Överdrivet dödligt sjuk.

Om man känner sig lite sjuk. Snorig i näsan och rosslig i halsen. Då känner man sig inte piggare på något sätt av att ha sin halvsjuka son hemma. 
Som inte alls vill ligga i sängen och vara sjuk, utan envisas med att tjata om att han vill hoppa från trappräcket ner i trappen och gärna bryta ett ben eller två.
En återkommande fantasi han har. Dödslängtan i så späda år? Ja, vem vet vad som kan kännas lockande i tioårsåldern.

Själv planerade jag det perfekta självmordet i fjortonårsåldern (sprit och bakdkar, tyckte jag då, men då gäller det att hittas snabbt). 
Ja, smaklöst, visst. Men tonåren kan ju vara rätt smaklösa och känslosamma på ett överdrivet vis.
Sen dess har jag stramat upp mig och önskar ej längre ända mitt liv. 
Just nu i alla fall. 

Fagerika Monholm uppochner. Inochut.

I SLUTET AV APRIL, 2013

På soffan, kudden utan överdrag. En som skriver. Nu.

Om jag skriver skriver så här och jag tänker tänker att NU, det går inte att förstå förstå. Stå för. Eller förstå? Kanske att jag inte kan för att vaddå? Vad är det som? Som gör att jag inte. Att kanske inte du. Eller? Kanske jag borde. Men vill. Inte. Vill inte. Kan inte. 
Hjärnan kopplar.Fel.
De grå trasslar och far ifrån varandra. Får inget flyt. Skapar inget. 
Jag vill inte, men tvingad, tvingad. Köpa en bok. Boken min. Ville inte. Men den blev min. Min. Ville inte men nyfiken. Läsvärd? Att läsa en bok. Älskar böcker. Inte denna. INTE DENNA!

Måste läsa. Utläst. Konstig, tråkig, oförståelig. O.FÖRSTÅELIG. 
Månadens bok. Månadens bok? Månadens bok!? 
Förstår inget. Hjälp. Kan någon NÅGON hjälpa mig (att förstå) storheten? 
Storheten i att skriva en hel bok. En hel TJOCK bok (458 sidor). På det här sättet. Sättet, så här. Så här. På det här sättet. Vilket sätt.
Och Månadens bok. Storheten. Utvald. Den är bäst. BÄST. Att skriva bäst. Vackrast. Mest spännande och intressant. Utvald. 

Läs på sjungade finlandssvenska. Du måst. Du måst läsa den på sungande finlan´ssven´ska. Int ska du läsa den på ditt eget sp´råk. Läs den. Läs den int. Den ska int läsas på nåt språk. 
Jag vill int läsa den men jag har läst den och jag ska gömma den, glömma den, tömma den. Ut. Ut ur mitt sinne, minne ska den ut. 
Aldrig läsa henne mer. Aldrig läsa Monika Fagerholm. Nej, aldrig mer. 
Aldrig Fagerholm.

En lista

Lista jag hittade hos Suziluz och sedan Amanda som hittade den hos Suziluz. var hon hittade den vet jag inte. Å andra sidan är det ju irrelevant. Inte sant?

1. Hur gammal är du? Känsligt kapitel. Jag är utan ålder, OK?

2. Hur gammal känner du dig? Ibland som en utsjasad 80-åring, ibland som en osäker 15-åring. För det mesta som en härlig 35-åring.

3. Vad har du gjort idag? Gjort min sista (?) dag som ledare för ett "Skapande skola"-projekt. Jättekul!

4. Vilken film såg du senast? Film på bio: Les Miserables På TV: ?

5. Vem ringde du senast? Min syster.

6. Är du besatt av någonting? Nej. (Eller kanske... min yngste sons tillstånd)

7. Är du rädd för blod? Nej. Med stigande ålder och antal barn har det mesta av sprut- o blodskräck förpassats i glömska.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu. Vardagsrummet. Vid stora vita slagbordet, på svarta fyndstolen från IKEA, lite mjukare med ett fårskinn på sitsen. Bordet belamrat med allsköns papper, klister, foton, ståltråd, temugg, CD-skivor, pocket, sax,  samt en flaska urgammal, oöppnad glögg(!).

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet?  Ja, givetvis.  Han Per-Albin, han Palme, han Fälldin, han Ullsten, han Bohman.

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga?  Knappast. Jo förresten, kollade stavningen på Bohman.

11. Vilken färg är dominerande i din garderob?  Svart. Vitt. (Ja, det är lika mycket av båda färgerna)

12. När vaknade du idag? 6.30. Måste hinna med bussen 7.20.

13. Vilken är din favorithögtid? Julen. Eller förjulen, egentligen. Advent, ja, just det.

14. Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu?  Nästan var som helst där det är lagom varmt och soligt. Där det finns vatten att bada i och se spännande fiskar i. Gärna rödvita havsdjur.

15. Nämn en plats i världens som du besökt och aldrig vill återvända till. Om den platsen finns har jag nog förträngt den, för jag kan inte påminna mig någon sådan.

16. Hur vill du tillbringa din pension? I Nirvana. Var som helst, bara jag och de mina mår bra.

17. Vad lyssnar du på just nu? Ted Gärdestads många låtar. På begäran av yngsta sonen.

18. Har du någon gång brutit ett ben? Nej, konstigt nog med tanke på min vilda barndom.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? Kokosolja, te, knäckebröd, Bregott, salt.

