldraberättelser.

Och jag fick teckna vinjetterna till en del kapitel. Kul!

Visset

Jag visste det ju egentligen. Inte köpa växter på IKEA. Det funkar aldrig!

Ser hur...

gubben som går förbi sneglar inåt garageuppfarten. Han funderar väl på vad alla löv gör på trottoaren. Det ser stökigt ut. Jag håller med. Men idag har yngste sonen jobbat... Han älskar att stöka till. Överallt,jämt, hela tiden.

I morse kom han i retur. Han fick en kraftig kramp i skoltaxin och vinglade som en alika. Ostadig en lång stund efteråt. Så hej, son, välkommen hem igen! Bums i säng. Han vilade väl i en kvart i alla fall. Sen började det sedvanliga ocharmiga skrikandet och domderandet. 
Hungrig redan innan kl 10. Fika. 

Hade ingen mat hemma för snabb lunch, så jag fick hacka, hacka ihop till en grönsaksssoppa. Och uuut på promenad! Efter promenaden tyckte N att det var tid att kratta ut löv på trottoaren, sen blev han ju så hungrig igen...
Och soffdynor på väg ner på golvet, kontakter dras ur väggen, kläder tas av, saker pillas med och ett ständigt pratande om saker som hände för flera år sedan. Jag erkänner, mina öron kan inte ta emot  och registrera så mycket input på en dag. Det blir mycket ja, nej, jaha utan att tänka på om det passar in i konversationen monologen.
Och nu har solen sänkt sig. Kl är 15.20.
Och ännu en arbetsam dag har gått halvvägs.

Bra brev

Bra brev till Arga snickar´n från en klok kvinna.
Så rätt hon har. Och så lätt det är att bli arg/frustrerad på någon som inte gör som man vill. Jag känner mig rätt ofta som en arg snickare...

Walk for life

Suziluz har börjat promenera en halvtimme varje dag. VARJE DAG! 
Och jag funderar på att hänga på, men utan att säga nåt till henne... Ambivalent, det är jag det. Men om man inte lovar nåt, då blir det nog lättare? Man slipper skammens rodnad när man missar en dag i alla fall. 
Jag menar, en halvtimme är väl ingen tid. jag får låtsas att jag har en hund som måste rastas. 
Annars så cyklar jag ju varje kväll, och det blir alltid en halvtimme. Men cykling känns inte lika "ansträngande" som promenader. Eller hur?
Man sitter ju bara och trampar sig framåt.
Promenader får det bli.
Kl 7.45 - 8.15. 
Så var det klart.