20. Vem är din favoritkändis? Näe, det finns ingen.

21. Vad är du på för humör just nu? Lugn och fin.

22. Vilka världsdelar har du varit i? Europa och Amerika och Oceanien (den sistnämnda världsdelen fanns då banne mig inte när jag växte upp!)

23. Snarkar du? Det sägs att jag stundom låter illa när jag sover. Hoppas inte alltid.

24. Vilka yrken har du provat på? Kioskbiträde, korvtant, städare, fjällhotellanställd,  receptionist, butikspersonal, dekoratör, textare, dagisfröken, korrekturläsare, översättare, engelsklärare,inredare, illustratör, "lärare" i "Skapande skola".

25. Hur går du helst klädd? Tights och tunika. Och kofta, alltid kofta. Tunn eller tjock.

26. Vilket stjärntecken är du född i? Jungfrun. Och jag fyller alla kriterier för en jungfru. Läs beskrivningen! Den stämmer löjligt bra på mig , förutom det där med träningen och den där ordningen.
Måste ta tag i den... 

27. Vilket är ditt favoritgodis? Saltlakrits! Skolkritor, Bassett´s, salta fiskar, häxvrål m fl. Salmiak. Mmm...Men det är sällan jag äter av det då jag aldrig kan kontrollera intaget...

28. Vad sa du senast?  "Inte en aning" på den evinnerliga frågan om vad vi ska äta imorgon.

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan? En 5:a i svenska på mellanstadiet. Högsta betyg i Ordkunskap (ett härligt ämne om ordstammar på latin o grekiska. Loved it!) samt helt otippat en 5:a i religionskunskap på gymnasiet.

30. Vad har du på dig just nu? Randiga tights, gråmönstrad tunika, grå kofta, grå strumpor samt de onämnbara.

31. Vilken är din favoritaffär?  Handlar så extremt sällan... Kupan, Emmaus, Human Bridge och Erikshjälpen är ju härliga ställen i alla fall!

32. Vad har du för storlek i kläder? M. Men har fettat till mig på senaste året så jag använder gärna löst sittande kläder...

33. Vad har du i dina fickor? Har inga.

34. Vad köpte du senast? Middagsmat.

35. Hur många gånger har du flyttat? Tio. Alltför sällan, tycker jag. Snart dags igen, hoppas jag.

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka saker skulle du ta med? Om jag (alltså redan) VAR fast skulle jag ta med mig den kost som eventuellt fanns på ön och kläder jag behövde på min flotte som jag hade byggt för att komma därifrån.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Båda delarna. Svårt att lägga ner boken på kvällen, men är ändå den som måste upp på morgonen för att rodda frukost.

38. Senaste filmen du såg på bio? Se ovan.

39. Har du blivit sydd någon gång? Otaliga gånger känns det som. Minst fem i alla fall. Jag var en olycksbenägen unge och har fött två barn. Say no more.

40. Har du någon gång badat naken utomhus? Ja, det vore väl konstigt annars. Men det var nog som barn. Är inte helt förtjust i känslan av nakenbad. Jag badar gärna med badkläder på, tack.

41. Vad åt du till frukost? Te, glutenfritt knäckebröd med margarin. Nån äppelklyfta.

42. Hur såg ditt liv ut för 10 år sen? 2003. Ett ödesår. Studerade design på universitetet samtidigt som jag födde yngste sonen. Läste och jobbade för mycket. Stresshalten var hög. Nä, fy fan. 

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning? Nej, tack och lov. Jag försöker hålla mig nånstans runt den påbjudna farten, men vid 90 går det nog liite fortare ändå.

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? Förlåt, men det kommer jag inte ihåg... 

45. Var lägger du din mobiltelefon när du sover? Ingen särskild stans, men aldrig i sovrummet. Den är alltid avstängd på kvällen och natten.

46. Vad var det senaste du åt? Middag: råris m curry och kummin, skinka, ärtor, majs, soltorkade  tomater, oliver. Ja, det vanliga= Kylskåpsrensing. 

47. Vem är världens vackraste kvinna? Alla kvinnor som tar hand om föräldralösa barn.

48. Är du blyg? Jag har en grundblyg läggning. Gör mig inte i stora sällskap. Aldrig blyg med de jag känner. Å andra sidan har jag med stigande ålder inga problem att tackla stora sällskap heller. Fan, man lär sig!

49. Vilken var den senaste konserten du var på? Måste ha varit på Kalvsviks bygdegård! Hanna Elwes Trio som sjöng Monica Zetterlund. Great!

50. Vad heter du i andra namn? Maria.

51. Har du varit med om en bilolycka? Nej. Men väldigt nära för några veckor sedan i en rondell. Jag såg inte bilen som kom! Scary!

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? Ja, det mesta : )

53. Vilken är den roligaste träningsformen? Den man orkar göra. Cykla i skogen, tror jag. Vandring är också himla trevligt. Bara det är utomhus och nåt fint att titta och lukta på samtidigt.

54. Har du några husdjur? Jajamen. Milo. Helig Birma.

55. Vill du gifta dig? Inget jag längtar efter.

56. Var växte dina föräldrar upp? I Vågbro, Söderhamn (Hälsingland) och Frösön (Jämtland).

57. Har du någon gång ringt polisen? Ja. Efterlyst bortsprungen katt, som kom tillbaka en natt senare.

58. Har du svenskt ursprung? Ja, fast mina förfäder på pappas sida invandrade från Finland på 1600-talet, minsann! Tror kindbenen kommer därifrån.

59. Har du, eller haft, något smeknamn? På mellanstadiet ville man ju ha ett smeknamn. Guggan blev det ett litet tag (jösses). Min lillebror har envisats med Gitte (herregud!) då han vill mobba mig och min pappa har kallat mig Dudilla. Numera kallas jag ibland Gullan av mina rara vänner. Och så kallar jag mig själv i skrift, G.

60. Vilka är dina största svagheter? Dålig jävla självkänsla. Ett kritiskt öga. Dåligt ansiktsminne. Selektivt minne.

Mussiness woman

Efter hårda förhandlingar har jag nu rott en storaffär i land!
Jag har faktiskt sålt en assiett. Motiv: Musse Pigg i tre varianter bredvid varandra. I emaljerad plåt. Se bild.

Och vem var lämpligast att sälja till, om inte självaste Lasse Åberg?!
Jovisst, vi har ju känt varandra sedan 1985... dansade en dans och åt en bit mat i trevligt sällskap.
Men när jag påminde honom om denna kväll möttes jag av tystnad...
jag kan inte förstå varför.

Nå, jag är inte den som tar illa vid mig av vänners tystnad, så jag skickade glatt iväg mössen till deras nya ägare: Åbergs museum.
Hoppas komma dit i sommar. Då ska jag peka på den och säga att "den där barn, den var mammas en gång".
Roligt är också att min mamma köpte den för två kronor på en loppis, och gav till mig... (nu har jag ägt den i 20 år, så då kan den väl få gå vidare).

Kung Konvaljlilja

Det luktar konvaljlilja, sa sonen. 

Och så rätt han hade. Lilla mammi har köpt lukta gott-produkter från Yves Rocher, och duttat på sig. Hudkräm och ådetoalett.

Och det luktar gott. Flyktigt, men gott.

Som liten flicka ägde jag en liiiten rektangulär flaska med ljusgrönt innehåll.
På etiketten några rara liljekonvaljer. Den flaskan fanns kvar i många år (och känner jag min mamma rätt så kanske den finns ännu...) och den doftade som en hel bukett liljekonvaljer. 

Nu kan jag återuppleva doften. Vet inte om jag ska känna mig barnslig som luktar liljekonvalj? Men å andra sidan är jag ju rätt barnslig, så då fortsätter jag väl och duttar.

Fin ring jag har köpt, va?

Boktips: Kung Liljekonvalje av dungen av Maria Lang. 

Död och liljekonvaljer i en härlig blandning.

ur Gustaf Frödings Stänk och flikar
Kung Liljekonvalje av dungen, kung Liljekonvalje är vit som snö, nu sörjer unga kungen prinsessan Liljekonvaljemö.
Kung Liljekonvalje han sänker sitt sorgsna huvud så tungt och vekt, och silverhjälmen blänker i sommarskymningen blekt.
Kring bårens spindelvävar från rökelsekaren med blomsterstoft en virak sakta svävar, all skogen är full av doft.
Från björkens gungande krona, från vindens vaggande gröna hus små sorgevisor tona, all skogen är uppfylld av sus.
Det susar ett bud genom dälden om kungssorg bland viskande blad, i skogens vida välden från liljekonvaljernas huvudstad.

Fröken Sprakfåle

Imorgon tar jag på mig mina mest frökenaktiga brillor och tar mig till en skola. Där ska jag minsann förbereda två klasser på att njuta av lektionen i skapande skola. Med mig som fröken, alltså! Njut ungar, njut!

Känn kreativiteten hagla!

Vi ska tillsammans tillverka fåglar i papper och kartong, hade jag tänkt mig.

Klippa och klistra och använda hjärnan litegrann också.

Jag tror det kan bli jättebra, bara de kommer ihåg att komma väl förberedda till skapelsedagen. 

Som Gud ungefär. Skulle inte tro att hen kom oförberedd och bara slängde ihop världen på en känsla, eller hur?

Dystert

Springa med åror av Cilla Naumann.
Nääee, inte den heller. Går att lyssna på, men det är mycket lera och stank i den också, och sorg och (förmodar jag) en autistisk son. Ska inte avslöja slutet, men det gick i samma anda det också. 
Life is a piece of shit and it never gets better, typ.

Den fantastiske Wolf Erlbruch har skrivit en bok om "Anden, döden och tulpanen".

Har missat att tacka nej till TVÅ böcker från olika bokklubbar!
Visst, man kan skicka tillbaka och det kommer jag att göra med boken om Tutanchamon. Men boken Lola uppochner av Monika Fagerholm behöll jag av nyfikenhet och har påbörjat för några sidor sedan.
Lite slingrigt, omvänt språk (och det är väl det som är storheten med MF?, vad vet jag, det är min första bok med henne) men tillräckligt intressant för att läsa vidare. man vill ju gärna veta varför och vem som mördade Henning och vad Lola uppochner har med saken att göra, om den nu har det.

Har också läst en mycket intressant bok av Olle Matsson. En dos stryknin. Om gifter och giftmord i litteraturen. Oj, där var mycket om kemiska processer i kroppen som jag tycker är mycket spännande. Synapser hit och dit, molekyler som binder och annat skoj : ) Och döden är ju alltid underhållande. 




Att läsa om.

Uppföljning Blue Dragons

Jajamen, detektiverna både syns och hörs!
Stella intervjuad av självaste Lotta Bromée i torsdags!
Kan det bli större?
Lyssna på den lilla götebor´skan (som inte alls låter götebor´sk, konstigt nog) vid pass 1timme och 44 minuter in i programmet.
Både hon och Hugo är ju förtjusande.
Snabbt avslut gjorde hon också, Stella ; ) 
"Ja, hejdå! "

Här har Stella stått modell och redan då var hon detektiv, tydligen.

Trauma i köket

I morse när jag stod och plockade in disk i diskmaskinen (ja, vi kom visst av oss igår kväll, för den var halvfull. Det var inte vi.) så hörde jag ett mycket ynkligt och desperat rop: HELP ME! HELP ME! (DU HAR VÄL SETT FILMEN "FLUGAN"?)
Det var inte det lättaste att lokalisera den darriga rösten, men till slut fastnade min blick på ett lock till risglassen, som sonen åt i går.
Där satt en stackars husfluga fast med bakbenen i en ö av kletig glass!
Och där hade den nog suttit hela natten för jag var tvungen att blåsa lite på den för att se om den levde eller ej.

Här kanske den hjärtlöse hade slängt locket i plastinsamlingen och inte brytt sig ett spår om den stackars flugan levde eller dog, men där är jag lite annorlunda funtad. Där kör jag stenhårt på femte budet.

Har man haft en sån otur att man har fastnat och nog gett upp hoppet om livet, då måste jag rädda det om jag kan. Fatta själv om du sitter fast i något och ser en liten möjlighet till räddning, men istället blir brutalt mördad!
Jag satte den lille flugan, som hade båda bakbenen ihopklibbade, i en liten vattenspegel för att lösa upp bojorna. Det tog en stund. Jag fick flytta tillbaka den och göra nya speglar några gånger, då den hela tiden släpade sig framåt, innan benen slutligen lossnade från varandra. Men problemet var inte löst för det. Den ena vingen satt fastklibbad på bakkroppen!
En fluga som inte kan flyga är inte hel fluga. Eller hur?
Jag duttade försiktigt med en vattenfylld tesked. Här gällde det ju att inte dränka flugan och dessutom betänka att den var kraftigt chockad också. 
Milt men bestämt löste jag upp sockerkletet på vingen. Sen fick den vila och putsa sig.
Sist jag tittade på den satt den på ett blomfat och exakt nu, två timmar senare sitter den kvar på samma fat, men den ser helt perfekt ut. 
Fortfarande chockad, kanske?
Men hungrig bör den ju inte vara, för den har väl ätit glass hela natten, kan jag tro...

Svensk kvalitet!

Jag har visst inte sagt detta tidigare. Så nu är det hög tid att det sägs. 
För när det händer är det så speciellt, så alldeles underbart. 
Man har något att se fram emot varje vecka i tre månader!

En applåd till Molanders, TV-serien som tar mig genom vintern!

Den har allt en bra serie ska ha: innehåll, igenkänning, goda kända skådespelare, nya okända ansikten, humor, allvar, kärlek, tragik och så vidare. Ja, du vet, det där som bara blir så bra!

Detektivbyrån Blue dragons

Äntligen något att vara stolt över. 
Min brorsdotter Stella har öppnat detektivbyrå i Göteborg!
Efter en dag på Facebook har hon och hennes kollega varit med i reportage på Göteborgsnyheterna! 
Det skulle förvåna mig mycket om hon inte snart syns i AB och Expressen samt blir intervjuad av BBC, NBC och alla andra nyhetsförkortningar som finns därute. 
Sociala medier is the shit.

Vid 1.44 hittar du detektivbyrån Blue Dragon!

Det är bara jag som inte syns fast jag också fläker ut mig i där ute...

Slapp lördag

Aaaah! Efter en jobbig vecka med mycket mediciner och skit vilar Milo ut.
Milo har ett borreliaskov samt ont i ryggen. Mycket mediciner blir det. Kladdar med leverpastej och trycker ner pillren i halsen på honom, två gånger om dagen. Bättre med medicinen som ges med en spruta i munnen, den har jag gett i två veckor. Antibiotika i tjugo dagar återstår. 
Detta är andra skovet på sex månader.
Jobbigt.

Oooaaaahhhh

Nä, jag vet inte riktigt hur det gick, förutom att på vissa svarade jag helknäppt...

Searching for Sixto Rodriguez (öh.. sugarman, kanske...)
Bordellmamman... Öh, Palme va?)
Milano istället för Rom (som jag trodde från början: Lazio)
Italien istället för Spanien (som jag borde ha hört på namnet: Manchengo)
Och ett långt spanskt namn som jag aldrig hört förut var naturligtvis den nye påvens namn (kom jag på när jag gick därifrån.

Det var fyrtio frågor att besvara på 10 minuter. Inga svarsalternativ. 
Näe, det var inte helt lätt om man säger så.
Så just nu hetsäter jag av uppdämd nervositet så här efteråt.

Man skulle helst ha 30 rätt av de 40 frågorna och det vete fan om jag lyckades med. Aaahhhh! Jag vill ju sitta där en dag!

Fotogenique?

Tror du att det blir okej så här, ungefär? Nu har jag läst på om alla länder i hela världen, landskapsblommor och-djur, flaggor. Nu ska jag läsa om alla svenska författare som finns. Tjolahopp!

Gudrun Sjödén

Nu har du chans att förvärva ett eller flera  fina plagg från Gudrun Sjödén.
Sprakfåle af Sweden har kommit över ett antal finfina fynd!

Titta in i butiken och kontakta mig på gunilla@sprakfale.se om du är intresserad av någonting.

En chans på miljonen

Imorgon kära vänner, ska det ske!

Jag ska ta mig ner på stan i ett galopperande snöoväder som kommer att göra allt för att förstöra min nogsamt anlagda makeup och frisyr. Väl nere på stan ska jag ta mig till ett hotell. Sätta mig världsvant och andas djupt. 
Mina bröstkorg kommer att häva sig förföriskt under nån tjusig klädedräkt. 
Sval, lugn  och så självklart koncentrerad kommer jag sedan att överraska alla med mitt briljanta intellekt och min djupa kunskap om allt. Typ.

Jag ska faktiskt göra allt jag kan för att få komma med i Postkodmiljonären. Träffa Rickard Sjöberg, sitta i heta stolen, vinna en miljon eller nåt åt det hållet. I alla fall... 10.000 ska jag väl klara av!

Har inte tid med detta. Pluggar kartor, flaggor och annat man måste kunna. Be för att det inte blir nån sportfråga! Be för att jag kommer med. 
Be för att mina nerver håller sig iskalla imorgon kväll!

På ett galler bakom galler kan man baka bröd

Bakad på fil med plats för fil.

Råkade läsa om TV-programmet Gordon behind bars. Har aldrig sett det och brukar inte heller titta på Gordon Ramseys andra äventyr i köksregionerna.

Just so you know...

Nåväl, så här stod det på ett ungefär i TV-tablån: Gordons s k Bad Boys måste börja tjäna pengar och ska försöka sälja sina tilltugg till stora caféer. Sen kommer det som låter lite märkligt i mina öron: Men är någon intresserad av en produkt som är tillverkad av insatta?

Insatta? 

För det mesta uppskattar man väl folk som är väl insatta i det de jobbar med?

Om man vill skriva sitter inne så ska man väl skriva det? 

Men det var väl det textförfattaren trodde att hen skrev. 

Svenska, vad är det? 

MM och autism (del II)

Tänkte inte skriva mer om Måns Möllers son, men vill bara säga att jag känner igen mig i hans förtvivlan. Då. För ett antal år sedan. 
Nu är jag lite coolare och vet att det finns sätt att hjälpa autistiska barn till ett betydligt bättre liv.
Läs gärna detta inlägg och se TV-sändningen. 

Och märk väl att han blir förtvivlad när den där JÄVLA läkaren säger att det inte finns något att göra!!! Hur fan kan en människa slita hoppet ur bröstet på en förälder på det sättet? I det här fallet ska man inte lyssna på läkare, de vet inte mycket om autismens orsaker och de är fast i gamla föreställningar om orsaken till autism. Och ogrundat, dessutom. Det finns VÄLDIGT mycket att göra!

Citat ur texten: "Om det sedan visar sig att inget faktiskt hjälpte erat barn- att det inte var biokemiska obalanser, inflammationer, tarmproblem eller annat- ja då kan ni ju faktiskt säga till ert barn och er själva: "Vi provade verkligen ALLT, Viggo. Vi försökte. Vi kämpade. Men inget hjälpte, det vet vi nu."

Nä, jag är inte arg. Men när jag ritade gubben kanske jag var det? 

Michelle, ma belle

Fin bild, va?
Svårt att misslyckas med en så tjusig modell. Michelle.
Året var 1991. Platsen Brighton Pier.
Man anar vårkänslor. Tror faktiskt att det var i mars bilden togs.
Endast 22 år sedan. Känns som igår.

(Herregud, jag blir tokig, vad tiden går!)

Avstängning

Trodde jag hade hört det sista av den reklamen förra veckan, men närå, den lyckades åter igen göra mig tillräckligt illa berörd för att skriva ett inlägg.
Och det sämsta är väl att man som vanligt knappt fattar vilken avsändaren är.
Okej, den går så här: tickeritackeri tickeritackeri, rrrrrrrrrrrrrrrrrrrr, samt nåt jävla lallande av en senil gammal kärring. Ibland är det nåt oljud från en gaggig gubbe också. Sen ska man inte glömma att värma upp rösten för det är ju Melodifestival och ladda ner appen från Santa Maria TexMex(!) och singalong eller va fan det är.
Tvi, tvi, tvi!
Vad har allt med inget att göra?

Schaaas!

Sträcklyssning

Äntligen har jag en läsupplevelse av rang att berätta om! Mina allra varmaste rekommendationer ger jag boken "En senil skalbagges tröst" av Jens Månvinge!

Jag har sträcklyssnat på den, hade svårt att stänga av i natt, men fick ge mig till tåls tills idag. En läsupplevelse.
Jens befinner sig i Thailand, jobbar på i djungeln, men står plötsligen utan pengar. För att snabbt fixa pengar beslutar han sig för att smuggla knark. 
Inte den bästa idén när man befinner sig i Thailand, som vi alla vet. 
Det visste nog Jens också, men ungdom och dårskap förblindade hans sunda förnuft.
Väl fast sitter han på "Bangkok Hilton", fängelset som trycker in dubbelt så många fångar som det ursprungligen är ämnat för. 
Så mycket elände...

Ta och läs den! Den kan få dig att uppskatta ditt eget liv så mycket mer.
Nu surfar jag vidare för att hitta mer läsning om överlevare, och det tycks finnas en del böcker i ämnet.
Måste vara någon sorts morbid nyfikenhet som får mig att vilja läsa vidare.

Jens fick vänner i sin isoleringscell: två råttor, många kackerlackor och en vilsen skalbagge som vägrade lämna hans kropp när den väl hade landat. 

Jag hade faktiskt en liknande upplevelse en gång på en scouthajk.
En fluga satte sig på min hand och vägrade flyga vidare, så den fick följa med mig på hajkäventyret. Så jag förstår precis hur det var för Jens Månvinge!

Första mars

William Morris var ju en hejare på att rita mönster! Detta fina mönster på en kronärtskocka hittade jag idag.

Artichoke

Tycker att färgerna i mönstret känns som vår, och nu känns det som att det räcker med vinter. Dessvärre räknas mars som en vintermånad, så det är nog bara att acceptera att det kan dröja åtskilliga dagar innan den riktiga våren är här. Åter drar kalla vindar ner från norr och helgen ser ut att kyla en del. 


"Att längta efter vår och bo i Sverige är som att sitta i en gungstol och gunga. Dagarna går men det händer inte särskilt mycket."

Sprakfålen

...


Men jösses, vad skådar mitt norra öga?! 
I korallkornellen pågår det upphetsning av pilfinkhane. Har aldrig sett en så hög svansföring på en pilfinkhona förr. 
-Kom och TA MIG! piper hon och visar oblygt upp exakt var.
Men den lilla supersöta talltitan som har kommit till oss i vinter har ingen partner. Jag tror hon eller han är lycklig ändå. Den ser så nöjd ut så.

Håret som jag klippte av äldsta sonen häromdan sparade jag i en plastpåse. Nu är det dags att lägga ut det åt alla bobyggare. 
Det finns tydligen de som anser att det är vår.

En bok till

Läste ut boken "Känslan av ett slut" av Julian Barnes igår kväll.
Vinnare av Man Booker Prize 2011.
Man talar om den i radio och den får idel lovord i tidningar.
Helt enkelt ett mästerverk! Infernaliskt spännande.

Mmm... välskriven, onekligen mycket välskriven. Och ja, ett rätt så överraskande slut. Men lite, lite seg, va? Lite för mycket funderingar.
Av mig får den betyget 3 av 5. Inte mer.

Stuck

Ibland känner jag mig lite fången i tillvaron.
Men det är väl OK i jämförelse med tillvaron för Jens Månvinge i boken 
"Den senila skalbaggens tröst". Livet i ett thailändskt fängelse låter tröstlöst.
Ta det som ett gott råd. Smuggla aldrig knark.

Bokhyllan

Vad har du i din bokhylla? frågar bloggen Surface Fragments.
Det här har jag i en sektion. Sektionen konst, design, arkitektur, konsthantverk.

Jaha...

Läste ut Stolthet och fördom. 
Jaha. 
Och var framme vid målet: att läsa När döden kom till Pemberley av P D James. 
Och nu har jag läst ut den. 
Jaha.
Här är en annan som tycker som jag. Fast jag förstod inte storheten med den första romanen heller.

Till salu: När döden kom till Pemberley av P D James. Ge mig ett bud!

Skor?

Önskar jag kunde lägga upp bilden på dessa monster, men ni får klicka på en länk istället. Skyll inte på mig om ni drömmer mardrömmar i natt.

Nytt jobb

Helt otippat har jag nu blivit arbetsförmedlare, eller kanske headhunter låter bättre?
Inget yrke jag någonsin längtat efter att inneha. Jag brukar mest känna ett pysande förakt för dessa skrivbordsnissar som bara skyfflar papper och sällan eller aldrig hjälper någon till ett arbete. (Based on a true story).

Hittills har jag förmedlat två jobb.

Nummer ett var faktiskt ett illustrationsjobb! Hur galen kan man vara tänker du då. Texten var för mig obegriplig (måste bero på mig) och då det redan fanns färdiga figurer att försöka efterlikna kände jag att detta INTE var min grej. Hade det varit den första boken och jag själv fick utforma figurerna hade det nog känts lättare. 
Däremot visste jag en som detta jobb verkligen skulle passa. Så jag passade över jobbet till henne och visst, hon fick det och jobbar nu som bäst på bilderna! Och författarinnan är mer än nöjd : ) 

Jobb nummer två hittade jag i bloggosfären. Koladrottningarna på Pärlans konfektyr sökte en kille med muskler som kunde skära kola och vara en glädjespridare. Nu råkade jag känna just en sån kille boendes i Stockholm.
Jag slängde genast iväg en länk och igår började han sitt nya jobb!
Grattis säger jag till honom. Tyckte han kunde börja dansa Lindy hop också, men det ville han gärna slippa. Varför då?! Han kanske tänker om när kolorna börjar lägga sig om midjan...

Känns så jädra gött att kunna hjälpa till : )

Nu väntar jag med spänning på en STOR sändning kola. Nåt ska man väl ha när man jobbar som arbetsförmedlare? Stor midja till exempel.

Fredagsmys

Sitter här med mina kompisar Bastian och Barbara och funderar på om vi inte ska ta och dricka en kopp te.
Jo minsann, det ska vi! Une tasse de thé.
Och med det önskar jag återigen en god helg!
Jag har tillverkat mönster hela veckan. Ska försöka prångla ut dem på marknaden, men det verkar inte vara det allra lättaste.
Återstå att se om jag lyckas.

À bientôt!

Nysnö

Det har snöat nästan oavbrutet i fyra dagar. Vintern är här igen. Idag ska vi åka pulka i Tomtabacken. Jag får nog en djupgående pulka, för fasen va fet jag har blivit! Efter en viss ålder är det lätt att balla ur. Tydligen. För vissa.
Kanske går jag ner några gram om jag går upp och ned för backen i några timmar idag. 
Eller börjar ta de där dagliga promenaderna...

Nästa liv kanske jag skulle be om att få bli en katt. Sova mest hela dagarna och vara uppe på nätterna.
Men det där med att vara uppe om nätterna, det lyckas jag med som människa också. ca 03-04 vaknar jag varje natt. I natt läste jag en stund ur Stolthet och fördom. Lång bok. Lite svårplöjd. 
Lika svårplöjd som en pulkabacke med en meter nysnö.

Ha en skön helg, kära du!

Klok kvinna

Jag gillar verkligen Pernilla Andersson. Så klok!
Läs nåt klokt, läs här.

Och grattis till sonen, Pernilla och Dregen!

MB

Ett fint foto på FB gav mig inspiration. Jag inbillar mig att den här kvinnan är som en fjällvind: blomstrande, kreativ och konstnärlig. Visst syns det på henne? Hon brukar ha utställningar lite då och då. 
I Stockholm, minsann och i fjällen. Hon är bra på fjällkor och gamla sågar och mycket annat förstås.
En gång i tiden jobbade vi tillsammans, då var vi korvtanter och sedan allt-i-allo på fjällhotellet.
En gång i tiden åkte vi också på cykelsemester till Roskilde.
Nuförtiden är vi vänner på FB, men jag har inte träffat henne sen 80-talet!
Ojdå, vad tiden går...

Man kanske inte får sno bilder så här, men ibland gör jag saker som jag inte får. Det kallas visst för konstnärlig frihet.

Stockings to dye for!

Titta här vilka fina strumpor! Finns i många olika nyanser. Lite balla,va?
Har inte sett sådana här förut, men utrikes verkar de finnas. 
Å andra sidan har jag kanske ingen koll på vad som finns i Sverige heller.

Ja...

det är måååndag morgon och mitt huvud känns så trångt...

Måndagar är ett gissel då yngste sonen oftast inte kunde somna kvällen innan och därför är plågsamt trött och absolut inte vill kliva upp.
Fasan är den dag han vägrar, för jag kommer inte att kunna få upp honom då. Idag ville han verkligen inte åka till fritids på eftermiddagen heller. 
Nähä... men då är det inte jag som får kämpa, det får skolpersonalen göra. Och tydligen? är fritids så trist att han nu inte vill vara där heller... 
Hjälp! Det drar ihop sig till en kris känner jag. (Jaha, nu igen...) 

Men ingen kris så stor som den jag såg på igår.
Var på bio! "Les Miserables", Samhällets olycksbarn av Victor Hugo.
Det var en fascinerande film. Otroligt välarbetad, färgerna, kläderna, rekvisitan, stämningen. Och så sjöng de i princip ALLA repliker (jo, att det var en musikal visste jag, men inte att det sjöngs konstant). 
Väldigt svårsjunget måste det ha varit, jag hade inte klarat det... 
Förutom några mycket kända sånger som är väldigt dramatiska och bra.
Rekommenderas varmt. Den är över 2½ timme lång, men det hade jag inga problem med. Den är proppfull med händelser, ingen död sekund, men för övrigt mycket död.
Topp!

Ung och stolt

Well done, Astrid!
Modigt. Blir hon veckans svensk?
Skulle kunna tänka mig det, helt klart.

Och VAD är rektorn och bildläraren för sorts människor?!
Sexuella trakasserier ÄR inte roligt, vare sig i verkligheten eller på väggar.
Framför allt i en miljö som ska göra ungdomar till vettiga vuxna.
Man blir fundersam. Och beklämd. Mycket.

Kan nån kan kannan

Låt mig presentera mamma kanna och dotter kanna. 
Den mindre kannan köpte jag i höstas och igår hittade jag den stora! 
Roligt. Undrar hur många storlekar det finns? 
De är vita, fina och alldeles hela. Kostar ca 40:- styck. 
Det är precis lagom, tycker jag.

Duken de står på är egentligen en handduk från det militära.
Finfint linne och fyrkantig, vilket ju handdukar vanligtvis inte är.
Nu finns det knappt några militära prylar kvar att sälja.
Alla förband är nedlagda och utsålda och skyddsrummen töms och stängs.

Oj! Avslöjade jag en militär hemlighet nu?!

NS

Var tvungen att köpa den närmaste dosan idag. Otroligt läcker med sina röda detaljer! Den bakre söta runda köpte jag innan jul. Underbara små karameller. 

Ja, man kan ju ha karameller i dem t. ex. Eller gömma nyckel.
Såna här små läckerbitar kan vara bra till allt möjligt.
Bara att titta på dem lyfter ju en småtrist dag.

Dindin

Titta! Jag har lagat mat och ätit middag! 
Även om detta foto inte gör middagen rättvisa så kan jag försäkra dig att den var väldigt god. Egentillverkad pyttipanna. Slängde ihop "lite" hommos också. Gött! Snodde en starköl av sambon, Indian Pale Ale, också. Mycket gott.
Undrar vad han säger när han upptäcker stölden (typ imorgon, fredag...)?

Lyssnar på boken Efter alla år av saknad av Peter Robinson. Uppläsare Anita Ekström. Dessvärre låter hon så trött/besviken på livet och pratar så sluddrigt att det periodvis är svårt att lyssna med nöje. Bara för att man är skådespelare betyder det inte att man är bra på att läsa högt. Tydligen.

Glugg

Jag älskar gluggar! Ja, jag kan säga det stolt och rak i ryggen. 
Glugg är vackert! Yngste sonen hade glugg rätt länge och min högsta önskan var att han skulle få behålla den. Men inte då!
Det är så snyggt, sexigt och personligt.
Kolla i slutet av bildparaden. Där kommer det snygga gluggar på snygga personer som har haft modet och förståndet (utan att se ner på de som tog bort den!) att behålla den. 
Gluggen. The glugg. Love it!

(Och jag är lite ledsen för Mia Skäringers skull. Att hon inte kunde behålla den. Och HURRA! för Therése Hahne som INTE tog bort den.)

FB

Försökte komma in på Facebook utan att lyckas. Försökte en gång till och en gång till. Kom in, men sen dog sidan!
Fan, det kliar lite. Vilken vana man har skaffat sig. Tidskrävande.
Och för det mesta helt onödigt. Men "roligt". Men onödigt.
Jobba istället, mänscha. Nödvändigt.

Taksnö - Snötak
Inte här - Inte nu

DDJ

När jag sitter och klickar runt på alla favoritbloggar och de inte har lagt upp något nytt intressant att suga i sig blir jag lite lätt besviken. Och då slog det mig att jag inte heller är särskilt upplagd just nu.
Men kan berätta att jag strax efter avslutad läsning av boken "Utan titel" av Anna Charlotta Gunnarson (en ungdomsbok för läsklubben) tog mig an klassikerna Stolthet och fördom av Jane Austen. Jaha, varför då då?
För att man någon gång ska läsa den, kanske? Eller snarare för att jag vill läsa den för att senare, som belöning, kunna njuta av P D James´ När döden kom till Pemberley.
Då känner man ju redan karaktärerna i boken, tänkte jag. Listigt, va?
Eller bara omständligt.

Lånade bilden här...

En annan bok jag lånade i ungdomsgenren är "Din dumme jävel". 
Ska jag ta det personligt, månne?

Ute är det fantastiskt soligt och kallt. La på säckväv på alla buxbommarna, men jag vet inte om det är någon vits med det egentligen. De ser rätt ledsna ut. Kanske är de redan drabbade av den fruktade buxbomsdöden.

Och jag funderar på hur stor en tre-åring är egentligen? Hur man ritar en sådan. Och om jag någonsin får energin tillbaka.
Och är det kanske tid att plocka undan julattributen? 
Och under tiden frågar och frågar sonen frågor som jag inte orkar svara på och mer ofta inte ens hör. Jag har att välja på att sitta i ett tyst hus och höra samma frågor om och om igen eller lyssna på bra musik och inte höra frågorna... Men då måste jag å andra sidan gå fram till honom, gå ner till honom, aktivera mig. Pest eller kolera. 
Jag lovar, ingen kan finna nöje i att svara på samma frågor en hel vecka i sträck. 
Nä, nu öppnar jag dörren mot kyla och frisk luft.

Hej,

hej, hej...
Jag är lite låg för tillfället. Tar det lite lugnt. 
Inga onödiga överansträngningar här.
Har fått ljusakupunktur i helgen och ska vila.
Så det är bäst att jag gör så. 
Inga upphetsande blogginlägg t ex.

Men kan rekommendera en intressant blogg så länge.
Den heter "Surface fragments" och betraktar konst
och annat konstigt, som bilder, foton etc. 

Titta in där vetja. Man kan få nyhetsbrev så man vet
när nåt nytt är inlagt. Bra. 
Så slipper man anstränga sig med att leta i sin lååånga 
favoritlista över bra bloggar.
Tjipp!